På torsdagkväll anlände jag till Forshaga igen. Fredagen gick åt till att tvätta resekläderna, betala räkningar och mys med barnen som lekte glatt med kompisar igen. 

Lördagen bjöd på strålande solsken. 
Men den dagen ägnades åt storhandling. Sen hem, packa ur varorna, få lite mat i magen och sen vidare till Filippas ridning. 

Lite hästmys efter ridningen sedan iväg hem och förbereda mat (igen) för att bjuda hit Conny och Anita på middag. Entrecote och ett glas rött fick avsluta min ledighet. 

På söndagen jobbade jag 8.00-21.30. Den här veckan blir det tre dagars jobb sen är det långhelg igen. Lite mjukstart efter påsklovet med barnen. 

Här börjar björkarna skifta i grönt. Så underbart vackert. 




Under dessa dagar i Malung så har jag hunnit med att umgås med morfar och mormor en hel del. Jag har varit upp till Lima och hälsat på Ida med familj. Varit i omgångar till Anna med familj (där även Filippa bodde hela vistelsen). Umgåtts med farmor och träffat Sven.
 
En av dagarna fick jag äran att vara barnvakt åt syskontrion Haltorp-Limberg. Då blev det upptäcksfärd i stora skogen. Vi letade lingon och blåbär, vi kollade om löven höll på att slå ut och letade myror bland barren.
 
Jill och Nelllie.
 
Nellie, Holly och Jill.
 
-Ser du något, Nellie?
-Ja, det är fult där inne!
 
Det såg nog inte ut som Nellie skulle vilja i en lekstuga!
 
Holly med de vackra ögonen. Stora och blå och ögonfransar långa som fjädrar.
 
Under dagarna som Filippa bodde hos kusin Julia och Melvin så tillbringade Filippa och Julia all vaken tid i stallet på Malungs ridklubb. De har matat, skottat, pysslat, skött om och mått prima. Under torsdagen anordnades en hästhoppning som även Filippa fick vara med på mot en avgift. Lyckan var total!
 
Filippa blev tilldelad hästen Storebror.
 
 
Julia fick hästen Gameboy.
 
Julia hoppade på höjden 50 cm.
 
Eftersom detta var Filippas första gång blev det på höjden 40 cm.
 
Finns en hel del teknik att förbättra.
 
Men nu har vi en tjej som fått blodad tand!
 
 
 
 
Fick hon välja så skulle hon sikta på högre höjder redan nu. Men jag tycker att tekniken bör bli bättre. Men det fick jag förklarat igår att hon kan visst redan allt...
 
Mycket stolt donna med sitt första diplom och sin första rosett.
 
 
Hästkusinerna!
 
När sista dagen på påskhelgen grydde stuvade vi in packningen i bilen och drog till Malung för några dagars ledighet. 

Det obligatoriska stoppet i Ekshärad och ett kort för att dokumentera färden. 

Det första vi gjorde när vi kom fram var att dra vidare till sommarstugan för att kolla läget där pappa höll på att bygga/renovera hallen. Här känner jag lugnet när jag sitter mitt ute i skogen lyssnande på fågelkvitter och forsande vatten. 


Igår på kvällen blev det grillfest hos syster Anna med familj och grannar. Strålande vårväder hela dagen. Sen störtade hem till mor och far, tog ett glas vin och störtade i säng. 







Påskfirande med Henriks mamma, pappa, mormor, morbror och barnen. Mulet och trist väder till en början men som senare klarnade upp till strålande solsken. 


Smällare och underbart god mat i massor. Supergod tårta till efterrätt, massor av godis och kex och goda ostar. 


Som gåva till värden och värdinnan hade vi med ett påskägg enbart för vuxna. Ett bag-in-box-ägg. 


När maten var äten och bortdukad blev det hockey för en del medans jag och svärmor satte oss mot en solvägg med ett glas rosé och fördjupade oss i livet, trädgårdsarbete och arkitektur!

En helt underbar påskafton om ni frågar mig. Nära och kära och djupa samtal. Nu tackar jag för mig!

Natti!





Så kom då skärtorsdagen och den sedvanliga påskparaden för skolan. Dottern ville så gärna vara med trots feber dagen innan. Så det var bara att åka med henne ner till skolan och delta. 

Inte ett spår av febern syntes. Full fart och full energi trots snålblåst och iskyla. 


Fikat var packat i ryggsäcken och humöret på topp. Efter paraden svängde vi om på mitt jobb och sa "hej". Fick smörgåstårta och godis! Sen hem och in i värmen. Nu började vår 10 dagars ledighet. Underbart är ordet!
Igår insjuknade dottern i feber. Så i natt har febern pendlat upp emot 40. Mycket dricka, mycket TV, lite sömn. Mot morgonen sjönk febern en aning och hon somnade djupt. 

Ja då var det bara att upp och väcka sonen som skulle till skolan. Jag var så trött att jag var illamående. 

När sonen väl var på väg mot skolan så kopplades duracellkaninläget på. Allt eller inget var det som gällde idag. 

Så idag har jag städat och sorterat båda barnens rum, deklarerat, tvättat min vinterjacka och nått botten på tvättkorgen. Fått nästan allt torrt och inlagt i garderoberna igen. Vi har påskpyntat. Bara att hämta ris imorgon. 

Till slut var krafterna slut. Satte mig ner och vässade dotterns alla färgpennor. 


Sen blev det matlagning och en hel del mys i sängen med dottern. Hon har legat runt 37.5 hela eftermiddagen men nu mot kvällen steg den till 38. Hoppas natten blir lugn. 



Nu blir det sängen!

Natt till fredag insjuknade sonen i feber. Tur det egentligen är min lediga dag. Men jag skulle jobba extra från 16.30. Då kom Henrik hem och tog över istället. 

Natten till lördag steg febern hastigt på sonen vilket, som alltid, resulterade i en spya. Dåligt med sömn. Jag jobbade hela lördagen från 8.00-21.30. Det kändes att natten varit nästintill sömnlös. Även Henrik var tvungen att jobba lördag. Tack till Conny och Anita som ställde upp och tog de små liven.

Kall, blöt handduk mot varm feberpanna. Den obligatoriska luskamningen som vi gjort varje dag i fyra veckor och veckovis i ungefär ett halvår. Blä!

Söndag morgon sov vi allihop oavbrutet till 9.30. Vi var alla trötta. Lite småpyssel, tvätt, sängklädsbyte, ett kalas, löppass vid Sisu, hämtning av svåger i stan. Ett lååångt samtal med min mormor som fyller år idag. 

På kvällen blev det ett glas rött och Tapas tillsammans med familjen, tända ljus och en röd himmel. 


En bra helg trots endast en dag ledigt och febertoppar. Nu kör vi en full vecka till sen blir det påsklov med barnen. En påskhelg med bästa svärföräldrarna därefter en tur till Dalarna och alla älskade, underbara. 

Nu kunde jag inte hålla mig längre. Klädhögen på strykbordet växte. Det finns vissa klädesplagg jag aldrig skulle kunna hänga in i garderoben ostrukna. Gardiner skulle jag heller inte hänga upp ostruket. 

Mitt gamla strykjärn höll i nästan 18 år och har varit mig trogen och funkat klockrent. Men nu kom jag till kruxet, vilket nytt skulle jag välja. Nu har jag läst och jämfört. Finns allt från 99 kronor till tiotusentals kronor. 

Men idag har jag strukit bort tvätthögen och strukit alla gardiner och satt upp nya i köket och lekrummet. Och en sak kan jag säga: Jag älskar mitt nya strykjärn!!



Första gången på 13 år jag ser en match live. Och en hel. 

Inget som faller mig i smaken och inget jag skulle betala för att se. Men nu hade Henrik fyra biljetter så hela familjen kom iväg. Sonen lika negativ som mamman, dottern biten, till och med mer än pappan. 

Dottern har skrikit sig hes och dansat och hejjat. Sonen har klappat händer och tyckte, som mamman, att slagsmålen var mest spännande...och patetiska. 

Dottern och pappan planerar ett till besök. Mamman och sonen stannar då hemma!


Om ytterligare 13 år kanske jag besöker en ishall....

Vårens första picknick. Packade ryggsäckarna och slängde oss på cyklarna och trampade iväg. Mysigt med picknick men svinkallt i luften. Trots detta så var barnen supernöjda. 

På en rastplats med utsikt över älven slog vi oss ner. 

Knivarna var med och pinnar fanns det gott om. Ingen brist på kreativiteten i alla fall. Svärd, spjut och grillpinnar konstruerades i mängder. 

Eld, glöder och korv. Roar och glädjer alla ungar. Och värmer. 

Marshmallows och korv fyllde magarna. Öl till de vuxna!

Att värma sig vid grillen och grilla marshmallows gjorde gott. 

När mat och godis var slut styrde vi färden hemåt. Väl hemma kom regnet. Lördagsgodis, film och mys fyllde ut lördagskvällen. 

Lycklig är vad jag är! Har det bästa runt om mig!


Vitsipporna står snart i blom. Tankarna hamnar då vid Karin Boye...


Har nu ägnat hela morgonen åt att anmäla Filippas skada till försäkringsbolagen. Både skolans och hennes privata. Inte något som flyter på direkt. Har liksom ingen rutin i detta. Men det får man väl se som possitivt. 

Man tycker ju ändå att detta högteknologiska samhälle skulle vara enkelt. Men jag tror ta mig sjutton att det var enklare förr. 

Men idag när jag rotade runt i Filippas papper så fann jag hennes förra skadeanmälan och den sista gången vi satt på akuten. Den gången hon spräckte läppen så fettvävnaden hängde ut. När vi fick sitta och vänta på kirurgens utlåtande. 

Datumet var 2010-04-02
Så exakt på dagen, fyra år senare, satt vi på akuten igen. 

2014-04-02. 

Skumt!
Tjugo i tre ringer telefonen på jobbet.

Från skolan!

Den första tanken som slog mig var: "Och där kom magsjukan!" För den brukar vi ha flera gånger per vinter. Men ännu inte sett skymten av den. 

Nejdå, Filippa har skadat tån. Hon gick in i en kompis och sparkade tårna i hennes häl. Så nu pekar tån lite konstigt. Men hon gråter inte och är inte ledsen. 

Jaja, säkert inget allvarligt. 

Möter upp nere på vårdcentralen där det totalt tar 1,5 timme innan vi får dra vidare på röntgen. 


Innan vi åker till röntgen blir det att hämta upp hamburgare på Burger King. Man vet aldrig när man kommer hem!

Sen in och leta sig fram till röntgenavdelningen. Där misstänkte de en spricka efter ytterligare två timmars väntan och ett antal bilder. 




Sen slussas vi vidare till akutmottagningen och blir placerade i ytterligare ett väntrum. 


Smärtan i foten börjar tillta och tålamodet börjar minska på dottern. Trött och rastlös blev hon också. 


Men efter ytterligare två timmar på akuten fick vi komma in på ett rum och träffa en doktor. Tån ligger snett och skall dras rätt. Men först bedövning. 
Ajajaj! Det var nog det värsta på hela kvällen. De sprutorna gjorde ont. 


Ser ut som en orm huggit henne i foten. Ytterligare 10 minuters väntan på att bedövningen skulle ta. Vilken den inte gjorde helt. Sen kom kvällens näst värsta moment. Tån drogs på plats. Ledsen sessa. Ont i mamma- och pappahjärta. 

Sen tejpades den ihop med två andra tår och ska vara tejpad minst två veckor. Ingen gymnastik på tre veckor och ha gärna skor på som stabiliserar. 


Sen hem och hämta upp sonen som fått slagit läger hos farfar och farmor. Halv tio var vi i Forshaga igen. Utmattade. 

Nu har hon somnat efter att ha tagit värktabletter. Hoppas natten blir bra och att hon/vi får sova.