Helenas saliga röra

Skoldagen idag bestod av att lägga bedövning och ta emot bedövning. Lite lätt nervös var man, skakig och torr i munnen. Ny lärare hade vi till på köpet! Vi skulle alla göra en kort presentation av oss själva, laget runt. Jag var nästan sist på tur. När de andra presenterade sig så förberedde jag mig. Var så nervös att jag hade frossa.

Hmmm, jag säger så här, tänkte jag. Jag är Helena, 32 år, bor i Forshaga men uppvuxen i Dalarna. Undersköterska i tidigare yrke men ville byta inriktning, så nu är jag på denna utbildning. Typ! Någonting sådant. Ändrade och finslipade och ändrade tillbaka presentationen i mitt huvud några gånger innan det blev min tur.

Ni andra som också tycker att det är jobbigt att presentera sig inför andra folk vet nog precis vad jag känner.

Nu hade turen kommit till mig. Jag sväljer, rensar strupen, andas in och säger:

-Jag är Helena, jag bor i Forshaga. Och jag är vuxen!



Men vad FAN hände. Hur kunde det gå så fel! Ja, det är tur att man kan bjuda på sig själv. Jubel i klassen och lärarens svar: -Klart att vi inte ska behandla dig som ett barn! En del hade roligt åt detta resten av dagen.

TJING!

Idag är den första dagen för termin nummer 5. Kommer att bli tufft att helt plötsligt sätta sig ner i en stol och sitta still mellan 8 och 17 för att lyssna på föreläsningar. Speciellt efter att inte latat mig en sekund under sommaren, jobbat som en galning!

Börjar morgonen med kaffe för att ladda så att jag inte somnar direkt jag kommer dit.

Gårdagen spenderade jag och Annika i Karlstad för att bli sminkade och fotograferade. Vi var där mellan ett och sex. Inget bra flyt om ni frågar mig. Var iväg och gjorde samma sak i Göteborg för ca ett år sedan, där var det betydligt bättre flyt och service.

Men detta reslterade i några kort ändå. Tänkte inte köpa något men så är det. Alltid vill man ha med sig något kort hem. Här kommer några av korten.







Annika och jag tog några kort gemensamt.


Det är lite konstigt att stå framför kameran och spexa när andra står och tittar på. Men det blev relativt bra ändå i slutändan. Nu blir det att fortsätta med storstädningen, för att bli klar så att jag kan börja plugga imorgon. För imorgon så börjar första dagen på det sista året i skolan. Känner mig inte speciellt redo och motiverad, men det infinner sig nog snart!

Lyckades att hitta några bilder på hur köket såg ut innan renoveringen.


Brunt kakel, orange tapet och "ekluckor"


Det enda nya är väl elementet som redan sitter på plats.

Men nu har förvandlingen skett!

Nytt, mindre fönster, målat kakel, målat luckor och stommar. Nya handtag och nytt på väggarna. Målat furutaket vitt. Resultatet är jag supernöjd med. Som jag skrev tidigare så är det bara golvet som inte passar in. Men det får bli en senare fråga. För nu fortsätter renoveringen ut i matrummet med samma färger som inne i köket. Sen får jag se om studiebidraget räcker till golv!?!?!

Här kommer bilderna:










Nu är det bara målningen kvar runt fönstret.

Jag ÄLSKAR mitt "nya" kök!

Nu har vi kommit så långt i köket att det bara är målningen på skåpluckorna kvar, lådorna är klara., och sen ska blomhyllan upp och foder på runt fönstret. Men nu är det så att jag har två varelser som sitter på varsin av mina axlar. Alla som läst psykologi vet att det handlar öm detet och överjaget.

Den ena (kärringen) viskar i mitt öra: Nu när köket blev så fint så var väl den där mattan i köket enormt ful. Orangebrun med medaljonger. Den tycker jag att du byter ut.

Den andra (flickan) rösten: Men tänk på vad du fått hittills, man ska glädjas åt det lilla. Det finns dom som har det sämre än du. Så ful är inte mattan. Lite boning på och en fin matta så passar den alldeles utmärkt till köket.


Kärringen: Men vad är det du tvekar på. Kostar inte  många tusenlapparna att lägga nytt golv, säljer säkert ut något billigt och du håller ögonen öppna. Ett grått golv skulle göra susen i köket, vara pricken över i:et!

Flickan: Tänk vad många det är som aldrig ens får ett renoverat kök. Tänk på att det finns dom som intget kök har. Du borde vara tack sam och nöjd. Lägg pengarna på något bättre.

Kärringen: Ingen annan bryr sig om vissa har kök eller inte. Köp ett nytt golv och det NU!

Så håller mina olika sidor på att strida just nu. Vi får se vart det slutar. Stackars Henrik, kärringen blir aldrig nöjd!

Kom gående upp på garageuppfarten en dag. I ögonvrån ser jag något som hoppar på vår ena bil, vänder på huvudet och får se detta:



Fy sjutton vad stor den var, säkert 4-5 cm. Fick tuppskinn över hela kroppen, men kunde ändå inte låta bli att gå in och hämta kameran. Har bara sett en sådan här stor två gånger tidigare i hela mitt liv. Alla dessa tre har skådats sedan jag flyttat till Värmland.

En gång när jag och min syster var ute på promenad. Mitt på gångvägen satt denna. Då blev vi nästan osams när vi försökte ta oss förbi den. Livrädda att den skulle "anfalla".

Gång nummer två var här i huset. Den satt på en dörrpost när jag passerade. Då hoppade den iväg och jag fick jaga den genom huset med en handduk. Tänkte inte gå och lägga mig om den fanns kvar i huset.

Tredje gången, tack och lov ute på vår bil.



På bild är de faktiskt riktigt fina att titta på. På behörigt avstånd.

Sakta men säkert går det framåt med köket. Dock så var Forshaga Måleri inte allt för dyra och inte allt för snabba! 4000 ville de ha för att måla alla skåpsluckor. Helt ok. Men de kunde inte genomföra detta förän i oktober. Har inte ro att vänta.

Men en snäll make har jag, som på stört byggde lackbox i garaget och håller nu själv på att spruta luckorna. Men det är en hel del smådetaljer kvar innan helheten är klar. Så håll ut, bilder kommer.

Nu ska jag tvätta stommarna med thinner för att sedan måla dessa.

Kommer ni ihåg den lilla mannen som gick till skräddaren med en bit tyg.
-Goddag, goddag, mäster skräddare kan jag få en rock sydd av det här lilla tyget?
-Det går bra, sa skräddaren.
-När är den färdig?
-På lördag.

Det bidde aldrig som han tänkt sig.

Ungefär så blev det med min städning. Jag storstädade varenda skåp i köket, rensade ur sådant vi inte använde. Torkade bort allt fett som tänkas kan. Fejjade och gjorde det så fint. Då helt plötsigt blev allt annat så fult. Fy, vilken ful tapet tänkte jag. Undrar om jag ska slita ner den nu innan jag ångrar mig och VIPS! så var tapeten nere. Lite ny tapet gör nog susen, speciellt runt fönstret då vi satt in ett nytt, mindre.

Hmmm! Inget spackel hemma. Tur man har Elin som vän. Hon har ALLT! Dit och låna. Hem och spackla. Sen slipa. Oj, vad smutsigt köket blev igen. Städa en gång till. Sen på med vävtapet. Så, mycket bättre.

Men det var fasligt vad styggt taket var nu. Vad sjutton gubbar. Hade två färgburkar över, dock olika brytning. Skit samma. Röra ihop och måla taket. Nu börjar det likna något. Det börjar se riktigt fräscht ut.

MEN vad skådar mitt norra öga!!!!!!!!!

Vad i hela friden! Dom där gamla perstorpsbänkskivorna passar ju inte in för fem öre. BAH! ut med dom, in med nya. Gud välsigne IKEA!

Imorgon är det dags för sista strykningen av färg och vet ni vad. Mina skåpluckor är RIKTIGT FULA. Imorgon ringer jag måleriet för att höra vad de tar för att måla dessa.

Så ungefär som för den lille mannen och skräddaren blev det inte alls som jag tänkt mig för varje sak jag tänkte genomföra. Men för skräddaren bidde det ingenting i slutändan. För mig bidde det ett renoverat kök.

HOPPSAN!



Bilder kommer sen!

Conny och Anita tog med oss ut på svampplockning. Gött att komma ut i skogen lite och bara strosa runt. Vi fick även en hel del svamp.

Men det godaste av allt är väl ändå att fika ute i skogen i det fria. Fikat smakar så mycket godare då.


Skogens guld.


Flipps i skogen.


Jag och Adam.


Tror att något djur grävt upp ett jordgetingbo. Kanske en björn.


JIPPI! Hittade svamp.


Skogen är verkligen vacker.


Picknic på en skogsväg. Gott.


Henrik hade fullt upp att fota. Tror han plockade totalt tre svampar och knäppte trehundra kort!

På kvällen blev det varma mackor med svampstuvning.

....helt musikalisk!?!

Det finns folk till allt, men den här mannen måsta man nog kalla en musikalisk uppfinnar-jocke. Att överhuvudtaget komma på något liknande och att genomföra detta.

Helt otroligt! 2.30 in i filmen får man se hur trumman fungerar.

HAHA!

...om att överta makten i mitt hem. Nu ska här städas från golv till tak. Innifrån och ut. All päls från Harry måste bort, för att inte tala om de stora råttorna som bor under varje möbel i detta hus.

Det jobbiga blir att allt måste städas, rubbet. Lister, tak, golv, möbler och bort med alla gardiner. Alla mattor måste tvättas och alla ytterkläder. Harry finns överallt.

Det kommer att ta dessa veckor av ledighet jag har för att återfå makten över mitt hem. Men det måste göras innan skolan börjar, för efter det finns ingen tid för mer än att plugga!

Idag gjordes den sista arbetsdagen på vikariatet jag haft sedan den 12:e aril. Det är både med glädje och sorg jag går på två veckor ledighet innan skolan tar vid.

Glädjen över att äntligen vara färdig med detta efter att slitit med studier jämsides med jobb. Kommer jag aldrig att göra om. Endast någon enstaka dag kan jag gå in då och då.

Sorgen över att lämna helt underbara jobbarkompisar. Det har varit många härliga skratt och även en grillfest. Nu under sammanslagningen har även Forshagas Vårdcentral huserat i Dejes lokaler. Det har varit överfullt med folk, både personal och patient. Men finns det hjärterum......

Idag på fikat så kom världens underbaraste chef och avtackade mig med en underbar bukett blommor.

Tack till Dejes Vårdcentral för att jag fått jobba i sommar och tjänat någon krona när studiebidraget lyst med sin frånvaro. Och tack till Forshagas Vårdcentral för ett underbart samarbete.

Idag är det fredagen den 13:e. Bör inte krossa speglar eller gå under stegar. Ska tillbringa min dag på jobbet. Få se om detta visar sig vara en sådan otursdag som vissa påstår.

Sista dagen på jobbet, sen ledig fram till den 30:e då skolan drar igång!

Har idag varit till min kollega doktorn!

Som jag skrivit tidigare visade sig att jag var allergisk mot något luftburet som visade sig vara katt. Eftersom jag har haft dessa symtom till och från även innan jag hade katt så trodde han att jag hade något som kallas för korsallergi. Det innebär att man kan vara allergisk mot fler saker som liknar varandra. Det innebär att om man till exempel är pollenallergiker så kan man även reagera på äpple, jordgubbar, kiwi m.m.

Nu testades jag bara för luftburna saker och de vanligaste. Men cigarettrök, födoämnen, latex och en massa andra tillsammans kan trigga igång mina besvär. Allergitest är dyra och det bästa var att försöka att hitta sambandet själv hemma. Jag vet ju att tomat och kiwi inte funkar så bra. Sen finns det säkert miljontals saker jag aldrig kopplat samman med hostan, nästäppan, nysningarna, eksemen, utslagen och blåsor i munnen.

Så nu i två månader skall jag äta Aerius (antihistamin) och spraya näsan med Nasonex (inflammationshämmande nässpray) morgon och kväll. Detta för att se om det sker en förbättring. Sen kommer jag även att bli kallad till en spirometri, en undersökning där man kollar lungfunktionen. Det kan vara så att jag även har utvecklat astma. Det återstår att se.

Stor sorg i hjärtat! Harry har flyttat till sin nya familj. Han ska bli Mullsjöbo. De som kom och hämtade honom var mor och dotter, som verkade helt underbara. Fast det var ledsamt så kändes det som om de var superbra människor.

Adam han sa hejdå till Harry och sprang ut för att leka med Neo. Filippa talade om att mamma var allergisk och att dom skulle vara snälla mot Harry. Sen stoppade hon in Harry i transportburen sa hejdå och gick och tog en banan.

Det var bara jag som bölade. Vi får väl se hur Filippa tar det längre fram.
 

Matten plutt!

Imorgon ska Adam börja sin inskolning till Förskolan. Tror att jag tycker att det är mer spännande än vad han tycker. Tyvärr så jobbar jag alla tre dagar som inskolningen sker så det blir Henrik som får äran att hänga på. Jag får väl ta del av bådas berättelser när jag kommer hem på kvällarna.

Mammas förstfödde ska till skolan. Ofattbart!

I fredags drog jag iväg till Bengtsfors för att sova över hos klasskompisen Lina. Kul att träffas. Vi har inte setts sen skolan slutade. På lördagen packades matsäcken och vi drog iväg till Baldersnäs herrgård, där skulle joggen hållas. Den är sex kilometer lång och målet var att komma under 40 minuter för min del.

Och jag lyckades, trots att jag föll som en fura på rot. Tur att jag inte gjorde mig illa. Man sprang en sträcka på en skogsstig som var max 3 dm bred med massor av rot och sten. Min tid hamnade på 39,23 och det blev plats 59 av 71 deltagande i den klassen. Och för min del, så var det den näst bästa tiden jag någonsin sprungit på. Så jag är supernöjd.

I söndags när vi lämnade Astrid Lindgrens Värld så drog vi till High Chaparral över dagen. Det var uppskattat av barnen och betydligt trevligare än ALV. Inte lika mycket folk och mycket mer spännande. Filippa tjatade om ridning så det var det första vi gjorde.


Turridning 10 kronor per gång. Filippa red 9 gånger.

Under tiden Filippa red fick Adam syn på en ministad där man kunder leka indian och cowboy mot varandra. Massa gömställen och små hus att leta efter varandra i. Nu ville han gå och köpa en "panga" och dit och leka med barnen.

Så det blev till att dra iväg till närmaste affär för köp av pangor, hattar, hölster och "skôtt"


Så där! Nu är det laddat och bara att dra vidare....mot ministaden och pangpang. Men det tar ett tag att gå runt allt detta. Haigh Chaparral är enormt stort.


Här tar vi en liten paus. Vi valde att inte hyra någon skrinda. På ALV blev den stulen, var jobbig att hålla koll på och dra. Men Adam stal tillbaka en annan när han tröttnat på att gå. Men här på High Chaparral klagade de inte en enda gång på att de fick gå.


Adam är såååå stolt över sin nya "panga". Naturligtvis valde han en som bara tillverkats i 2000 exemplar och hade ett nummer och kunde få ett samlarvärde. Så de i affären talade om för oss att spara kartongen.
-Visst! säger Henrik. Dom skulle bara veta att imorgon ligger den på gräsmattan i regnet.

Men den hann aldrig ens hem från HC, för precis på en bro laddade Adam om och vi vet inte riktigt hur det gick till men något hårt slog mot järn sedan sa det plums......sedan hördes en gråtande Adam. Han hade tappat "pangan" som studsat ner i vattnet.


Filippa blev väldigt förtvivlad över att Adam förlorat sin "panga" så hon övervägde att ge honom 50-lappen hon skulle rida för, så att Adam kunde köpa en ny panga. Men efter att ha tänkt över ett tag konstaterade hon att om hon gav bort sina pengar, ja då skulle ju hon bli ledsen och det var ju inte bra. Så allt hon sa till slut var:
-Stackars Adam. Klappade honom på kinden och stoppade tillbaka pengarna i fickan.

Så vi bestämde oss för att köpa en ny panga åt gubben. Men först åt vi mat, gick på show, åkte ånglok och blev rånade i Mexico, åt glass och gick tillbaka till affären. Sen styrde vi kosan mot ministaden än en gång. Och den här gången kom vi fram med pangor och allt kvar.

   

   


En "kompis", Adam och Filippa. Dom har koll över ministaden från taket. 

                                                                              

Våra älskade barn "Luke och Joe"

Nilfisk är namnet på min dammsugare. Nilfisk x300. Den bästa jag någonsin haft. Finare i designen än andra om du frågar mig. Och FEM års garanti på hela maskinen.

Oturligt nog knäckte jag handtaget på den för ett bra tag sedan. Så svårt att få fingrarna ur och lyfta telefonen och ringa. Vet några till som haft problem med just trasigt handtag. Men till slut tog jag itu med det. Tänkte att dom ska säkert slingra sig och säga att det är mitt fel, jag som varit oaktsam eller något liknande.

Men utan problem så sände de mig ett nytt handtag, så nu är det nästan.......jag sa "NÄSTAN"........roligt att dammsuga igen.

Fredagen och lördagen spenderades i Vimmerby på Astrid Lindgrens Värld. Vi var där för två år sedan under lågsäsong och barnen älskade det. Så i år bestämde vi att vi åker under högsäsong. Stor tabbe! Barnen tyckte att det var så där. För mycket folk. Gick knappt att komma fram till skådespelarna.

Filippa tyckte att Pippi var bäst, sen Ronja, sen inget mer. Adam gillade nog bara Tengils män i Törnrosdalen och lekplatserna. Allt annat var så där. Adam gillade Karlsson på taket en del, men Filippa gillade honom inte för han gick ut i publiken och tog godis för barnen, sen gav han godis till vissa barn och hon fick inget. Så Karlsson passade inte henne.


Pippi med Kling och Klang.


Adam i Mattisborgen.


Filippa i tornet på Mattisborgen.

 
Adam kollar in Tengils män som är missnöjd på någons bordsskick!


Filippa ÄLSKAR Lilla Gubben.


Adam och Filippa i Karlssons hus.


Filippa och Adam i Törnrosdalen.


Filippa i Törnrosdalen.


Liten tuva drar stort lass......eller hur det nu var!?!?

   

   
1. Pippi lyfter Lilla Gubben.
2. Ronja och grådvärgarna.
3. Skalleper.
4. Rumpnissarna.
5. Nu får båda barnen skjuts.
6. Adam och Filippa rider trähäst.


Adam-bus.

På söndag morgon var det tänkt att vi skulle åka hem till Forshaga. Men vi bestämde oss för att ta vägen om High Chaparral. Det däremot var en stor hit. Hade vi vetat detta hade vi hellre åkt dit i två dagar. Kort kommer senare på den dagen.