Efter halloween och plankstek i fredags störtade vi i säng för att vakna utsövda på lördagsmorgonen. Sen blev det full rulle. Medans jag slängde mig i duschen för att göra mig iordning så åkte Henrik på ridning med Filippa, Adam cyklade till farmor. 

Smink, hår och kläder satt på plats när Filippa och Henrik kom hem igen. Då kom svärmor och Adam upp med supergod fisksoppa till lunch. Sen körde svärmor oss till Övre Ulleruds kyrka där det var dags för bröllop och dop. Så vackert och fint. Superrolig präst. Trevlig stämning. 

Det vackra brudparet med sina fina barn. 

Sen iväg till Ransäter för fest. Mycket trevligt. Hemma i säng igen vid midnatt. 

Imorse hade klockorna ställts om vilket resulterade i att man vaknade pigg kl 8.00 (egentligen 9.00) efter en festnatt! Sen har det slappats en del. Lite innebandy för Filippa. Sen mat hos svärmor och skickat iväg sonen med buss till morfar och mormor. Som han har längtat och väntat på denna dag!

I väntan på bussen. 

När bussen gått åkte jag och tränade. Väl hemma igen var min syster med familj på besök/genomresa. Därefter pizza och filmkväll. 

Nu väntar en ny vecka. 


Tidig morgon i morse. Uppe före sex för att hinna sminka sonen. Hela skolan inklusive lärarna skulle ha halloweentema som avslutades med party på kvällen. Frukost hanns med, sminkningen hanns med och far och son lämnade byggnaden före sju. 

På discot så röstades de tre bäst utklädda fram och sonen knep tredje platsen av många, många barn. Roligt för honom, roligt för mig!




Hämtade upp sonen klockan åtta ikväll. Efter en tolvtimmarsdag så var han rätt sliten. Somnade i bilen på väg hem. Han ville inte ha fredagsmiddag utan störtade in i duschen och somnade framför iPaden liggandes i sängen innan tio. Skönt med helg och höstlov!



Fredagens mat, planka!
Idag firar vi sex år som gifta. För sex år sedan stod vi på svenska ambassaden i Beijing och sa JA till varandra inför ambassadören och två vittnen. 

Tretton år och sex månader ihop. Tolv år som förlovade och två underbara barn har vi skapat oss tillsammans. 


Han är min stöttepelare i livet och min bästa vän. 

Idag firar vi sockerbröllop. 


Alla som känner mig vet att det finns ett plagg jag aldrig drar på mig frivillig, nästa i allafall. På sommaren kan det hända när jag går här hemma. Men annars? Nä, aldrig!

Jag kan liksom inte förlika mig med känslan att jag känner mig "oklädd". Som jag hasar runt i ett nattlinne. Sovstassen har aldrig lämnat kroppen...

Plagget är klänning!

Jag äger tre klänningar. Strandklänningen jag drar över huvudet när jag är solvarm en sommardag och förflyttar mig i bikini. 
Min balklänning med puffärm i vinröd krossad sammet. 
Och så klart min bröllopsklänning. 

Nu har min kropp slagit knut på sig själv för till helgen ska vi på bröllop och klänning skall bäras. Hur i hela friden ska detta gå. Strandklänningen kan jag glömma med sololjefläckar. Bröllopsklänning går helt bort, kan inte konkurera ut bruden. Då återstår bara en. Tada, balklänning de lux med mycket ryschpysch. 

Nä så klart inte. Så jag har akutbeställt en klänning (som kanske inte hinner komma och hinner den komma passar den säkert inte) samt fått låna tre av min underbara svärmor som räddar mig i nöd. Och finns det något svärmor har så är det SKOR!! Det problemet är löst. 

Men ett problemet kvarstår. Jag är inte bekväm. När sminket är lagt, frisyren är satt och klänningen dras på så känner jag mig inte finare än trollmor i Trolltyg i tomteskogen. 
Jag är nog lika duktig på att "bära upp" klänning som hon också. 
"Nu ska jag göra mig vacker!"
"Vi ska på bröllop, ikväll!"

Jag kommer utstråla osäkerhet, för vem vill gå på bröllop i nattlinne...

BAH!

Idag har det varit städdag här hemma. Barnen blev förvarnade redan i morse vad som skulle ske. De skulle städa sina rum. Sonen gjorde det på stört. Dottern slingrade sig. Efter innebandyträningen blev hon lovad lekförbud tills rummet hade städats. 

Bittra miner, stampande hälar, några bitska ord föll ur truten, och en dörr smälldes igen. Men städat blev det. Nästan helt i alla fall. En del saker var kvar på golvet men varenda teckning och affisch som suttit upptejpade på väggen var bortstädade!

Teckningar och affischer som suttit där för att hon tycker rummet är så fult. Nu på kvällen när ilskan och dottern lagt sig låg hon och stirrade på väggen och utbrister: -Rummet blev gamlare och fulare...

Ja, för första gången idag höll jag med henne!


Det är allt tur att rummet står inför en renovering inom en snar framtid! Men hon ska få studera sina synder många kvällar framöver...
Idag har det varit tandvårdsdag med privattandläkarna. På dagen har vi lyssnat på Anders Olsson om hur det går att kämpa sig fram och hur man når sina mål! Vi har även lyssnat på framtidsforskaren Tomas Fürth vilket gjorde att jag förstod mer varför jag tycker som jag tycker och jag fick en liten, jag säger liten, förståelse för de arga 80- och 90-talisterna. 

Allt är inte svart eller vitt. Vi behöver förstå varandra över generationer och vi har att lära av varandra. 

Ingen har rätt, ingen har fel. Vi ser bara samma samhälle ur två olika vinklar. Tänk på det innan ni smutskastar en annan människa eller idiotförklarar en annan generation. 

Sen på kvällen var det fest på festvåningen på stadshotellet. Jag har nu dansat salsa och twist så jag har skavsår under fötterna. Jag har dansat linedance med "kåbåjsarhatt" tills håret låg klistrat i pannan av svett. Jag har sjungit mig hes i sångtävlingar där vi skulle komma på låtar som innehöll tjejnamn. Buggtävling, dans-med-peruk-tävling, dansstopp och mycket mer. 

Den bästa av de tandvårdsfester jag varit på. Stora kontraster mot de allvar vi håller på vardagarna...



Nu är hatten borta och tänderna borstade. Nu kryper jag ner mellan lakanen. 

God natt!

I helgen så var vi upp till Malung för att fira pappa som fyllt 60 år. Hela lördagen lång. Det började med räkmacka hos min syster där han fick sex presenter som var och en innehöll en diffus ledtråd till vilken present han skulle få.
 
Inget märkvärdigt, bara kul att umgås allihop.
 
Melvin och Adam.
 
Fina, fina Jill.
 
Allas vår lilla "Emil". Bus ända ut i fingerspetsarna. Vackra, tokiga, busiga Nellie!
 
Filippa med minsta kusinen Holly.
 
Den äldsta av tjejerna, fina Julia.
 
Alla sju barnbarn samlade för att smaska i sig räkmackorna. Vi vuxna fick vänta på våran tur.
 
Lilla Holly fick lite räkor och ägg att plocka med. Så nöjd!
 
Vår förstfödde, största barnet i kusinskaran.
 
Nellie.
 
Den andre killen av två bland kusinerna, Melvin.
 
 Julia.
 
Våran minsting, mittenbarnet i kusinskaran.
 
Hästtjejerna.
 
Jill med räkorna.
 
Triss i töser.
 
Superglad!
 
Superledsen!
 
Mor och far.
 
Mössa och simglasögon.
 
Lugnande och laxermedel ifall han skall göra en "looping".
 
Till slut listade han ut vad som skulle hända. En flygtur med gyrokopter. Dock var vädret för dåligt så piloten ställde in då pappa ändå inte skulle kunna se något uppe i luften en dag som i lördags. Det blev ett presentkort på en flygtur iställlet.
 
När man inte fick en flygtur så kanske man får ta sig en sväng på löpbandet. Tänk att min pappa har fyllt 60 år.
 
På kvällen beställdes massa mat från Sabaidi som intogs tillsammans med ett glas rött hemma hos mor och far. Trevligt, fartfyllt, fullt hus.
 
På söndag innan vi störtade hem mot Forshaga så åkte vi oanmälda till morfar och mormor för att fira morfar på hans 85-års dag. Goa, goa morfar firades med blommor och choklad.
 
Hurra, hurra, hurra, hurra för två av de viktigaste papporna i mitt liv!
 
Älskar er!