Nu är han ute på grönbete!

Vår lilla "Fido" har startat upp sitt sommarjobb. Nu får han slita tungt fram till hösten. Han gör ett fantastiskt jobb!
Och vi får mer tid till annat!

Då var den äntligen här. 




Sommartiden. 

Visst är det underbart. En timmes mindre sömn än vanligt. När jag trampade i väg på cykeln i morse så var klockan egentligen halv sju. Vem fan är ute och cyklar då?? En söndag! Jo, jag. Jag kan garantera att jag var helt ensam. 

Inte nog med det. 
Tänk er minusgrader. (Ja det är lite kallt)
Tänk er mina nytvättade pannband och vantar (de hade inte torkat ute under natten). Hur kan man vara så dum att man tvättar allt samtidigt...

Kan bara säga att det var kallt åt pannan, öronen och fingrarna när man drog på sig dessa, hämtade direkt från torkvindan, stelfrusna. 

Men vad gör väl det med solen i ryggen, musik i öronen och kaffe i handen. 




I onsdags när jag kom till handbollen för att titta på sonen spelade han barfota.
-Varför? frågade jag honom. Han hade helt enkelt växt ur sina och inte sagt något. Det funkade ju barfota så varför inte. Fast jag tror innerst inne att det handlade om att han verkligen hatar att köpa skor. Men i fredags gick det inte att backa längre. Nu var det både nya gympaskor och vardagsskor som skulle handlas. Så perfekt att Stadium hade 25% på hela sortimentet. 

Till slut hade han prövar och valt ut två par. Rätt nöjd kille efteråt i alla fall. 

Han hade växt ur sina 36:or och bytte nu upp sig till 37,5:or. 


Imorse var det fem kilometer löpning på agendan. Sonen hängde med på rundan. Strålande sol, strålande son, svettig mamma. Men ack vad skönt efteråt när det är gjort!



Sen blev det en kaffe i solen medan grillen tändes. Men hur underbart smakar inte kaffe vid solväggen efter träning. 

Idag har jag även tvättat alla vintervantar, vintermössor och halsdukar samt en del vinterjackor, bara min kvar nu och plockat undan alla vinterskor. 

Sen skulle lillsessan på discokalas hos klasskompisen. Hon klädde sig själv, jag fixade håret. Sen drog de iväg på cykel. Storebror följde henne hela vägen, snäll som han är!




Under tiden hon var på kalas plockades utemöblerna fram. Dynorna får vänta ett tag till. Sen var det grillat till mat och då hade kvällen kommit. Efter maten blev det film i hemmabion. 

Dagen avslutades med Earth hour för miljöns skull. Varenda lampa släcktes. Varenda stearinljus tändes. Grönsaker och dipp med kortspel underhöll oss. 




Nu somnar vi alla nöjda!
För någon vecka sedan gjordes en beställning på solcellslampor till trädgården på vår elbolagssida. Tyvärr gick inte beställningen att genomföra och kundtjänst skulle kontaktas. 

Då sket jag i det. Orkade inte!

Sen damp det ner post där det stod att vi hade ett paket att hämta på DHL. Eller så fick vi ringa och boka tid för hemleverans. Maken ringde men blev så förbannad så han bokade ingen utkörning. De kör bara ut vardagar mellan 10-12. Vilka är då deras kunder. Arbetslösa och pensionärer!?!?

Vilken tur att jag är mer sansad i humöret och ledig fredagar. 

Så kom då leveransen på beställningen av lampor som inte hade gått igonom. Snopet!

Men jag blev nöjd ändå. Nu ska de pryda trädgården till våren, sommaren och hösten!


Onsdagen avslutas med att kolla på sonens handbollsträning. Ett litet stopp mellan jobb och läxläsning. Sen hem till vardagssysslorna. 

Det verkar som om sonen till slut funnit en sport han tycker är ok att hålla på med!



... hå hå jaja!

Sabadillättika förr, numer Linicin. 

Lyfte på dotterns hår i köket. Bara så där. Något rörde sig och plötsligt hade jag en lus i handen. 

Huvva. 

Fram med borste, luskam och snoddar. Bara att dela upp håret och börja kamma. Inte mindre än sju löss. 

Hos sonen kammade jag noll! 

Sen var det min tur. Tror ni inte på sjutton gubbar att även jag hade löss. Hela sex stycken!!

Blä!

Nu låg dom där och krälade. Då kom vi på den briljanta idén att vi tittar på dom i Adams mikroskop. 

Iiiihhhh!!

Fy vad äckliga de blev när de blev såååå stora! Nu kliade det ännu mer. Numer har vi, tack och lov, alltid lusshampoo hemma. För är det någongång det inträffar, ja då är det på helgen. 

En luskropp. 

Ett lushuvud, urk!


Det var bara att hoppa in i duschen och arbeta upp ett skum. Låta verka i 10 minuter, skölja och kamma igen! Nu blir det kamning varje dag framöver och ny shamponering om tio dagar. Som om man inte hade tillräckligt att göra...


Avlägsnade mig hemifrån samtidigt som barnen imorse. De drog till skolan och jag styrde stegen upp till SISU-gården med strålande solsken i ryggen och bra musik i ena örat. Jo jag har bara en "lur" i örat då det andra örat måste lyssna efter vargar och andra djur! Jag är lite fjantig, jag vet!

Idag löpte benen som aldrig förr. Kan bero på adrenalinkicken för vargen jag aldrig fick se! Tänk att man kan vara rädd för något man aldrig sett. Hur som helst så sprang jag in 4 minuter och 30 sekunder. Underbart!

Utsikten är det absolut inget fel på. 

Mördarbacken! Ser inte så hemsk ut men ack vad jag hatar den!

Väl hemma åkte kaffet på och städsakerna fram. Intog kaffe i solen sen har det gått i en svindlande fart. Alla fönster på nedervåningen är putsade och alla gardiner tvättade. 


Blåser storm ute, perfekt torkväder!

Tjillevippen på er!

Och även längtat. Men försökt att hålla nere hoppet lite för att inte bli alltför besvikna om det inte skulle gå vägen. 

Men i två och ett halvt år har sonen stått i kö. Vi har hälsat på, varit på möten och även en prova-på-dag. Beskedet skulle komma på lådan i mars månad. Dagligen har vi kollat posten, så äntligen idag kom det STORA vita brevet. 

Äntligen är all väntan över. Adam blev erbjuden en plats på Internationella Engelska Skolan, Karlstad. Så klart tackade sonen ja. Han är lycklig, vi är lyckliga! 
 
Nya utmaningar, nya miljöer, nya prövningar. Nytt, nytt, nytt!

Ikväll firade vi med tårta och Pommac. 

En nöjd kille somnade ikväll i sin säng. Nu är även Filippa garanterad en plats då de har syskonförtur. Inte lätt att komma in på skolan. Över 250 barn i kö men bara 90 platser. Vi knep en av dom!
I helgen åkte jag och Filippa in för att köpa en pyjamas som hon skulle ha till skolans pyjamasparty. Lycka och glädje!

Men det bidde lite mer. Hon fick syn på en jacka som hon trånat efter länge, mamman var snäll idag. Köpte den. Sen ville hon ha nya örhängen, mamman köpte det också! Två par till och med. 

Köpte även pyjamasen efter mycket spring mellan tre olika kedjor. Ingen var perfekt, enligt dottern. Alla dög enligt mamman. 

Nu när slantarna ändå börjat rulla ut från kontot så passade vi på att köpa vårskor till tösabiten. Hela tre par! Riktigt snäll var mamman! Riktigt glad var dottern!

Men efter detta var det dags att åka hem. Mamman orkade inte vara snäll mer, ville inte gå i mer affärer, skralt på kontot...

Men dottern var supernöjd. Hon jublade när vi gick mot bilen: "Det är kul att shoppa, det här vill jag göra om!"



Nu till helgen blir det sonens tur!
Men han kommer inte att bli glad. Han följer med bara för att han vet att det är dags för vårskor. Det blir en affär, sen hem!
Utanför jobbet är gräsmattan full av blommor. Man blir lika glad varje gång man passerar. Både till och från jobbet. Lila, vita och gula blandas. 

Löjligt lycklig är jag!



Tog en paus i läxläsningen och tejpade upp barnens näsor. Massa kort, massa skratt och massa roliga appar som gjorde det roliga ännu roligare!!

Ett sant måndagsnöje. Tänk att man kan vara så lättroad!

Och tänk att två så söta barn kan ändra utseende totalt. Mina rumpnissar!


Vaffö jör di på detta visä??
Igår när alla sysslor var gjorda och solen fortfarande sken så åkte löparkläderna och löparskorna på. 

Första löpturen för i år. Is och snö fläckvis och en hel del gegga. Men mest torra fina sträckor. Det gick trögt men helt klart värt det. Fick ihop fyra kilometer totalt. 

Hoppas på många fler...



Tio grader varmt och strålande sol hela dagen igår. Tyvärr blåste det för mycket. Men vad gör väl det när man fick otroligt mycket gjort. Nu är alla vinterleksaker bortplockade och uppe på vinden. Gruset på gården uppsopat, gräsmattan är tömd på pinnar och sten. Löven får vänta då det fortfarande är för blött i gräsmattan. Planterade penséer och påskliljor ute. 

Satte ihop studsmattan tillsammans med barnen. Den lyckan är total när man äntligen får börja hoppa!
Fikade vid solväggen, första för i år. 

Letade fram torkvindan och placerade den i sitt "hål" och hängde ut den första tvätten på tork. Hur underbart är inte det?? Doften av nytvättat som fått torka utomhus slår alla andra dofter!

Började att tvätta upp och hänga undan vinterkläder. Ska fortsätta med det idag samt att plocka ihop pjäxor och skidutrustningar. 

Full fart mot våren och sommaren!

Idag är det den förstföddes födelsedag. 

För tio år sedan kom han. Med dunder och brak skulle jag gladeligen ha skrivit. 

Men HAN hade inte bråttom. Jag kämpade mig bortom alla rimliga gränser, gav upp och kom tillbaka. Skrattade och grät. Injicerades med Ketogan och fick ryggmärgsbedövning. Överdoserade lustgas till den togs ifrån mig. Svor åt sköterskan som hela tiden skulle massera svanken. Log åt maken som kom springande med den rostfria hinken när jag ville spy. Log ytterligare när sköterskan skrek: "Nej, det är hinken till efterbörden!" Sen spydde jag ner hennes byxor. 

Jag minns det som igår när sonen aldrig ville komma ut. Jag minns promenaden runt sjukhuset de tvingade ut oss på. Jag minns värken som fick det att grumlas i mina ögon. Där, hängandes på Henrik såg jag som i dimma en reklampelare: "NYHET! Kalles randiga". Hela världen var gråsvart förutom denna knallblå pelare. Ville bara spy, kaviar och ost blandat!!!

Till slut var prövningen över. Efter 56 timmar fick jag äntligen vila och bli mamma till en fantastisk son på 3995 gram och 55 cm. Lyckan var total!

Idag är jag stolt mamma till en pojk med hjärtat på rätta stället, djup och eftertänksam. Som tror gott om de flesta men har ett jäkla humör om någon gör honom illa. En son som står upp och skyddar sin lillasyster. En son att älska och vara stolt över!

Grattis till dig min älskade son på din 10-årsdag!


Älskar dig, till månen och tillbaka!
Snöfattigt har det varit ett tag. Men gruset har legat tjockt på gång- och cykelvägar. Men nu, nu har de äntligen börjat sopa. 

Att se "sop"-maskinen är en vacker syn trots fulheten. Men den gör underverk. Nu är våren äntligen på väg. 

Någon enstaka plätt med snö finns kvar där det funnits snöhögar. Annars är det barmark. 

Idag tog vi cyklarna till jobb och skola. Då köper man sig några minuter extra på morgonen. Det behövs verkligen. Vårtröttheten har slagit till med full kraft. Samma varje vår... :-(



Det höll även för sista snön som rasade av taket. Dock skedde ytterligare en liten ommöblering. Seglivade rackare. Men nu måste jag överväga:

Ska det bort?
Ska det repareras och monteras till rätta?
Ska det köpas nya?
Ska vi vara utan?

Skulle kunna avlägsna den lodräta delen då denna just nu inte fyller någon funktion. Men den vågräta delen samlar fortfarande upp en del. 

Det kanske räcker med att jag hänger upp amplarna till sommaren med massa blommor så kanske man inte tänker på "skiten". 

Jag pratar nu om vår omtalade hängränna och stuprör på altanen. 


Den högra delen är även full i rosthål. Men vad gör väl det?
Jobbade extra på torsdagskvällen som personlig assistent, blev utbeordrad av tand-chefen extra både torsdag och fredag bara för att göra klart en verksamhetsberättelse. Suck för tråkiga pappersarbeten. Jag gräver hellre i tänder!

På torsdagskvällen kom det besök från Stockholm. Det var han som ritat Henriks hemmabio och hans kompis. De hade med sig ett par högtalare till maken. Vi stod för mat och logi. Det blev en sen kväll och natt. 

När väl besökarna lämnade oss på fredagseftermiddagen så tyckte maken att det var läge att sätta sig och bygga ihop sina nya högtalare. Fint fredagsmys. 

Adam valde att sova över hos en kompis inatt och Filippa passde på att "tanka" egentid med sina föräldrar. Mysigt!

Nu är det bara natta kvar...