Helenas saliga röra

Då har den kommit. Bekräftelsen på bokningen av resan till TANZANIA. Lämnar Stockholm en bra tid, lagom till kvällen. Kan sova på flyget under natten. Det enda som är lite osäkert är hemresan. Just nu har vi valt att åka hem via Kilimanjaro, då vi tänkt att åka upp till Serengetiparken på safari och få se berget innan vi åker hem. Men sådana utflykter brukar vara dyra så vi får se hur mycket pengar allt kommer att kosta och hur mycket man får ihop från stipendier. 

Dag	Datum	Från	Till	Avg	Ank	Flight	Status
TOR	04 MAR	STOCKHOLM	ADDIS ABABA	2000	0750+1	ET703	HK2
FRE	05 MAR	ADDIS ABABA	DAR ES SALAAM	1015	1255	ET805	HK2
LÖR	06 MAR	DAR ES SALAAM	SHINYANGA	0630	0830	PW408	HK2
		SHINYANGA	KILIMANJARO			SURFACE
SÖN	03 APR	KILIMANJARO	ADDIS ABABA	1545	1945	ET800	HK2
MÅN	04 APR	ADDIS ABABA	STOCKHOLM	0040	1000	ET702	HK2

Alla tider är lokala 
Flygbolag:         
ET = ETHIOPIAN AIRLINES             
PW = PRECISION AIR


Det bästa med att åka rakt ner i världen är att tidsomställningen inte blir så påtaglig

Ja då var det dags att ställa tillbaka klockan. När man var yngre var detta något man verkligen såg fram emot. Men fick sova en timme längre på söndagmorgonen. Som trött tonåring var detta guld värt.

Tankarna om detta har ändrats nu när man är förälder till små barn. Adam sover gärna lite längre på morgonen när han är ledig, ungefär till 9. Filippa däremot vaknar någon gång mellan 5 och 7. Det innebär att imorgon när hon slår upp sina blå kommer klockan att vara mellan 4 och 6. Inte skönt för sletna föräldrar.

Har precis avslutat två dagar fulla med seminarier. En hel del kritik fick vi på vårt arbete, vi använde alldeles för mycket "talspråk" Gör om och gör rätt var budskapet!

En av mina klasskompisar från Örebro sover över här inatt för imorgon ska nästa kurs ta sin start. Plugg och åter plugg.

Idag fick vi lite tid över och vår examinator visade bilder från Nkinga dit vi ska åka. Ååååhhhhh vad jag vill åka. Ju närmare jag kommer ju mer rätt känns det. Det här blir en upplevelse för livet. Men man fick nästan tårar i ögonen när man ser vilka människoöden de drabbas av. Kommer nog att bli en känslomässigt tuff tid. Speciellt när det gäller barnen i Afrika.

Henrik, Filippa, Adam och Liga (klasskompisen) har alla gått och lagt sig. Så nu ska jag också krypa ner. Hoppas på nya krafter imorgon.

Min kära äkta hälft suckar mången gång åt mig och mitt minne. Eller snarare avsaknad av minne. Jag kan dricka kaffe och sen vet jag inte var muggen tog vägen, tar en ny och sen försvinner även den. Senare kan jag hitta kaffekoppar i trappen, på tvättmaskinen eller i fönstret på någon av barnens rum.

Jag ska ner på Ica och handla tre saker. Kommer hem med fem saker men inte de tre jag åkte ner för i första hand.

Jag förlägger nycklar, plånbok och väskor. Och för att inte tala om mobilen som jag hela tiden får ringa upp från hemtelefonen för att höra efter vart det ringer. Om jag nu kommit ihåg att ladda hemtelefonen. Annars får jag göra detta först.

På jobbet eller i skolan så säger någon något som jag skall komma ihåg. Små lappar tappar jag bara bort så jag ritar ett X på handen. Så då ser jag när jag kommer hem och så ........... kommer jag inte ihåg varför jag gjorde det där förbaskade krysset.




Jag är disträ, glömsk, "kollrig", borta. I min egen lilla värld av blommor............

Henrik har alltid sagt att detta ligger nog i vår släkt då han anser att båda mina systrar och min kära mor beter sig på exakt samma sätt.

Men idag hade vi ett givande samtal över telefonen. Henrik är bortrest på jobb och jobbar nu med tre Malungskarlar. Så nu har han ändrat åsikt.

Är man från Malung så är man disträ!




Ligger nog något i det! Nu ska jag gå och lägga mig för att sova. Innan jag glömmer av vad jag ska göra!

TJING!

Tog en paus från pluggandet för att uppdatera bloggen och dricka kaffe. Har 14 arbeten att läsa igenom, alla på ca 8-10 sidor. Seminarium imorgon och på torsdag. Då ska man vara vaken, uppmärksam och aktiv genom att ställa en massa frågor till de som gjort arbetet om man vill ha bra betyg. Så det gäller att pumpa kaffe, sova bra inatt och vara påläst på varje arbete.



Moroten till att plugga är ju betygen.

Får vi tid över någon dag under veckan när vi är på universitetet så skall även resan till Afrika bokas. Det blev lite mer och jobbigare runt detta med Afrika än jag räknat med. Vi måste ner till Jönköping på möte, till infektion för massa medikamenter, måste göra flera timmars kalibrering tillsammans på universitetet så att vi registrerar plack lika. Sen skall vi även "tigga" till oss massa tandborstar som skall delas ut till barnen. Sen har jag fem stipendier som skall sökas. Har redan skickat in ett. Kan man så vore det bra med lite bidrag till resan. Det kommer att kosta en hel del att resa dit. Väl på plats finns det inget att bränna pengar på.

Vi är dock lite sugna på att resa hem via Kilimanjaro. Vi får se hur snabbt vi får ihop all fakta/registrering av plack som behövs och hur många dagar som blir över. Sen kan vi inte komma hem för sent heller. Den sista praktiken drar igång direkt vi kommer hem till Sverige.

Nu är kaffet slut. Nu skall jag dyka ner i pluggträsket igen.

TJING!

Har nu målat taket helt färdigt. Nu skall hålet täckas där det gamla fönstret suttit, sedan skall väggarna målas.

 
En sådan vill jag ha. Med duschen i hörnet bakom. Pris 6000 kronor.

Har suttit och tittat på nätet efter en ny duschkabin upp. Vill ha en helt vanlig, simpel, enkel duschkabin. Men det finns knappt att få tag på. Bara en massa massageduschar med ångfunktion. En häftig dusch/bad/bastu kan jag tänka mig nere. 

En massagedusch kan man hitta för ca 8.000 och en vanlig kabin som passar måtten uppe kostar ungefär 5-6000. Känns som om det är lika bra att köpa en med massage. Men jag har inte ström draget till det.

Men när vi gör om badrummet nere så skulle jag kunna tänka mig något liknande detta:

Allt i ett. Dusch med takdusch och sidodusch, bubbelbad, ångbastu, radio, telefon, alarm, belysning och fjärrkontroll. Pris 26.000.

Vill ha, vill ha, vill ha! SNÄLLA tomten!

Har sån torka i huvve! Tror jag blev helt slut efter projektplanen var färdigställd.

Imorgon gör jag min näst sista praktikdag för denna omgång. Har två patienter som jag skall undersöka. På lördag gör jag sista praktikdagen men inga egna patienter skall jag ha. Jag ska gå med en tandläkare hela dagen och lägga alla bedövningar som skall läggas. Har nämligen ett krav på mig att få ihop 24 bedövningar om jag ska kunna få ut min legitimation.

Idag har vi varit till stan och handlat vintervantar till barnen. Och ÄNTLIGEN införskaffade jag dessa löparbyxor som jag så länge skyllt på att jag inte hade. Nu finns ingen bortförklaring för att inte löpträna. Skall bara vänta några dagar till tills förkylnigen har lagt sig.

Har även målat badrumstaket på övervåningen vitt. Vill verkligen ha klart badrummet uppe nu. Sen skall väggarna också målas men har inte bestämt färg än. Funderar på grått eller gråblått. Måste vara ganska ljusa färger då vi inte har något fönster.

 

Idag är det två år sedan vi gifte oss i Peking, Kina. Det var inte många som visste att vi skulle gifta oss. Bara dom allra närmaste. Men ingen visste hur vi skulle gifta oss och vad vi skulle ha på oss. Därför så var detta första bilden vi lade ut på nätet som gifta.


Med texten: Vi har gift oss i Peking!

Vi klädde ut oss och blev fotograferade som kejsare och kejsarinna. Skojigt!

Tänk att det redan gått två år sedan dess. Vi firar alltså pappersbröllop, vi har långt kvar till silver, guld och diamant.

Resan till Kina var något alldeles speciellt. Härlig kultur och fina miljöer, ja förutom mitt i städerna där det endast var skitcoolt. Sådana kontraster.


Tog en cykeltaxi som tog oss till denna smala gränd och där bad mannen om vår kamera. Var helt säker på att han skulle råna oss. Men det gick bra.


Den förbjudna staden.


En byggnad på ett berg vid Sommarpalatset.


Älsklingen was there! Bildbevis.


Jag vid muren.



Vi kom hem efter en underbar resa som gifta, makar, man och hustru. Det håller än idag och jag hoppas det fortsätter lång tid framöver!


Och till sist en av de seriösa bilderna. Vi fotograferades vid sommarpalatset.

En bröllopsfotograf kostade runt 10.000 att anlita så vi anlitade vår taxichafför för 300 kronor. Det resulterade i att vi inte har så speciellt fina, stiliga kort. Men väldigt roligt hade vi och ett minne för livet. Den chaffören hade nog knappt hållit i en kamera.

Inatt vaknade jag med nackhåren resta i nacken. Filippa skrek som om någon stuckit en kniv i henne. Rusade ner. Där sitter hon i sängen, vidöppna, skräckslagna ögon. Jösses vad rädd jag blev. Och uppsynen av ett barn som inte är riktigt vaken, stirrandes med skäcken målad i hela ansiktet är ingen trevlig syn. Hon stirrade på en punkt långt bakom/genom mig. Blir lite paranoid och vänder mig om. Ser hon döda/spöken. Man undrar ju.



När jag väl lugnat ner henne så berättar hon om en gubbe som stod över henne och Adam och stack ett svärd genom magen på henne men inte på Adam. Herregud, vart får hon sådant ifrån, för sådana filmer ser inte hon på. Hon somnade till slut in i en otroligt orolig sömn. Själv ligger jag i hennes säng med ansiktet mot dörren, täcket över öronen och blundar hårt. Är så uppskrämd och skärrad att jag inbillar mig själv en massa naker.

Hon drömmer väldigt många mardrömmar just nu. Tydligen vanligt runt 4-års ålder. Kommer ihåg ganska precis för två år sedan när Adam var i denna ålder. Samma sak där. Men han hade även nattaskräck. Satt sig upp i sängen och gallskrek, svettig och frånvarande och sedan somnade han bara om. Men det värsta av allt var att han gick i sömnen. Grannen hittade honom ute mitt i natten sent på hösten och vi vaknade två gånger av att han stod i kalsongerna mitt ute på gatan mitt i natten och skrek/grät. Sen monterades det haspar på altandörren.



Nu är vi där igen. Hoppas bara att denna period planar ut snart. Tydligen är det ärftligt. Pappa var sömngångare som liten och pratar i sömnen även som vuxen. Jag och min ena syster gick och pratade i sömnen och nu mina barn.

Vid kvällsmaten pratade Adam för fulla muggar. Han berättade om sjukdomen som en kille i hans klass lider av. Det är en väldigt dum sjukdom som heter barnmatisko och det är tur att man inte får den speciellt ofta. Det är en matiskorobot som sticker en sen kommer massa småmatiskos in i blodet och sticker en på insidan och det gör ont i kroppen.

Vilken sjukdom det är vet jag inte med jag skulle kunna gissa på barnreumatism. När vi gick tipspromenad förra helgen så gnällde Adam att han hade ont i foten, knäet och axeln. Han hade nog samma sjukdom som killen i klassen.

Adam skulle faktiskt kunna tänka sig att ha denna sjukdom för då får man åka rullstol ibland, ha speciella pennor och sitta på mjuka kuddar. Ikväll vid bordet så önskade Adam intensivt att han hade samma sjukdom som killen för då skulle ingen få slå mig. Undrar om detta grundar sig i att det är problem med en annan kille i klassen som hela tiden är dum mot de andra barnen och slår dom. Tyvärr har Adam råkat ut för denna kille allt för många gånger.

Hur mycket snor får det plats i huvve!?! Har snutit (heter det så? Hur i hela friden böjer man det ordet? snytt, snyta, snutit, eller !?!?!) mig konstant hela helgen och nu har det gått över till att bara rinna hela tiden. Ser ut som en lättare alkis runt näsan, ser ut som jag suttit med näsan i rödvin några timmar.

I hopp om lite lindring rusade jag ner på apoteket och frågade om man kunde få en näsa att sluta rinna med några hjälpmedel. Kan ju inte sitta med öronproppar i näsan imorgon under munskyddet när jag ska på praktik. Utan något i näsan är inte tänkbart, munskyddet skulle få blöta fläckar på direkten.


Den här nässprayen skulle vara bra både för täppt näsa och rinnigt snor. Får ge det en chans. Annars är det papper i näsan som gäller och munskydd. Tror inte att någon av patienterna vill att man hänger över deras mun/ansikte och ser ut så här:



Tjing! Nu ska jag gå och snyta mig!

Vi startade vår resa från Karlstad i buss mot Stockholm på fredag morgon klockan 9.30. Sex timmar i buss hade vi framför oss med stopp i Arboga för mat.

Två ur vårt resesällskap.

Väl i Stockholm fick vi komma ombord på båten. Båten var byggd 2009 och var riktigt fräsch. Stuvade in oss i hytten, vilade, bytte om och gick ner till puben i väntan på att alla skulle samlas för buffé.


Vår hytt


Henrik och jag på båten.


In mot gamla stan, Tallin.


Gränder och smågator.


Charmigt med gamla byggnader.


Henrik letade pub eller fik. Det var svinkallt ute.


Hittade tillslut en pub där allt skulle föreställa riktigt gammal tid. Öl serverades i krus. Både honungsöl och kanelöl.


Toaletten på puben. Spolade genom att trycka på "träknappen" på väggen.


Något annorlunda handfat.


Middag valde vi att äta på en äkta rysk restaurang. Henrik valde Rysk borsch soppa. Jag valde smörfylld panerad kyckling. Väldigt go mat.


Till Henriks soppa serverades vodka i isigt glas. Speciell serveringsteknink.

Superkul resa. På väg hem var det konferens och rundvandring nere i maskinrummet på båten. Vilka jättemotorer som driver denna båt. Ny teknik med massa specialeffekter gör att resan knappt känns som om den går på vatten.

Men överlycklig över att vara hemma igen. Saknade min säng och kudde!

Har precis lagat iordning en Chili Con Carne (Kongo Sven Arne som en del kallar det) Ska äta mat, sammanställa ett arbete och skicka in, packa väskorna till oss och barnen och köra ner packning till världens bästa farmor och farfar. Barnen skall bo där hela helgen och jag och Henrik ska dra en Weekend till Tallin. Avresa imorgon kl 9.15 från Karlstad.

På återseende!

Jag bara ÄLSKAR hösten. Det är den tiden på året allt känns som en nystart för mig. Inte nyår eller sommar. Utan hösten. En av årets bästa tider. Kall, frisk luft. Fina färger. Mörkt ute. Varmt inne med tända ljus, dämpad belysning. Sen vet man vad som väntar. Något jag älskar nästan lika mycket som hösten, JULEN!

Något stressad här på morgonen. Av någon konstig anledning blir det slappare och jag tar det mer lungt om vi börjar senare. Vilket resulterade i att vi var rätt sena mot dagis och skola. Fick därför åka till skolan först och lämna av Adam. Alla hade gått in när vi kom. Sen brassades det vidare till dagis med Filippa. Jag skulle även ner till biblioteket för att lämna och hämta böcker.

Eftersom vi var sena så var det barnen jag la krutet på. Själv hade jag inte borstat tänderna, inte borstat håret, inte satt på mig bh, inget smink. Tackar de högre makterna för mössans uppfinning. Det dolde en del, tuggummi kammoflerade morgonandedräkten. Nu var jag reda för att brassa iväg mot bibblan.

Såg ut som jag brukar på morgonen när det inte är jobb, praktik eller skola. Jag ser livsfarlig ut, ovårdad, galen, tokig och supertrött med ringar under ögonen. Skittrött och frusen (minusgrader) vilket resulterar i en körstil där man inte vill luta ryggen mot ryggstödet. Man hänger bokstavligt talat med hakan på ratten.

Och VAD får jag se!?!?!?



Fy och åter fy. Blir knäsvag och skakis. Poliskontroll mitt i Forshaga på denna okristliga tid. Skakis blir jag bara för att jag faktiskt är rädd för poliser. Vet egentligen inte varför men jag har så enorm respekt för dessa personer.
Ännu mer rädd idag när jag vet med mig att jag liknar någon som flytt från sluten psykiatrisk avdelning. Mössan hade jag naturligtvis tagit av mig i bilen. Sen ser man nog lagom misstänkt ut när man börjar klappa sig själv på kroppen för att kolla om man har bältet på sig, flackar med blicken i bilen för att se om plånboken är med. Samtidigt som man försöker se cool och avslappnad ut och parkera bilen vid vägkanten utan att köra på polisen och krossa knäna på honom.

Jag lyckades att parkera, blåsa, visa körkortet och körde därifrån med ett kärringrus på motorn. Fattar inte att det är så himnla svårt att hitta dragläget när man är sååå nervös!

Idag var vi iväg så att Adam fick pröva innebandy. Verkar som om detta kan passa honom. Kanske. Hoppas. Han behöver ha något att komma igång med. Men han hade roligt och sprang en hel del. Ville fortsätta, sa han. Perfekt att det är på söndagar, tycker jag. På veckorna är det så fullt upp med annat.


Adam fick tag på bollen några gånger. Men för det mesta stod han eller låg i målet.


Tre kämpande killar. Hannes, Anton och Adam.

Jobbade extra nu i veckan på vårdcentralen både onsdag och fredag. Fullt upp när jag även hade praktik måndag och torsdag. Det resulterar i att jag får sitta och plugga nu under helgen. Synden straffar sig själv!



Jag var iväg och gjorde en spirometri för ett tag sedan. Nu hade min doktor, Dr. Särhammar tagit sig en titt på detta. Och det var väl inte så bra ställt med min lungkapacitet. Jag har astma. Har aldrig tänkt eller känt mig som en astmatiker. Och doktorn sa att han faktiskt inte heller trodde att jag skulle ha det. Men den hostan som jag lidit av så länge är förmodligen astman som visat sig.

Men när vi diskuterade att jag får det jobbigt när jag springer, får hostattacker när det är kallt ute, vid starka lukter och cigarettrök så är det astman som är där och hälsar på.

Har nu först fått bricanyl som skall inhaleras och utvärederas. Detta medel öppnar enbart upp luftvägarna när de "krampar". Krävs det att jag måste använda den mer än tre gånger i veckan måste jag byta till något inflammationshämmande.

Nu blir det frukost. Sen skall hela familjen dra sig upp till SISU-gården för att gå tipspromenad och få lite frisk luft!

Håller precis på att frosta av frysen ute i garaget. Det var väl ändå dags för den årliga avfrostningen, nästan. Brukar vänta till vintern så att man kan lägga maten ute. Men nu blev det ändrade planer. Inte så att jag har lite att göra, nej tvärtom. Jag har gôrmöe att göra (som di säjjer här i värland). Jag är dränkt i "måsten"!

Men när "någon" nu varit i garaget, ifrysen och "någon" inte stängt till dörren riktigt och "någon" inte vill kännas vid att denne "någon" inte tänkt sig för eller om "någon" inte ens vet attt den glömde. Då när "någon" gör något tokigt är det "någo........ nä förlåt. Då är det Mammi i hemmet som får städa upp "skiten" efter "någon".

Men inser nu att denne "någon" inte är Henrik då han inte varit hemma. Han var på resjobb. Filippa är det inte. Hon har inte varit i garaget. Adam var och tog en glass för någon dag sedan och jag har tagit en matlåda i går när jag skulle jobba.

Så slutsatsen är att denne "någon" är självaste Mammi. Så nu städar hon upp skiten efter sig själv. Inte mer än rättvist.


Men Mammi är en kollrig, kluven, vimsig, trasig, stressad person. Har inte riktigt full koll på läget så som det ser ut just nu. Studierna tär (tur jag har studier att skylla på).

Vad ska jag skylla på sen!?!?!

Iväg till jobbet alldeles strax. Helgen skall ägnas åt studier, en promenad ute med barn, gubbe och kamera om vädret tillåter och åter studier. Måndag hade jag praktik, i tisdags var jag in till KAU och träffade min handledare. Onsdags och idag jobb på vårdcentralen och igår praktik. Inte många dagar kvar att studera på. På fredag ska PM:et skickas in igen.

Ha en trevlig dag alla!

Hur sent eller hur tidigt det än är, så finns det två saker jag alltid gör. Det är som en drog. Jag kollar Facebook och jag kollar bloggen. Lite sjukligt. Vet det, oftast, att varje morgon har det nästan ingenting hänt. Ändå hänger jag här.

Och är det morgon så finns det även en tredje sak som jag "drogar" och det är:



MITT MORGONKAFFE!

Blir människa när jag fått mig lite kaffe, om en stund skall mitt feta hår få sig en omgång i duschen. Efter det är jag redo att möta utmaningarna som denna dagen bjuder på.

TJING!

Passade grannpojken nu på kvällen. Han och Adam spelade fotbollsspel och Filippa var med och "störde" Till slut sa dom ifrån på skarpen.

-Nu går jag in på mitt rum sa Filippa, sprang in, slängde sig på sängen och började gråta.
Gick in och kramade om henne och sa:
-Du vet att pojkarna tröttnar när du bara retar dom.
-Jag retas inte, jag vill bara att dom ska älska mig, sa Filippa och började gråta ännu mer. - Jag vill bara att någon ska tycka om mig!

Det gör ont i hjärtat när sådana ord kommer ur ett barns mun. Men älskad det är hon, även om det inte kändes så just då!

Har idag varit in till KAU (KArlstads Universitet) för att träffa vår handledare Anders Hugoson och examinator Margot Rolandsson. Vi samtalade en hel del om Nkinga, vacciner, kryp, mat, kläder, mediciner, hygienrutiner, seder och bruk. Kyrklig skall man vara varje söndag. Man bör inte gå i linne och man går med täckta ben om man går ner till byn. Bra skor då all växtlighet i stort sett har taggar.

Skorpioner, spindlar, ödlor, ormar och allt annat kryp som man inte är van kommer man att stöta på. All tvätt tvättas av personal och skall vara av bomull då det kommer att tvättas varmt och strykas. Speciellt underkläder eftersom det annars lätt kan finnas "larver" i kläderna.

Undrar vad jag gett mig in på. Tur att jag inte är speciellt rädd för kryp. Men Lina min reskamrat gillar inte spindlar. Det här blir terapi för oss båda. Tänk vad man kommer att uppskatta Sverige. Inga farliga djur och relativt svalt. Det kommer att vara runt 30 grader att jobba i på dagarna. Svettig kommer man att vara och dusch finns men inte alltid vatten.

De rekommenderade att ta med pålägg från Sverige. Det som serveras är te och smörgås med smör. Inget annat till frukost. Av erfarenhet så berättade dom att man blir väldigt sugen på Kalles kaviar eller mjukost när man inte haft pålägg på några veckor. Ett till tips: TA MED CHOKLAD!

Det är nu tänkt att vi åker den 4:e mars om resebyrån nu har resor då och att det stämmer med bilskjutsar i Afrika. Förbindelserna är inte som här hemma. Det här kommer att bli en resa för livet. Jag kan knappt vänta.

Två lärare från KAU och en från Jönköping följer med ner. Men lämnar oss i sticket efter ca två veckor.

Idag är en speciell dag. Min älskade morfar fyller år. Många kramar från oss i Forshaga!

En morfar
Av: Siv Andersson

När mammas far blir morfar
han byter generation.
Nu blir han så central
för ännu en person.

Hans stora hand känns trygg
på småbarnspromenad.
Och om man blivit ledsen
kan morfar få en glad.

Han minns sin barndoms lek
som om det var igår.
Att barn vill göra hyss
är sånt som han förstår.

Så gott det känns att han
vill hålla lite koll
- att morfar står så nära
fast han finns på håll.

Praktiken idag flöt på riktigt bra. Har fått lägga två mandibularblockader idag. En med och en utan resultat. Lade helt enkelt inte anestesimedlet vid nerven, fick göra om och göra rätt!



När jag kom hem så startade jag gräsklipparen, plockade ihop på altanen, plockade undan sommarleksakerna, hängde upp ljuslyktor på framsidan. Härligt när det är höststädat ute, nu kan vinter och snö komma. Nu är jag beredd!


Höststädat!

Åter hemma i Värmlandsskogarna efter en fantastisk helg i Malung. På fredag så träffades vi hos morfar och mormor direkt när vi anlände. Där fanns även morfars syster Lilian och henne make Erik tillsammans med en av deras döttrar, Cristina. Har aldrig träffat dom i vuxen ålder, tror att det var på en släktträff när jag var fyra år. Väldigt trevligt. Senare på kvällen dök även vår tremänning upp, Emelie. Henne har jag aldrig träffat. Hade en underbart rolig kväll tillsammans. Lättsamma och underbara människor. (Vi är ju släkt).

Träffade även farmor och Sven, mina systrar med familjer. En myshelg utan plugg och stress. Men nu är man tillbaka i "skiten" igen. Känner pressen så fort man kliver in genom dörren, för här ligger tiotalet artiklar fulla datarummet. Alla skall läsas och fås ner i arbetet. Fick även brev om aktuella stipendier att söka = merarbete! Men det kan inbringa någon slant i reskassan.

Praktik imorgon. På tisdag skall vi in och ha möte med professor Anders Hugoson. Då får vi nog ännu mer klarhet i resan.

Nu dök svärföräldrarna upp med nybakta bullar. För imorgon är det kanelbullens dag. Det finns då dagar till allt!

HÄRLIGT!

Inväntar att Adam slutar skolan, sen skall det ätas lunch och sen packar vi bilen och drar till Dalarna.
Pluggar lite innan jag tar ledigt. Sen blir det mer pluggning när jag återvänder på söndag. Ingen rast och ingen ro.