Samling i stallet klockan 9.00 i morse för att bygga banan och sedan gå den. Som hon längtat efter detta.
 
Sen skulle hästen göras iordning och värmas upp i tältet innan det var dags för hoppning. Jag hade anmält Filippa på 40 cm höga hinder. Tyckte att det räckte.
 
När vi kom in i tältet där vi värmde upp fanns ett 30, ett 40 och ett 50 cm hinder. När hästen var varm så styrde Filippa raka vägen mot det högsta hindret och tog det galant. Då blev hon lite sur på mig då hon insåg att hon endast skulle få hoppa 40 cm på "tävlingen".
 
Helst ville hon hoppa både 60 och 70...
 
Kanske en annan gång.
 
Inte blev dagen sämre av att hon fick favorithästen nummer ett, vackra Nelson.
 
 
 
 
Efter felfri hoppning så fick hon sin första rosett på hemmaplan. Nu har hon två på väggen i sitt rum.
 
 
Våran fina hästtjej.
 
 
För åtta år sedan kom hon med dunder och brak. I alla fall jämfört med sin bror. Från första känningen tills allt var klart tog det 12 timmar. 

Värkarbetet pågick till tonerna av finska Lordi som vann melodifestivalen 2006. 

Eftersom brorsan tog tid på sig så var jag säker att även denna gång skulle ta tid. Talade om på förlossningen, som var överbelagd, att det här kommer att ta tid. Jag klarar mig... 

Men innan jag visste ordet av ville hon ut. Försökte få varenda bedövning jag kunde tänkas få men allt var för sent. Inget hanns med. Hann inte ens lägga mig på rygg, det fick bli stående. 

Ut kom en liten guldklimp på 3460 gram och 50 cm lång. Lycka!

Idag är jag solt mamma till en tjej med gasen i bôtt. Ett jävla humör och med en aldrig sinande ordström. En som är villig att testa allt nytt och inte är still mer än när hon sover. Galen i hästar, älskar djur och orädd för det mesta. En dotter att älska och vara stolt över. 

Men det finns dagar då hon testar mitt tålamod till max. Det brukar sluta med att jag eller hon gråter. 

Grattis till dig min älskade dotter på 8-årsdagen!


Älskar dig till månen och tillbaka!
Idag var det Fun Day med Engelska skolan på Skutberget i Karlstad. 


Barnen delades in i sina kommande klasser och sen var det lek och fika på schemat medans vi föräldrar fick lyssna på rektorn en liten stund. Sen blev vi tvugna att lämna barnen och göra annat. 

Hade med oss kaffe och köpte glass och gick och satte oss vid vattnet och njöt i solen en stund. 



Vi fick fint fikabesök och Filippa delade gärna med sig av sin glass. Gästen var mycket nöjd. 


Sen gick vi en promenad där Filippa klättrade i träd. 


Och lekte i sten. 



När vi väl hämtade sonen var det en nöjd kille som hade haft en rolig stund med sina blivande klasskamrater i 4C. 




Lördagen var det ridning som alltid på schemat. När vi kom dit var det voltige. Först var det lite suckar på tjejerna när de inte skulle få varsin häst. Men när de väl började så tyckte de alla att det var roligt att göra konster på hästryggen. 



Lördagen och söndagen ägnades åt att fixa fram poolen. Då är det snart sommar. Idag har flera ungar varit i och badat. Trots endast 16 grader varmt. Förstår inte att de vill. Men skoj har de haft och blå läppar!


Nästan alla blommor är planterade i krukor och redo att möta sommaren. Nu ska de bara växa till sig. Får bära de ut och in ett par veckor till. 


Nu blir det söndagsmys med pizza och tvagning!

Imorse när klockan ringde var jag vidrigt trött. Trodde inte att det var sant. Snoozade tre gånger på telefonen och tänkte att den där löpturen jag planerat att ta på morgonen den skiter jag i. 

Såg bara framför mig hur jag skickat iväg barnen till skolan och kröp ner i soffan under en filt för att glo på Netflix. 

Men morgonsysslorna tog vid och kroppen piggnade till. När jag och barnen låste dörren och de styrde färden till skolan stegade jag iväg till SISU. 

Med minnet på Vårruset så ökade motivationen till att kämpa vidare mot mitt mål. SISU-5:an ska tas under 35 minuter. 

Idag pinnade benen på och flåset funkade. Endast två små pauser blev det.  Men jag tog mig runt!


Och vet ni vad.  

Jag gjorde det med en marginal på fem veckor. SISU-5:an är nu avklarad på mindre än 35 minuter. 


Säger som jag gjorde när jag var barn: Titta, vilka snabba springskor jag har!
Igår var det Vårruset i Karlstad. Det var jag och cirka 9000 andra som trängdes runt Sundstatjärn. Strålande sol och glatt humör. 

När jag började i våras att springa så tog SISU-5:an nästan 45 minuter. Då hade jag inte sprungit många meter på över ett år. Nu tar jag den på 36 minuter. Ett delmål är att klara av SISU-5:an under 35 minuter innan semestern. Det ska jag nog fixa, men den är inte rolig, bara backig!

Och så igår så trippade jag in över mållinjen på 33 minuter och 16 sekunder och hade fortfarande krafter kvar! Vilken skillnad att springa på plan "bana". 

Jag är glad, tro mig! Bara lite svårt att ta en "selfie" bland tusentals andra och se glad ut. Det var till att backa upp i ett buskage, fort upp med kameran, knäppa av ett foto fort som ögat och sen gömma telefonen. 

Ännu en medalj att lägga i min medaljlåda. Har fått ihop ett gäng nu. 

Efter en händelserik vecka på jobbet, där förändringens vindar blåser, var det skönt att trampa hem i solsken och ta helg. 





Idag var det jobblördag med 13,5 timmar på schemat. Hoppade upp på cykeln halv åtta och trampade iväg. När dagen var jobbad och klar svingade jag benet över cykeln och trampade hemåt. 

Så underbart att trampa hem när det fortfarande är ljust ute, fåglarna kvittrar, häggen blommar och doften fyller lungorna. Vitsipporna täcker marken som en grönvit matta. Jag trampar hem mot tre av de bästa. 

Sådana här dagar är jag lycklig, lycklig för hur bra jag har det. Jag är frisk, jag har ett jobb med underbara arbetskamrater, jag har frihet att göra vad jag vill och jag är omringad av en underbar familj som finns i vått och torrt. 

Jag är kort och gott så himla lycklig just nu!



Började dagen med två goda vänner på frukost. Mycket gott bröd, pålägg och mycket skitsnack. Precis vad jag behövde. En sådan där stund när man känner sig tillfreds. Bara pratat smörja, inget livsavgörande och inget allvarligt prat. Skönt när man har hunnit med vänner och fått lite socialt utbyte. Sen kan man köra på i rasande fart igen.
 
Tvättat för att tömma tvättkorgen, sen inväntades barnen och helgen kan ta vid. Har hunnit med samtal med båda systrarna och planeringen har börjat inför våran tripp. Jihoo!
 
Just nu planerar och förbereder jag kvällens mat, drömmer mig bort i inredning och möbler, kollar tapeter och inser att pengar kan man aldrig få för mycket av! ;-D
 
Vilken tur att jag ska jobba extra imorgon...
 
 
I dag har jag varit med sonen på en heldag i skolan. Samlingar och lektioner.  Lunch och raster och även en musiklektion. 


Inför skolavslutning och ett uppträdande tränar de med sin "klassorkester" för att bli så bra som möjligt. Vilka duktiga barn det var.  Så små, så söta, så duktiga!


När det nu blev en kortdag och vi var hemma själva en timme innan Filippa kom hem så passade vi på att arbeta ikapp matten. Hela 11 sidor plöjde han igenom utan något gnäll. 

Sen efter maten kröp vi upp i soffan där han läste läsläxan för mig. Idag har han kämpat på. Våran plutt. 


Onsdagen 21/5 så ska jag följa med Filippa till skolan
I fredags försvann gästerna. Tillsammans med gästerna försvann även sonen. Dock drog han till en kompis på övernattning. Hela helgen. 

Så hela helgen har vi bara haft ett barn hemma. Lite konstigt. Igår var vi på ridning som vanligt. Det ovanliga var att vi anmälde Filippa till en hoppträning/tävling. Hon blev biten efter Malungshoppningen. Nu är det dags igen den 25 maj. 

Idag så blev det en tur upp till Sisu. Jag sprang 5:an och Henrik och Filippa cyklade milen. Sen till stan på besök på 4H-gård, lite ärenden och avslut på Petruskiosken för glass. 

Sen kom den förlorade sonen hem. Som syrran har saknat så. Snäll som storebror är fick hon sova inne hos honom i en tältsäng. Lyckan var total. Lite mys och spel på telefonerna sen så sommade de!

Helt otroligt vilka barn vi har. De är näst intill aldrig osams. Peppar, peppar...


På torsdagskvällen efter heldag på Mariebergsskogen tändes grillen hemma på altanen. Lite värme spred sig i kroppen och vi grillade marshmallows som antingen åts som de var eller klämdes mellan två Bragokex. 


Flickorna hittade hårfärgen i lådan i hallen och vips så var de nyfriserade...

...och färgglada i håret. 

Minstingen fick bara ett litet kex men var nöjd ändå!

Filippa tyckte att detta var namnam. 

Vi åt och vi åt. Barn som vuxna. 

Barnen har hållit otroligt sams hela tiden. De blir äldre och bättre på att samsas. 

Under fredagen tog vi oss en sväng till Ikea. Alltid lite ljus och annat krafs man kan få med sig hem. 

Leklandet på Ikea hade inte hunnit öppna när vi kom så alla barnen fick vara med inne på Ikea. 

Väl hemma i Forshaga igen blev det mat, promenad till hästarna och en snabb fika. Sedan lämnade lilleputtarna oss tillsammans med sina föräldrar. 

På återseende mitt underbara småfolk, mosters sötnötter!




Idag fick det bli en tur till Mariebergsskogen med alla barnen. Fyra vuxna och fem barn. Så länge solen sken var temperaturen överkomlig. Men gick solen i moln så blev det svinkallt. Värst var det nog för oss vuxna som inte hade samma tempo som barnen höll. Lek och spring höll värmen på de små. Kaffe värmde oss vuxna.
 
 
 
 
 
En fika i solen vid lekparken. Bulle, kaffe och saft fyllde magen och energin.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det blev en liten tur till klapphagen som öppnade idag. Där fick vi klappa på getterna.
 
 
 
Är det detta som kallas hängbukssvin? Magen vilar i marken. Men om en månad kommer kultingarna, då får vi åka hit på nytt besök.
 
 
 
 
Maffia-papporna.
 
 
 
Jill med resterande bullar i påsen. Vi är på väg mot ankor och måsar för att mata.
 
 
 
Nellie och Filippa kommer strax efter.
 
Och stora pojken som också hängde med på lite utflykt.
 
 
 
 
Många hade samlats för att få sig en liten god bullbit.
 
 
 
 
 
 
Håhåjaja, vad trött Nellie blev efter fågelmatningen. Fick en lite paus på kärran innan vi kom till lekparken igen.
 
 
 
 
 
 
 
 
En mysig dag där vi matat gäddor, tittat på myror, luktat på myrpiss, kollat djurspår, spolat vatten, gissat löven, känt på björnpäls och mycket, mycket mer.