I onsdags när jag kom till handbollen för att titta på sonen spelade han barfota.
-Varför? frågade jag honom. Han hade helt enkelt växt ur sina och inte sagt något. Det funkade ju barfota så varför inte. Fast jag tror innerst inne att det handlade om att han verkligen hatar att köpa skor. Men i fredags gick det inte att backa längre. Nu var det både nya gympaskor och vardagsskor som skulle handlas. Så perfekt att Stadium hade 25% på hela sortimentet. 

Till slut hade han prövar och valt ut två par. Rätt nöjd kille efteråt i alla fall. 

Han hade växt ur sina 36:or och bytte nu upp sig till 37,5:or. 


Imorse var det fem kilometer löpning på agendan. Sonen hängde med på rundan. Strålande sol, strålande son, svettig mamma. Men ack vad skönt efteråt när det är gjort!



Sen blev det en kaffe i solen medan grillen tändes. Men hur underbart smakar inte kaffe vid solväggen efter träning. 

Idag har jag även tvättat alla vintervantar, vintermössor och halsdukar samt en del vinterjackor, bara min kvar nu och plockat undan alla vinterskor. 

Sen skulle lillsessan på discokalas hos klasskompisen. Hon klädde sig själv, jag fixade håret. Sen drog de iväg på cykel. Storebror följde henne hela vägen, snäll som han är!




Under tiden hon var på kalas plockades utemöblerna fram. Dynorna får vänta ett tag till. Sen var det grillat till mat och då hade kvällen kommit. Efter maten blev det film i hemmabion. 

Dagen avslutades med Earth hour för miljöns skull. Varenda lampa släcktes. Varenda stearinljus tändes. Grönsaker och dipp med kortspel underhöll oss. 




Nu somnar vi alla nöjda!
... hå hå jaja!

Sabadillättika förr, numer Linicin. 

Lyfte på dotterns hår i köket. Bara så där. Något rörde sig och plötsligt hade jag en lus i handen. 

Huvva. 

Fram med borste, luskam och snoddar. Bara att dela upp håret och börja kamma. Inte mindre än sju löss. 

Hos sonen kammade jag noll! 

Sen var det min tur. Tror ni inte på sjutton gubbar att även jag hade löss. Hela sex stycken!!

Blä!

Nu låg dom där och krälade. Då kom vi på den briljanta idén att vi tittar på dom i Adams mikroskop. 

Iiiihhhh!!

Fy vad äckliga de blev när de blev såååå stora! Nu kliade det ännu mer. Numer har vi, tack och lov, alltid lusshampoo hemma. För är det någongång det inträffar, ja då är det på helgen. 

En luskropp. 

Ett lushuvud, urk!


Det var bara att hoppa in i duschen och arbeta upp ett skum. Låta verka i 10 minuter, skölja och kamma igen! Nu blir det kamning varje dag framöver och ny shamponering om tio dagar. Som om man inte hade tillräckligt att göra...


Och även längtat. Men försökt att hålla nere hoppet lite för att inte bli alltför besvikna om det inte skulle gå vägen. 

Men i två och ett halvt år har sonen stått i kö. Vi har hälsat på, varit på möten och även en prova-på-dag. Beskedet skulle komma på lådan i mars månad. Dagligen har vi kollat posten, så äntligen idag kom det STORA vita brevet. 

Äntligen är all väntan över. Adam blev erbjuden en plats på Internationella Engelska Skolan, Karlstad. Så klart tackade sonen ja. Han är lycklig, vi är lyckliga! 
 
Nya utmaningar, nya miljöer, nya prövningar. Nytt, nytt, nytt!

Ikväll firade vi med tårta och Pommac. 

En nöjd kille somnade ikväll i sin säng. Nu är även Filippa garanterad en plats då de har syskonförtur. Inte lätt att komma in på skolan. Över 250 barn i kö men bara 90 platser. Vi knep en av dom!
Tio grader varmt och strålande sol hela dagen igår. Tyvärr blåste det för mycket. Men vad gör väl det när man fick otroligt mycket gjort. Nu är alla vinterleksaker bortplockade och uppe på vinden. Gruset på gården uppsopat, gräsmattan är tömd på pinnar och sten. Löven får vänta då det fortfarande är för blött i gräsmattan. Planterade penséer och påskliljor ute. 

Satte ihop studsmattan tillsammans med barnen. Den lyckan är total när man äntligen får börja hoppa!
Fikade vid solväggen, första för i år. 

Letade fram torkvindan och placerade den i sitt "hål" och hängde ut den första tvätten på tork. Hur underbart är inte det?? Doften av nytvättat som fått torka utomhus slår alla andra dofter!

Började att tvätta upp och hänga undan vinterkläder. Ska fortsätta med det idag samt att plocka ihop pjäxor och skidutrustningar. 

Full fart mot våren och sommaren!

Snöfattigt har det varit ett tag. Men gruset har legat tjockt på gång- och cykelvägar. Men nu, nu har de äntligen börjat sopa. 

Att se "sop"-maskinen är en vacker syn trots fulheten. Men den gör underverk. Nu är våren äntligen på väg. 

Någon enstaka plätt med snö finns kvar där det funnits snöhögar. Annars är det barmark. 

Idag tog vi cyklarna till jobb och skola. Då köper man sig några minuter extra på morgonen. Det behövs verkligen. Vårtröttheten har slagit till med full kraft. Samma varje vår... :-(



Jobbade extra på torsdagskvällen som personlig assistent, blev utbeordrad av tand-chefen extra både torsdag och fredag bara för att göra klart en verksamhetsberättelse. Suck för tråkiga pappersarbeten. Jag gräver hellre i tänder!

På torsdagskvällen kom det besök från Stockholm. Det var han som ritat Henriks hemmabio och hans kompis. De hade med sig ett par högtalare till maken. Vi stod för mat och logi. Det blev en sen kväll och natt. 

När väl besökarna lämnade oss på fredagseftermiddagen så tyckte maken att det var läge att sätta sig och bygga ihop sina nya högtalare. Fint fredagsmys. 

Adam valde att sova över hos en kompis inatt och Filippa passde på att "tanka" egentid med sina föräldrar. Mysigt!

Nu är det bara natta kvar...



Funderingarna och drömmarna fick ett hastigt slut. Det var husdrömmar med tillhörande flytt. 

Drömhuset dök upp på Hemnet. Huset vi suktat över i tio år. Det huset vi tänkte köpa innan vi köpte det vi bor i nu. Tredje gången nu det kom ut på nätet till försäljning till det ringa priset av 2.350.000. 

Ville ha!

Pratade med banken och fick klartecken och lånelöfte. Jihoo ett steg närmare drömmen. Två dagar kvar till visning. Några moment kvar sedan kanske, kanske. 

Men sen kom dödsstöten. 

Huset hade köpts innan visning. Vi hann inte ens med att gå på visning. Ett par från Forshaga hade köpt det för 2.600.000. Bara så där. Men det är lätt det finaste huset i Forshaga. 

Så nu ska vi bo kvar på 22:an. Så nu blir det till att renovera det färdigt istället och göra det bästa av det. Tur man hann drömma en liten stund i alla fall!

Män ja ä inte bittär...



Idag har svärfar nått den aktningsvärda ålder 60 år. Inte illa pinkat. Men betydligt yngre i sinnet är han. Han smet från allt vad firande heter och lapar sol och drinkar på varmare breddgrader. En tillflykt vi verkligen unnar honom och hans Anita.
 
 
Ett stort GRATTIS önskar vi honom på hans dag och fira honom får vi göra när han kommer hem.
 
En man i sina bästa år!
 
 
Eller är det bara mossa när man kommer över!

Många funderingar rör sig i mitt huvud. Har svårt att sova, vill så mycket, har så mycket idéer. Men hur blir det?! Man vet vad man har men inte vad man får. Jag vänder mig ut och in med att överväga ett beslut. 

Ska man våga chansa?

Behöver tid att tänka. 

Drömmar om silver, drömmar om gull...





Igår var det min 36:e födelsedag. 

Hoppas på minst 36 födelsedagar till!

Började morgonen med kaffe och kaka på säng. Det serverades av Henrik och barnen tillsammans med en underbar skönsång. På jobbet fick jag blommor av kollegorna. 


Av svärföräldrarna fick jag ytterligare fyra glas av Iittalas superfina glas. Nu har jag 12 rödvinsglas. Bara vitvins- och champagneglas kvar. 



Inga paket mellan mig och Henrik. Vi planerar in ett härligt restaurangbesök på tu man hand istället. 

På kvällen fick vi besök av min svåger. Det blev skitprat, vin och tända ljus vid köksbordet. Ett bra avslut på en bra födelsedag. 



Igår tog Henrik barnen till Dömlebacken för slalom-och snowboardåkning. Själv kände jag mig ruggig, sliten, trött och frusen. 

Gick ut för att skotta undan snön. Underlättade med musik i öronen. Sen in och tog en kopp te och kröp ner i soffan under en filt. 

Vi är lite halvkrassliga alla i familjen. Ser fram emot helgen och lite vila. 

Nu har vi i alla fall fått snö så vi klarar oss!


Klev upp på morgonen med pigga ben och nynnade och.... 

Nej, där ljög jag visst lite. En nästintill sömnlös natt ledde till att snoozeknappen användes frenetiskt imorse. Ända tills barnen tröttnade. 

Med tunga ben och släpande steg gjorde jag frukost och matsäck till handbollsmatcherna. Plattade till den yviga-snurrat-hela-natten-frisyren och packade in barnen i bilen för att åka ner till samlingen vid skolan. 

Klämde in sonen i en annan familjs bil och åkte till stan för att hämta hem den förlorade och trötta pokerspelande maken. Körde hem maken och sedan vidare ut till Hammarö och hann precis till sonens första match. De förlorade tre och vann en av alla matcher. Han kämpade så duktigt med tanke på att han bara varit med och tränat en gång. 
I tre timmar totalt kämpade han på planen. 


Sen styrde vi kosan hemåt för att utnyttja det sista på söndagen till att bara slappa. Tanka lite energi för den kommande veckan. 

Vaskade av barnen, packade ryggsäckar, flätade dotterns hår (äntligen efter att hon inte velat på väldigt länge), bakade matbröd och sufade runt på nätet. 


Nu blev det kväller!
Natti!



Sovmorgon och morgonkaffe i lugn och ro. Sen lång mysfrukost innan längdåkning var det tänkt. Då ville en kompis låna Filippa för sällskap i slalombacken i Dömle. Det blev till att plocka fram utrustning och klä henne i all hast. 

Därefter bytte vi andra tre om och drog upp till SISU för längdåkning. Det blev fem kilometer. Spåren var lite mjuka, sladdriga och sönderåkta bitvis. Men man får se det som extra träning. Runt kom vi, rosiga om kinderna. 


Sen hem och slänga mig i bilen medan Henrik som skulle på pokerkväll hoppade in i duschen. Åkte till slalombacken för att hämta hem Filippa. På tippen med skräp. Hem och drog på mig varma kläder och bytte till ridskor på Filippa. Adam gick till en kompis, vi andra drog till stan för att släppa av Henrik. 

Sen brassade vi vidare till ridhuset för en timmes hoppning. Ingen höjdare att gå från skidåkning med svettiga kläder i tjockare kläder ut i ett kallt ridhus. Frös som en hund. Tur man hade bra sällskap på läktaren. 

Inte för att vara skrytig men Filippa är en av de duktigaste i gruppen. De är tre stycken som är aningen bättre. Det är Filippa och två tioåriga tjejer som är snarlika. Det är väl bra jobbat när man snart är åtta. Men så har Filippa ridit i snart fem år. Tuffast är hon i alla fall!


Efter ridningen åkte vi om på Ica för att köpa varsin läsk och det utlovade lördagsgodiset. 

Väl hemma saknade jag ett badkar. Hade gärna krupit ner en timme i skållhett vatten. Men fick nöja mig med en varm dusch. Sen var det mysbyxor, fleecetröja och raggisar som gällde resten av kvällen. 

Natti!
Började morgonen med promenad och sedan vidare till gymmet för ett pass för mage och rygg. Sen hem och drog igång matlagning och städning. Pulled pork stod på matsedeln idag. Inte helt fel. 




In i ugnen i ungefär fem timmar. Under den tiden hann jag med tvätt och mer städ och kaffe med en vän. Barnen hade totalt fem vänner på besök. Efter ett tag skickades barnen ut och jag gjorde lördagsgodis i form av chokladtryffel, mums!


Middag, godis och fredagsmys med sällskapsspel fick avsluta denna fredag. Ett spel som barnen fick i julklapp, Tjuv och Polis. 


Nu sover barnen skönt och vi trötta vuxna ska också krypa ner under täcket. Väntar bara på att min tinnitus ska sluta så det blir lugn och ro i skallen. 

Tjing!
Idag är det den andre hälftens födelsedag. Mat och tårta fick han. Inget paket då jag bestämt att vi inte ska ge varandra något då vi fyller år med två veckors mellanrum. Vi ska istället gå ut på restaurang och äta på tu man hand. 

Grattis till bästa mannen!

Älskar dig!



När jag kom på mitt personliga assistent jobb i går så stod där en underbar orkidé och väntade på mig. 

"Gott nytt år önskar X med familj" var det skrivet på lappen. 

Den passade utmärkt på skänken i köket nu när julen håller på att städas ut. Ger lite ny energi. 


Idag har jag och sonen cyklat milspåret uppe vid SISU. Jisses vad tungt och lerigt det var men samtidigt kul. När vi kommit sex kilometer så kom regnet. Iskallt vinterregn som, när vi kom hem, övergick i snö. För att sedan avta. Vi kämpade och frös. Det var otroligt skönt att ställa sig i en varm dusch sen. 


Det var inte bara gegga, vatten och hala rötter som vi kämpade oss över och igenom. 

Min lille vapendragare. Han kämpade stenhårt!


Året som gått är över och kommer aldrig tillbaka.
Jag fyllde 35, halvvägs till 70 blev jag. Gör mig inget än så länge att fylla år. Jag har verkligen inga åldersnojor.
 
Vintern var snörik och vi började gå en del till skola och jobb.
 
Barnen fick träffa Daniel Bodin på Färjestads travbana där han gjorde tricks.
 
Lycka!
 
Vi köpte skidor till barnen.
 
Några mil kördes i spåren tillsammans.
 
Lippan klippte lugg och ångrade sig då hon inte alls blev likt Lady Gaga.
 
Jag tog mig runt halvvasan med magsjuka och klarade ännu ett delmoment i halvklassikern. Klarade jag 4,5 mil med magsjuka borde jag klara nio mil fullt frisk. Ska fundera några år till på hela klassikern.
 
Adam fyllde nio år och blev stora killen.
 
De förlorade svärföräldrarna återvände åter hem till Sverige. Det var skönt att få hem dom.
 
Våren kom och snön smälte bort.
 
Torkvindan åkte fram och kläderna åkte ut på tork.
Sonen fick glasögon för sitt synfel. Valde Star wars.
 
Blev så fin så!
 
Valborg firades in i Deje.
 
Med stort fyrverkeri.
 
Värmen kom och rosévinet flödade.
Jag och Henrik valde att cykla till malung och tillbaka. Jihoo vad det inte var roligt!
 
När värmen kommer åker poolen fram.
 
Fina sommarkväller med goda vänner.
 
Sessan fyllde sju år och blev stora tjejen.
 
Jag fick en iPhone 5. Lyckliga jag!
 
Filippa klarade simkraven ända upp till årskurs sex. Stolt mamma och pappa.
 
Jag och maken tog oss runt 15 mil på halvvättern på 5,5 timmar. Mycket stolt över denna prestation var jag och därmed kammade jag hem hela halvkklassikern. Jag gjorde det jag aldrig trodde jag skulle klara!
 
Barnen slutade skolan och fick SOMMARLOV!
 
Fick en finfin löparklocka av maken. Bara därför att.
Köpte mig nya löparskor.
 
Åkte till Danmark på semester med barnen. Legoland.
Många aktiviteter.
Plockade smultron.
 
En heldag på stranden i Lökken.
 
Med restaurangbesök i kvällssolen.
 
Kollade på havet.
 
Tog massa kort.
 
Njöt i massor.
 
 
 
 
 
 
 
En tripp till sommarstugan i Dalarna blev det också.
 
Men bärplockning och fotografering.
 
Och lite fiske.
 
När skolan började så fick vi löss. BLÄ!
Häcken vällde över med bär. Plockade litervis och gjorde sylt och marmelad.
 
Aroniamarmelad.
 
När mörkret faller så pyntas utsidan med växter och ljus.
 
Tog en tur till den nybyggda skateparken med barnen.
 
Fick smakprov på världens starkaste chili.
 
Kylan kom även i år.
 
Vi firade fem år som gifta.
 
Besökte kyrkogården vid Allhelgona.
Köpte ny bil.
 
Firade halloween.
 
Filipa avslutade sin dans.
 
Advent gjorde intåg och huset pyntades invändigt.
 
Tomtar, stakar och stjärnor i mängder.
 
Holly Mona Ester döptes i Malungs kyrka.
 
Julen närmade sig och granen pyntades.
 
Julklappar fylldes på.
Även jag hade varit snäll i år.
 
Under jullovet drog vi till Tandådalen, Sälen för att få lite vinter.
 
 
 
 
Sen var det slut på det gamla och ett nytt har börjat. Inga nyårslöften är satta. Lev livet!
 
 
 
 
 
Här kommer bilderna från vårt nyår i Malung. 
 
 
Totalt var vi åtta vuxna, sju barn och en hund. Huset var fullt helt enkelt. Volymen var relativt hög men alla höll sig inom ramarna och det var ett otroligt lyckat och trevligt nyår.
 
De vuxna fick ett eget bord i den "södra" delen av köket.
 
Efter ommöblering så fick vi till alla sittplatser.
 
Dukningen hos de vuxna fick svart servett.
 
Glitterstjärnor på alla borden.
 
Barnens bord dukades upp i "norra" delen av köket och med grå silverservetter. Bara sex barn till bords då det minsta är för litet.
 
Välkomstdrinken var en supergod vargtass. "Hemkört och lingondricka". Dock var spriten ärlig och skattad :-D
 
Förrätten var en liten smörgåstårta.
 
Varmrätten bestod av helstekt oxfilé, hasselbackspotatis, ångkokt broccoli och blancherad sparris. Till det serverades två såser, Valpolicella och Gorgonzola. 
 
Någon sa åt mig när jag tog detta kort. "Så mycket sås kan du väl inte ha när du ska ta kort!" Nähäpp, förmodligen inte om man ser till fina uppläggningar och andra bloggar. Men jag driver ingen matblogg där allt är exakt upplagt för att sedan fotas. Jag älskar sås och då ska det vara sås på tallriken. Jag kan tillägga att jag även tog av andra såsen när jag fotat färdigt!
 
Till efterrätt så serverades kaffe, kaffelikör och två olika pannacottor, yoghurt, stjärnanis och kanel med hallonsås samt en saffran med passionsfrukt. Saffranspannacottan var superdupergod! En ny favorit!
 
Jill i busartagen.
 
Holly, den minsta gästen med de vackra ögonen. Minst i hela kusinskaran.
 
Melvin i förbifarten.
 
Den äldste av alla kusiner softar i soffan.
 
Sällskapar gör Filippa...
 
... och en febrig Julia. Tråkigt avslut på det nya året. Men hon höll ut hela året och en bit in på det nya.
 
Mor med sin yngsta dotter. 
 
En svärson i bakgrunden vill vara med på kort, Kenneth.
 
Yngsta syster med sambo i bakgrunden bärandes på yngsta dottern.
 
Familjefoto.
 
Pappa med ströbrö i högsta hugg.
 
Jo, hon var helt nykter! 
 
Mor Ida med äldsta dottern Jill som nästan alltid blundar på kort.
 
Godingar.
 
Maken
 
Mat och must bland kusinerna Jill, Nellie, Filippa och Melvin.
 
Adam, Jill och Nellie. Julia hoppade över förrätten och låg kvar i soffan.
 
Systrarna "Dalton" fulla i bus och upptåg.
 
Sjuåringarna var bordsgrannar.
 
Min prinsessa.
 
Bus-Melvin.
 
Bilden talar för sig själv. Den bistre finnen!
 
Stämningen på topp.
 
Mellansyster så go, så go.
 
Ida och Holly.
 
Jill har slagit sig till ro med iPaden för att varva ner innan natten.
 
Hollly lika pigg och glad ändå!
 
De enda pojkarna i kusinskaran.
 
 
 
Jag och Anna. Vi skaffade oss stjärnstatus under kvällen! ;-P
 
Stolt Filippa fick bära på minstingen i kusinskaran, Holly.
 
Nellie petar fingret i örat och funderar på...
 
...hur detta kan smaka! Haha! Trollungen hela dagen.
 
En av få bilder när Jill har ögonen helt öppna och är med på kort frivilligt. Dock blev huvudet kapat...
 
Stjärnorna roade de små.
 
Så var det lilla Iris som firade sin första nyår. Att det avfyrades raketer bekom inte denna tjejen ett dugg. Hon var lika glad ändå!
 
E.T
 
Det var bra lilla Holly som fick en filt i morfars trygga famn när vi skulle släppa upp lyktorna i skyn.
 
Tänt var det här...
 
...och här!
 
Väntar på att varmluften skall fylla ballongerna.
 
Sen var det bara att släppa iväg det gamla till skyn.
 
Bort med alla bekymmer och bittra stunder.
 
Skål för det nya och lovande året
 
Vi önskar alla där ute ett gått nytt år och allt det bästa inför det nya året.
 
 
Uppe med tuppen och gjorde frukost för  att hänga på låset till liftarna i Tandådalen. Innan nio var vi framme och redo att åka utför. 

Jag och Adam på skidor, Henrik på snowboard och Filippa varvade mellan båda. 

Högst upp på toppen låg dimman tät, stormen ven och kastade iskristaller i ansiktet. Halvvägs ner så lättade dimman och sikten blev klar. 

Vurpor har vi alla gjort. Inget är brutet men ett och annat blåmärke kommer nog att framträda i dagarna. 

Trötta men nöjda över att vi fått uppleva lite snö och vinter vänder vi nu kosan söderut till Malung för en sista natt. 

Mina tre hjärtan. 

Snålblåst. 

Vår snowboardsessa. 


Lite ringrostig till en början sen släppte det och det märktes inte att det var ett år sedan sist. Men första åket skedde i svart backe. Det kanske gjorde susen. 

Dimman låg tät på toppen. Det gällde att hålla ihop tills man kom en bit ner. 

Skidprinsen mitt i backen. 

Och så har vi snowboardkungen i familjen på sin nya bräda. 

Kvinnan i familjen, drottningen och överhuvudet. 

Sista åket blev tjejernas då killarna tröttnade ur. Mina knän skrek: "Sluta åk!" Filippa skrev: "Åk mer!"

Vad gör man inte för sina barn. 

En underbar dag med familjen. Minnen, foton och blåmärken följer med hem!


Nyårsbilderna som finns i kameran kommer att publiceras så fort jag får tillgång till en fungerande dator. 


Imorgon (torsdag) drar vi till Sälen för att hitta lite snö och åka lite skidor och snowboard!

Tjing!