img_8113 (MMS)

Rundvandring på nya vårdcentralen!


Den bjuder jag på. Svettig och nykommen hem från jobbet.

TJING!
Idag är ingen vanlig dag, för det är Idas födelsedag, hurra, hurra, hurra!

Till min älskade syster som idag blir 24 år. Hon är så många år yngre än mig så jag har alltid känt mig lite som en "reser-mamma" för henne.

Hon är minstingen i familjen, med skinn på näsan och starka åsikter.

JAG ÄLSKAR DIG "lillstrumpan"!



SYSTERSKAP
- av Siv Andersson

Ett systerskap är vänskap
på en djupare nivå.
Ibland finns det ett släktband
– annars har man mötts ändå.

Relationen till en syster
är nära och unik.
Hon känner dig så väl
och hon kan din historik.

Med en syster är det lätt
att vara uppriktig och sann.
Man kan tala som man tänker
och man förstår varann.

Det känns alltid bra att ses
– så man vill gärna träffas mer…
För det finns så mycket gott
som systerskapet ger

HOPPAS DU FÅR EN UNDERBAR DAG!
Tyvärr är jag av sådan natur att jag skrattar åt andras "olycka".

SKADEGLAD!

När det går bra.

Har så svårt att hålla mig för skratt när andra klantar sig. Men jag kan även bjuda på mina egna snedsteg, det måsta man kunna göra när man skrattar åt andras.


Här kommer Filippa i full fart på rollerblades och det tar tvärstopp på gräset. Lyckades fånga det på bild.

Men det är inte alltid man har kameran med sig.

Men det kan även gå så här.


Adam tog högtryckstvätten och spolade av garageuppfarten och lite i gräsmattan!

Adam fortsatte att neka hela vägen hem inför Henrik och nekade till en början även här hemma. Men till slut bröt vi igenom fasaden när vi sa att vi visste, att det fanns bevis och att någon hade sett honom.

Han hade guld från armbågarna och ner, fulla fingrarna och på kinderna, men nej han hade inte gjort det ;-)

Han grät hjärtskärande när han visste att han var fast, fick gråta ut, torka tårarna, samla sig och sedan gick vi ut på "Ursäkts-promenad"

Han fick ta dom i hand, titta dom i ögonen och be om ursäkt till de som det berörde och fick även börja att skura rent efter sig. En soptunna har han gjort rent ikväll.



Imorgon blir det en soptunna till och ett vedskjul att skura rent. Sen på lördag ska han hjälpa till att måla om vårt hus, slipa om den del av trädäcket där det är färg och olja om det.

För övrigt är det buskar, gräsmattor och asfalt som är målat. Det får nötas bort!

Konsekvensen för att han ljög för oss blir ingen TV, inget data eller TV-spel under fem dagar. För att ge vår son utegångsförbud det vore som att ge beröm när man gjort något fel. Han älskar att vara inne och hemma!

Ska koppla in vattenslangen och upptäcker att huset är målat/klottrat med guldfärg.

Men varför gör man så, vilken "skitunge" är det som varit i farten?!?!?? Ringer upp Henrik som är ute på drift med Adam och frågar om Adam vet något om detta!? Nä det vet han inte!



Börjar ringa runt och kolla fingrarna på barnen i grannskapet. Inga guldfingrar men det går att följa spåren efter "skitungen". Det är målat på grannhuset, på grannarnas buskar, gräsmattor, cyklar, soptunnor och asfalten. Spåren leder fram till ett hus där det bor en liten tjej som har målat sin cykel själv med guldfärg, men resten har Adam gjort påstår hon.

Ska kolla om det är killen med guldfingrarna när han kommer hem. Men under tiden jag nu gått och väntat så fann jag nog det enda beviset jag behöver:

ADAMS FOPPATOFFLOR



Guldstänk över hela skon.

Nu när han kommer hem ska han gå ut på en runda och be grannskapet om URSÄKT! Sen får vi se vad det blir för konsekvenser för "skitungen"!

VARFÖR!

I påskas när barnen skulle klä ut sig och åka till dagis och skola så skulle de vara utklädda.

Lite ont om tid var det men ville ändå ta ett kort på dom, slet fram systemkameran som stod på manuell inställning och tryckte av....



Kameran var inställd på låååång slutartid. Så Filippa gick iväg efter att jag tryckt av och detta blev resultatet.

Jag ÄLSKAR hösten.

Jag anser att vi har den bästa årstiden framför oss. Kan inte riktgit beskriva det men på hösten känns det som man tar nya tag, man börjar om, startar upp, mår bra!


Lite bilder från Adams skolavslutning.


Adam och Filippa på skolgården innan avgång mot kyrkan.


Hannes och Adam på väg upp.

Förra helgen var vi till Mariebergsskogen på trollvandring, lek, fika och mys.


Storbus.


Här berättas det om trollen och hur man kan leta reda på dom.


Adam spejar efter troll i skogen.


Filippa tillsammans med en av "sökarna".


WOW! Vi fann ett troll, Trulsa. Hon leker kurragömma och letar efter Trolf.


Vi får hjälpa till att leta efter honom.


Till slut finner vi även honom. De föreslår att vi skall gå till Bergatrollet och väcka honom.


Men han är redan vaken men förtrollad.

Kan bara säga ringedingding dongdong och massa annat konstigt och äta björklöv.


Trollmor föreslår att leta efter en trolldryck att ge honom.


När han druckit drycken måste man rimma för honom och vips så är förtrollningen bruten.

Men nu är Bergatrollet så trött att han behöver lägga sig ner och sova.


Då bjuder de andra trollen på fika istället i sitt hus.


Adam kramar om trollmor och säger hejdå.


Filippa kunde bli en riktigt bra trollunge tror Trulsa och Trolf.


Är man på Mariebergsskogen skall man sitta på vargen!


Pappa och Adam har lekt med kameran.


Filippa och pappa har lekt med kameran.


Allt för denna gången. Barnen högst upp i en klätterställning!
Jag tycker att det är lättare att illustrera höst och vinter på bild.

Så här följer några olika sommsrbilder.


 

Jag har nog inget så där klassiskt beroende. Jag är inte beroende av tobak, droger eller alkohol. Har inget behov av att spela om eller med pengar. Överkonsumerar inget annat "farligt".

Är väl en ganska trist medelmåtta.

Men det finns dock något som jag verkligen gillar att använda. Och det är kaffe!

Ännu mer sedan vi köpte vår "ÄLSKADE" kaffemaskin. Supergott kaffe blir det i den, speciellt cappuccinon är min favorit.

Då var jag en snäll unge som inte gjorde mycket ;-)


Tjej, skinn på näsan, framåt, social, full fart framåt.


Kille, mjuk i sättet, skör, mindre social, lunkar på i sakta mak.

Våra barn är verkligen varandras motsatser!
... beviset på tre år studier.

Äntligen finns beviset på att jag lyckats. Jag har fått min tandhygienistexamen :D på 120 högskolepoäng (HP).
Detta räcker för att ansöka om legitimation.

Sen är det bara att invänta de resterande 60 HP som fattas som beviset på min kandidatexamen. Men det har inget med legitimationen att göra.

Nu är legitimationen betald till socialstyrelsen, imorgon tas det kopior på beviset sen skickas ansökan om legitimation in.


Den fina mappen examensbeviset kom i.

BEVISET!

Vilken lättnad!
Här är mitt hem, min borg.

Har först nu, efter ungefär åtta år, börjat trivas lite i huset. De som bodde här innan var storräkare, och då menar jag storrökare. Det fanns brännmärken på sovrumsgolvet och även på toaringen och toagolvet. Det röktes nog i varenda hörn och vrå. Och det STANK när vi flyttade hit. Den inbitna lukten kan man inte ens städa bort, men nu efter åtta år är den minimal, inte borta men betydligt mindre.

Jag hade även hit Anticimex för att jag trodde aldrig att jag skulle klara av att bo här, och de talade om att den lukten kommer att försvinna med tiden eftersom vi renoverar då den sitter i plastmattor och väggar. Är den inte borta när vi renoverat färdigt så kan de göra en behandling på huset, tror att det vara ozon.

Så nu gillar jag mitt hus, men nite älskar det. Det som gör mesta att jag står ut att bo kvar är barnens frihet och alla kompisar. Och förhoppningarna om att få renovera resten av huset och få bort den sista lukten.

Finns inget tråkigare än att STORSTÄDA och sedan försvinna ut en stund och när man kommer hem igen så luktar det illa. Altt känns ogjort.

Men den som väntar på något gott.....







Vad svårt.

Sjuk som jag är just nu känns det som om jag inte orkar bry mig just nu. Men jag är glad att jag påbörjat min penicillinkur idag. Nu kan det i alla fall inte bli sämre.

img_8674 (MMS)

Glass i solen på Mariebergsskogen!

img_9605 (MMS)

Fredagsmys med stora killen som är ensam hemma med mamma och pappa! MYYYS!

Efter examensfirandet på lördag kväll så började jag känna mig dålig, på söndagen fick jag ont i halsen och på natten fick jag 39,5 i feber. På måndag var jag feberfri och halsontet borta. Åkte och jobbade några timmar, vilket jag inte skulle ha gjort.

Sen bröt helvetet ut. Har nog aldrig i vuxen ålder mått så dåligt såååå länge! Har haft sprängande huvudvärk i fyra dagar nu! Känns som om jag gått med ett spännband runt huvudet. På måndag kom halsontet tillbaka på vänster sida, bihåleinflammation, och ögoninflammation på höger öga.

Ojjade mig och sov en hel dag, fram till 19.30 på kvällen. Gick upp åt lite mat, värktabletter, halstabletter och tvättade av mig. Kröp till sängs igen 22.30. Tänkte att jag skulle sova bort skiten. Sov hela natten.

Aj vad jag begrog mig. Nästa morgon hade halsontet bytt sida och örvärken hade kommit på vänster öra. Dagen efter utökade ögoninflammationan till båda ögonen.

Så igår kväll hade jag ont i båda öronen, i båda bihålorna med tillhörande tänder, ont i halsen på höger sida, och två röda, rinnande, kletiga ögon samt skitont i kroppen efter allt sovande.

Så inatt sov jag sittande i soffan med Rambo som enda sällskap. Pumpade i mig värktabletter på löpande band och tömde nog en flaska nässpray. Jag vet precis vad läkarna skulle säga om jag sökte hjälp för öronen ( (nässpray och högläge på huvudet) Rätt trött och mör just nu. Tack och lov att Henrik har haft semester och skött skutan när jag legat. Synd bara på min enda semesterveska att spendera den i säng.

FAN vad jag börjar bli trött på att vara sjuk. Jag har mycket hellre magsjuka som är över på ett dygn utan några värre smärtor.

Men det här var ungefär vad jag väntat mig. Har nog kört mig själv ner i botten med all stress som slutspurten i skolan ger. C-uppsats och prestera i prov, praktik och liv!

Vigseln i Kina är ett ögonblick att bära med sig resten av livet. Vilka strapatser. Blev nästan sminkad till en geisha på morgonen. I Kina är det fint att vara blek.

Nej, nej, nej!

Gör om och gör rätt. Blev omsminkad och nöjdare men fick ändå gå upp för att göra om sminkningen på hotellrummet. därefter bar det i väg till Sommarpalatset i taxi och vi betalade taxichauffören för att följa med in och ta kort på oss. Inga mästarbilder, men desto roligare minnen!





       

Ser väl bra ut det här. Men det hör till saken att det var MÅNGA kineser som knäppte kort bakom vår kameraman. Det skrattades och blixtarna smattrade. Kände mig inte så bekväm!


Det fanns många som ville bli fotade med oss.

Taget i Karlstad när någon slags fotostudio var här. Kul att ha lite sådana bilder när allt fotande är över. Det är allt annat än bekvämt att stå framför en kamera och göra helkonstiga vinklingar och andra folk står och tittar på.

Men resultatet blev ganska bra ändå!

De här tre betyder allt för mig.


Sep 2007
I fredags firade jag min examen med klasskamraterna och i lördags med familjen och släkten. Det blev en trevlig lördag med god mat och härligt sällskap. Är så nöjd med de presenter jag fått. Pengar, presentkort, smycken, duk och MASSOR av blommor.

Har sagt att när skolan är över kommer jag garanterat att insjukna. Och tänk vad rätt jag fick. Som ett brev på posten kom förkylning, bihåleinflammation och hög feber. Vet inte när jag kände mig så slut sist. Har verkligen inte haft någon ork kvar. Gjort minsta minimala uträttning de senaste dagarna och idag har jag nästan sovit hela dagen. Mår något bättre nu med har fruktansvärt ont i halsen. Bihålorna gör sig påminda för varje steg jag tar. Känns som om tänderna skall trilla ur huvudet på en.

I lördags när familjen och släkten var här roade min minsta skitunge sig med att dra av barken på körsbärsträdet. Aj, aj! Mamma blev arg på Lippan!




Lilla "fuling" till unge som gjort detta.

Vi tog oss in till Plantagen och gick fram till en dam:
-Ursäkta mig men jag har ett problem, min dotter har rivit av barken på mitt körsbärsträd! Finns det något att göra?
-OJ, då har du verkligen problem. Det finns inget att göra åt det. Bara att hålla tummarna att trädet orkar repa sig.

Så nu är det bara att vänta ut tiden. Få se vad trädet orkar eller inte. Stackars lilla körsbärsträd. Första hösten efter att vi planterat det tömde grannarna sin pool med klor i. Den slangen gick något barn och hämtade och lade för att vattna trädet. Efter att ha blivit vattnat med en hel pool med klorvatten stod det still i utveckling/växt i två år. Trodde aldrig att det skulle klara sig. Men se det gjorde det.

Och nu i år har det dragit iväg och växt ikapp känns det som. Har varit så glad att det klarade sig och nu, ja se nu vad som har hänt.

Hoppas, hoppas att trädet är starkt nog att klara av detta.
När man ser en riktigt fin vinterbild så kan jag känna att det är en toppenårstid, inget jag lider för. Jag älskar just detta att vi har fyra årstider.

I slutet av varje årstid så är jag trött på den och ser fram emot nästa. Det är egentligen bara våren jag inte gillar speciellt mycket.





Filtret jag har till kameran gör att det blir så fint om man tar mot en ljuskälla.

Nu bär det iväg på några timmars jobb!

Lite svårt att ta en bild på min vardag. Den har nämligen nyss avslutats och bytts ut mot en annan vardag.

En del vardagsting har ju naturligtvis inte bytts ut.

Men att ta ett foto på lorttvätt eller på smutsig disk lockade inte!

Så därför väljer jag att ta ett foto på den vardagen jag nu kan lägga bakom mig, jag kan vända ett nytt blad i mitt liv, ett helt oskrivet blad och starta ett nytt kapitel.

Det är med hopp på framtiden jag nu kliver över till mitt nya liv. Att plugga och ha småbarn är inget jag rekomenderar och kommer inte att plugga mer nu när barnen är små. Men helt främmande känns det inte att plugga något mer!


Här är en del av kurslitteraturen jag använt mig av genom åren. Har köpt en hel del, men försökt att låna så mycket som möjligt, trots detta har jag köpt facklitteratur för 10.975 kronor.

Nu ska jag krypa ner i sängen och läsa lite skönlitteratur, det är jag inte så bortskämd med!

NATTI!

Ja då var den här!

Dagen med stort D!

Efter tre års kämpande, magkatarr, tårar, tandagnissel och diverse krämpor så har jag rott detta iland. Jag har klarat av att plugga mig framåt och ta mig igenom 180 högskolepoäng vilket innebär att idag tar jag min kandidatexamen. Kommer att tillbringa den med mina underbara klasskamrater med fika på dagen och mat på kvällen på tempel.

Imorgon, lördag, firar jag med familjen!

Så nu från och med idag kan jag titulera mig TANDHYGIENIST. När legitimationen kommer i juli/augusti är jag även en legitimerad tandhygienist!

Kan nog inte riktigt beskriva känslan, först lite avtrubbad, sen lite glädje och till sist oro! Hur kommer framtiden att se ut. Kommer jag att få jobb, kommer jag att fixa detta, kommer jag att bli en bra tandhygienist!?!?!

Frågorna hopar sig.

Känns nästan som när man tog studenten och skulle ut i "vuxenlivet".

ALLVARLIGT!

Slut på plugg-livet.

Få se vad psyket klarar av.

Men jag tycker ändå att låten här nedan beskriver en känsla jag har i kroppen!

JAG HAR LYCKATS, JAG ÄR STARK, JAG HAR TRON PÅ MIG SJÄLV!



Jag kan nog inte säga annat än:

MINA BARN!

Jag kan vara omåttligt förbannad, ledsen och irriterad på de små liven. 

Men de gör min värld komplett, jag känner mig glad och lycklig över att de finns i mitt liv. De förgyller min vardag. 

En ovärderlig gåva som jag lånat i några år!

Tills de kan stå på egna ben.



Dagens bild blir en bild på min käre klasskamrat, vapendragare och kompanjon.

LINA!

Har endast suttit på kandidatuppsatsseminarium (väldigt fint ord) hela dagen!

Gudomligt

Glaskklart

Godtrogen

Grönt

Gillas

GODKÄNT

Idag blev jag godkänd i den sista tentan som jag väntat på. Nu har svaret kommit och jag är såååååå lättad!

JIHOOOO!

img_0919 (MMS)

Härligt att bada även när det regnar!

Det här är nog en av mina absoluta favoritbilder där båda barnen är med samtidigt.

Det är inte lätt att fånga dom på bild tillsammans.

Men den här bilden talar om väldigt mycket hur dom är. Vi har haft turen att få två barn som är väldigt nöjda med att bara leka med sitt syskon, trots att de är av olika kön.

Eller kanske just därför att de är av olika kön.

Dom kan bråka som alla andra barn, men mest är dom mån om varandra. Kan även säga nej till kompisar som kommer och vill leka när de är mitt uppe i en lek tillsammans.

Mina underbara änglar.

Vad vore livet utan dom !?
Jag har inte läst tre år för att få presenter!

I så fall finns det lättare sätt att få presenter på!

Men som en liten bonus efter tre års slit är de klart välkomna.

Av mina älskade barn och underbara make har jag redan fått två presenter. I förskott.


En iPig, en högtalargris till min iPhone! Visst är den söt!

Samt en Rosa champagne.

Min underbara lilla familj.

Så på lördag, min första dag som "arbetslös" :O ska jag lyssna på musik och dricka champagne. Jag LÄNGTAR!
Hmm, ja låt bilden tala!


Har i alla fall aldrig lagt upp denna! ;-)

img_1511 (MMS)

Cyklar själv till skolan för första gången!

Ett blad från ett träd i Nkinga, Afrika!



Längtar tillbaka en aning!

Mina föräldrar får pryda detta inlägg.

Kortet är från någongång på slutet av 70-talet.



Dom är lite udda, nästan som orginal brukar de säga. De håller ihop fortfarande efter alla dessa år.

Dom har varit tryggheten i alla dessa år. Den fasta punkten man kommit hem till när man haft alla svackor och bekymmer i tonåren och i vuxenlivet.

Den känslan när man sitter i köket hemma hos dom och pratar, den är speciell.

ÄLSKAR ER!
Som strängt upptagen student så har man ingen fritid.

Ingen fritid = ingen tid för hobby!

Men för att varva ner hjärnan när den går på fullvarv och håller på att koka över, när inte bränslet räcker till, när topplockspackningen håller på att brista......

...då brukar jag sätta mig ett par minuter vid pianot. På något konstigt sätt varvar jag ner när jag låter fingrarna stryka över tangenterna.

Kalla tangenter med en känsla av sammet, släta, rena, spänstiga. Kontraster av vitt och svart!




Avkoppling i vardagen!

img_5437 (MMS)

Cykeltur med två av mina tre älsklingar.  Här ska köpas glass!

I förra utmaningen tog jag med båda barnen. Nu får det bli makens tur.


Inte världens bästa bild, men den nyaste på honom. Han håller sig mest bakom kameran!

En stor eloge till honom som stått ut med mitt risiga humör dessa tre år jag pluggat. Men snart är det över!

ÄLSKAR DIG!
Då måste jag nog säga min iPhone.

Den har jag svårt att slita mig ifrån. Och efter att ha hittat en App med en suverän kalender så har jag total koll på mitt liv. Jag ställer larm till allt jag ska göra och det har underlättat mitt liv i slutspurts-stressen.

Synd att jag inte upptäckte den tidigare!

Bip, bip, bip: Ring mamma!

Bip, bip, bip: Kolla artiklar!

Bip, bip, bip: Barnkalas!

Bip, bip, bip: Laga mat!

Bip, bip, bip: Hämta hem barnen!

Bip, bip, bip: Gå och lägg dig!

:-D



Jag har hela mitt liv i denna lilla tekniska pryl!

Det var längesedan ett ord på Malungsmålet prydde min blogg. Skolan gör att man skriver minimalt här just nu. Men att fråga någon om den räckte till så säger man helt sonika:

Rack o te?

Det är så enkelt!

Rack o te, rack o te, rack o te, rack o te, rack o te, rack o te???

Låter väl inte så illa!

"Nu ska jag göra mig vacker!"

Så sa trollmor i "Trolltyg i Tomteskogen"

Känner mig hängig och sleten och totalt nere i all studieslutspurten.

Känns som om allt är botten.

Ôrker int mer, som de säger här i Värmland.

I Malung säger vi: I hôrk int mer!

Men snart, mycket snart är det över och förhoppningsvis blir jag färdig nästa fredag. Därför bjuder jag på ett självporträtt som avspeglar hur jag känner mig! Trots att jag försöker piffa till vardagen så GÅÅÅÅR det INTE!


Ny månad, nya möjligheter och jag tänkte att en ny utmaning kunde passa in och fullgöra juni månads alla dagar. Det låter väl spännande. Varje dag kommer jag att lägga upp ett nytt foto baserat på dessa teman nedanför:

FOTOUTMANING

Dag 1: Självporträtt
Dag 2: Favoritpryl
Dag 3: En familjemedlem
Dag 4: Min hobby
Dag 5: En gammal bild
Dag 6: Tema ”grön”
Dag 7: En bild som jag aldrig lagt upp
Dag 8: En favoritbild
Dag 9: Dagens
Dag 10: Detta gör mig glad
Dag 11: Tokigt
Dag 12: Min vardag
Dag 13: Tema ”ljus”
Dag 14: En vinterbild
Dag 15: Kärlek
Dag 16: Självporträtt i svartvitt
Dag 17: Ett ögonblick
Dag 18: Känslor
Dag 19: Här bor jag
Dag 20: Tema ”olika”
Dag 21: När jag var liten
Dag 22: Mitt beroende
Dag 23: En sommarbild
Dag 24: Detta gör mig glad
Dag 25: I all hast
Dag 26: Detta skrattar jag alltid åt
Dag 27: Tema ”två”
Dag 28: Väder
Dag 29: Nyaste bilden på mig själv
Dag 30: Valfri bild

Häng gärna på ni som vill och bloggar. Alltid kul att läsa!

Idag var det avslutning på simskolan.

Varje dag i 4,5 veckor har de åkt från skolan till simhallen och tränat.

Tyvärr kunde jag inte delta i avslutningen då jag gjorde min sista praktikdag. Men Henrik åkte med för att kolla vad Adam lärt sig och betala de få simmärken som han klarat av.

Vilken överraskning. Henrik blev både glad och fattig. Adam hade klarat av att ta totalt 12 märken. Han har nått kunskapsmålet fram till årskurs fyra.


Det är mammas pojk det, skulle jag vilja säga.......


....men badkruka som jag är så kan jag inte ta åt mig denna färdighet hos pojken. All ära till Henrik som åkt med barnen till badhuset nästan varje vecka.

Inte illa pinkat. Och Henrik fick punga ut med 300 kronor för alla märken.

Men vad gör det. Lyckan är total!