Att gå hem från jobbet har sina fördelar. Frisk luft, rensa tankarna och njuta av alla fina ljus som kommunen satt upp. Gatustjärnorna, trädbelysningen och granen på torget utanför mitt jobb.

December och julmånad är en underbar tid. Nu är det bara snön som lyser med sin frånvaro.

Hoppas det vita guldet faller snart!

Idag har jag fått fem sena återbud. Detta har resulterat i ett rum rent på damm, torkat med sprit från golv till ca 2 meter upp. Så långt mina armar nått.

Har gått igenom kallningar och håller nu på att gå igenom alla 1372 patienter för att se så ingen ramlat ur systemet.

All instrument är putsade och slipade.

VAPENVÅRD! ;-P

Igår var det exakt en månad kvar till julafton och solen sken och regnet syntes inte till. Jag och barnen bestämde oss för att gå ut i skogen och plocka mossa och lite annat som naturen har att bjuda på. Vi styrde stegen mot SISU, vår skidstuga.













Så blev mossan plockad, adventsstakarna dekorerade och i helgen har vi även börjat plocka fram till advent.

Idag blev det även ett trevligt besök av Henriks mormor och morbror samt min syster och hennes dotter. Jag och syster och alla barn tog oss en tur till Ikea. Lite ljus och julservetter följde med hem. Man kommer aldrig tomhänt från Ikea.

Blev lite inspirerad och sugen på att göra en egen pepparkaksdeg. Sist jag gjorde egen pepparkaksdeg var när jag bodde i Malung, så där en 12 år sedan. MINST! Men nu är den gjord och ligger i kylskåpet. Så till veckan skall det bakas pepparkakor och lussebullar. Alltid gott i juletider!
I ungefär ett år har Filippa tjatat om att få ta hål i öronen.

I ett år har hon fått "Nej!"

Men för några veckor sedan så tog en av de bästa i Filippas klass hål i öronen. Då tog Filippa tjatet till nya höjder!

Så vi gick in förra veckan för att höra oss för. De hade fullbokat till efter helgen, så vi fick en tid i måndags kväll. Vi, kompisarna, fröknarna och alla andra som hon pratade fick minsann höra att HON skulle ta hål i öronen. 

Här är vi på väg till håltagningen. Gissa om hon snattrade nervöst. Och se vad hon har slickat sig runt munnen. Hon blev väl torr av allt berättande och sedan slickade sig för fullt av nervositet!

Väl inne på salongen så började hon tveka och jag föreslog att vi åker hem i så fall. Hon behöver INTE ta hål i öronen. Men det skulle hon göra. 



SNART!

ALLDELES STRAX!

OM EN LITEN STUND!

SKULLE BARA FRÅGA LITE!

SKULLE BARA TVEKA LITE!

SNART!

NEJ! Jag vill inte! Fast jag har ju sagt på skolan.....

KAN VI KÄNNA LITE!

"Kan inte du ta ett hål först så får jag se hur ont det gör" säger Filippa till hudterapeuten.

Ja så där höll det på. När hon väl sitter i stolen på videoklippet har hon velat i fyrtio, FYRTIO minuter. Det är därför hålen tas utan att hon är riktigt beredd.



Och efteråt var hon jättenöjd med att vi hade gjort så. 

För jag ville men vågade inte, svarade hon.


Trött och stolt. Har sovit lite oroligt i två nätter nu på grund av "jag kan inte ligga helt stilla när jag sover, och då gör det ont i örat!"

Men nu är dom där och ska sitta i sex veckor! Sen skall det köpas riktiga örhängen. "Ingen dret från Glitter" som Henrik uttryckte sig! Och det var kravet för att hon skulle få ta hål. Så vi ska köra på Blomdahls örhängen i första hand. De är utvecklade i samband med hudläkare.

Dagen idag är ett palindrom. Kan läsas både baklänges och framlänges.

12-11-21

Så nu vet ni!

... till månen och tillbaka!
 
Mina två bästa i hela livet!
 
Hittade en fin dikt om pojkar. Tycker att den stämmer så bra!

Pojkar förekommer i diverse storlekar, vikter och färger.
De påträffas överallt - ovanpå, under, klättrande på, hängandes i,
springandes runt och hoppandes över.

Mödrar älskar dem, små flickor avskyr dem,
äldre systrar och bröder tolererar dem,
stora människor ignorerar dem och Himlen beskyddar dem.

En pojke är sanningen med en sotfläck på näsan,
visheten med bubbelgum i håret
och framtidshoppet med en groda i fickan.

En pojke är en magisk varelse - man kan stänga ute honom
från sin slöjdverkstad men inte ur sitt hjärta.

Och när man kommer hem om kvällen med bara spillrorna 
av sina drömmar och förhoppningar kvar, 
då är det han som lagar dom igen med två magiska ord:

Hej, mamma!

Den otroligt medvetet snattrande, centrumkrävande och energiska dottern är på kalas i timmarna tre.

Då passar jag och sonen på att ta lite egentid och bara prata med varandra och spela spel.

Han är så klok min underbare son. Och har så många djupa funderingar.

... att säga till dottern att hon skrivit fel.

Men jag är faktiskt ingen säjsare, jag är en säjsarinna! ;-P

I postlådan idag fanns det två avier. Ett till var barn.

På avin stod det att man måste legitimera sig. Eller så måste budet ha med sitt och även aviinnehavarens legitimation.

Så de glada barnen och maken åkte ner till Ica för att se om de kunde få ut rek. brev

De kom hem alla tre. Barnen ledsna och maken arg. De fick inte ut några brev om vi inte kunde bevisa att vi var barnens vårdnadshavare. Så det blev till att leta fram papper från skatteverket och göra ett nytt försök.

Än en gång åkte de ner till posten. Men det tog inte lång tid innan Henrik ringde. Jag blev också tvingen att komma ner och legitimera mig. Vilket besvär för lite post!!!

Men tillslut fick vi ut det! Barnen blev såå glada för breven från farfar och farmor.



Vi har börjat gå till skolan/jobbet. Bra för miljön, bra för ekonomin, bra för barnen och bra för mammi!

God morgon alla där ute!

Tänk vad fel det kan bli om man vänder orden fel. Den klacken kan inte vara stadig att gå på?!?!!!

Barnen spelade schack på kvällen här hemma efter läxläsningen. Blir bara så förundrad över storebror som är så duktig på schack och försöker lära ut till lillasyster.

Jag har aldrig förstått mig på schack eller sett någon passion i det. Blir bara arg och irriterad.

Schack och Monopol kan jag inte spela. Finns inget nöje i det!!!

Filippa tänker till om ordet familj. Vad det innebär att ha, och att inte ha.

Min fina flicka!

Vi satte upp lite nya regler på vardagskvällar här hemma. Slutlekt med kompisar kl 18.00. Mellan 18-19 får man göra valfri aktivitet. TV, TV-spel, dator, rita. Ja vad som helst men utan kompisar. För Adams del gäller läxor före någon aktivitet. Så vill man spela 18.00 får man sluta leka tidigare för att hinna med läxan.

Klockan 19 stängs allt av och tänderna borstas och det tvättas/duschas. Därefter kryper man ner i säng och varvar ner. Då får man rita, läsa, skriva eller bara mysa. Men ingen TV!! Klockan 20.00 släcks lampan. Sen är det natti!

Adam som aldrig knappt skrivit ett ord här hemma "frivilligt" har nu börjat skriva en bok till tomten. Kreativiteten flödar när TV:n är avstängd!

Här kommer en bild på en av de första sidorna i boken.

Tankar om dåtid och framtid korsar varandra i en strid ström.

Inblick!!

Insikt??

Dimsikt!?

Det grumlas och klarnar om vartannat. Inget känns säkert, allt känns hugget i sten. Jag älskar mer än någonsin och är ändå så osäker på vad framtiden har att ge. Trots att inget förändrats och att allt är som det var igår, som veckan innan det och även åren dessförinnan.

Allt som vanligt, men ändå inte.

Ändå osäker

Marken rämnar inte under mina fötter. Men den är heller inte stadig. Snarare känns det som om jag vandrar på ett gungfly där varje steg jag sätter ner är viktigt att det hamnar på en tuva som bär mig.

Osäkert

Ostadigt

Jag söker mina tuvor.....

Mörkret finns därunder och väntar på att gungflyet skall ge vika. Minsta snedsteg och jag faller igenom. Men jag biter ihop, koncentrerar mig och håller blicken framåt, för det är dit jag vill. Och om jag bara går på tuvorna kan jag ta mig över till andra sidan.

Men när kommer jag att nå andra sidan?

Och hur??