Åter hemma i Värmlandsskogarna efter en fantastisk helg i Malung. På fredag så träffades vi hos morfar och mormor direkt när vi anlände. Där fanns även morfars syster Lilian och henne make Erik tillsammans med en av deras döttrar, Cristina. Har aldrig träffat dom i vuxen ålder, tror att det var på en släktträff när jag var fyra år. Väldigt trevligt. Senare på kvällen dök även vår tremänning upp, Emelie. Henne har jag aldrig träffat. Hade en underbart rolig kväll tillsammans. Lättsamma och underbara människor. (Vi är ju släkt).

Träffade även farmor och Sven, mina systrar med familjer. En myshelg utan plugg och stress. Men nu är man tillbaka i "skiten" igen. Känner pressen så fort man kliver in genom dörren, för här ligger tiotalet artiklar fulla datarummet. Alla skall läsas och fås ner i arbetet. Fick även brev om aktuella stipendier att söka = merarbete! Men det kan inbringa någon slant i reskassan.

Praktik imorgon. På tisdag skall vi in och ha möte med professor Anders Hugoson. Då får vi nog ännu mer klarhet i resan.

Nu dök svärföräldrarna upp med nybakta bullar. För imorgon är det kanelbullens dag. Det finns då dagar till allt!

HÄRLIGT!

Inväntar att Adam slutar skolan, sen skall det ätas lunch och sen packar vi bilen och drar till Dalarna.
Pluggar lite innan jag tar ledigt. Sen blir det mer pluggning när jag återvänder på söndag. Ingen rast och ingen ro.

Min älskade lillasyster kom och hälsade på i söndags med sin lilla Jill, för att passa mina barn under måndagen då skola och dagis var stängt. Själv var jag tvungen att infinna mig på Folktandvården på Våxnäs för att avverka en praktikdag. Avskyr dessa stängningsdagar, ibland ställer de till oreda.

Tack underbara Ida och Jill för barnvakten.







I söndags kom mina underbara svärföräldrar hit för att lämna av nybakat matbröd. Blir så bortskämd. Svärmor bakar och lämnar hit. Finns alltid hembakt i frysen.

Tack underbara Conny och Anita för det goda brödet!

Nu står pluggning på schemat.
Idag var det disco för förskolan, ettan, tvåan och trean nere i folkets hus. Adam var väl inte speciellt sugen på detta. Men skulle gå för att Anton i klassen skulle. Han ville först att jag skulle stanna kvar utanför, men väl där nere så var det inga problem att lämna honom. Han var jättestolt när han gick in och betalade inträde och hade med sig egna pengar att handla för.


Tiden går alldeles för fort. Jätte kul att det utvecklas, men sorgligt! Vill ha barnen små lite längre.

Under tiden Adam var på disco så tog vi en promenad med Filippa bort till hästarna som står en bit härifrån. Tog med kameran för att testa att ta några kort för att försöka hålla allt färskt i minnet efter att vi var på fotokurs. Inte lätt med alla manuella rattar hit och dit.


Filippa med påsen full i morötter och knäckebröd.


Här bor vi!


En kvist med blad.


En väldigt ljus bild, men fin ändå!


Vi närmar oss hästarna och Filippa får se att dom är kvar ute.


Mata stor häst...


...mata liten häst.


Mata två samtidigt.


Eller bara en åt gången.
Här kan Filippa bli kvar i evigheter. Måste tjata många gånger för att få börja gå hem igen.


Bus med pappa på vägen hem.


Skoj.


Gjort höstfint vid entren. Börjar få riktiga höstkänslor nu. Jag ÄLSKAR hösten. En härligt, mysig tid där man får mysa till det med tända ljus, filtar, böcker, soffa och film.

Hämtade hem Adam efter två timmar. Han var genomsvettig när jag hämtade honom. Frågade honom om han dansat? -Ja, lite. Har du dansat med någon tjej? -Nähäädu! Ja, se killar, de är så rädda för tjejbaciller. Men innan vi kunde gå skulle han bara köpa en ny dricka till en tjej eftersom någon hade tagit hennes. Det är en äkta gentleman, en fin pojke med hjärtat på rätta stället.
En till dag avklarad på praktiken. Man blir varmare i kläderna för varje dag som går. Lite säkrare på alla apparater och rutiner. Men något som jag har stort problem med är dataprogrammet. Jag är INTE vän med det.

Tandsten, fickor, blödningar, pus, kronor, erosioner, broar och fyllningar löper förbi.


Vissa har tänder, andra inte. Vissa stora munnar, andra inte. Vissa tänder på prydlig rad, andra inte. Vissa har vita tänder, andra inte. Vissa borstar sina tänder, andra inte. Helt otroligt att mäniskor kan vara skapta såååå olika. ÄLSKAR tänder!

Idag har jag plockat massa vuxenpoäng. Har varit på föräldramöte i skolan för Adam. Lill-bus har blivit stor och mamma med. Jag tog även på mig att vara klassmamma, ännu mer vuxenpoäng. Henrik undrade lite "surt" om jag inte tyckte att jag hade tillräckligt. Men mycket vill ha mer och helvetet blir aldrig fullt.

NATTI
Då är det klappat och klart. Jag och min underbara klasskompis Lina är det som åker till Tanzania i början av mars. Men innan det är det en hel del som ska fullföljas. Hela vårt PM ska vara klart och inlämnat senast i november någongång för att ev. få den godkänd och få resan betald. Annars betalar man ur egen ficka. Ett möte skall ordnas så att vi får träffa vår handledare, professor Anders Hugoson. Vårdcentralen skall kontaktas för att kolla upp stelkrampen och ordna recept på malariamedicin, vaccinationscentrum skall ge vaccin mot gula febern.

Passet är i sin ordning. Jag ser verkligen fram emot denna resa.

Nu är det bara att ligga i och sköta sig med studierna så är vi snart framme i mars. Det tuffaste av allt kommer att vara ifrån mina älskade barn så länge som upp till fem veckor.





Tack och lov har dom en underbar far. Som är väldigt duktig på att göra roliga saker med barnen och duktig på att laga mat. Jag är trygg i att veta att mina barn kommer att få lagad mat och att en förälder är hemma med dom. Sen är jag helt säker på att dom kommer klara sig bättre utan mig än jag utan dom, även om man gärna vill tro att man är oumbärlig.

Gårdagen spenderade jag och Annika i Karlstad för att bli sminkade och fotograferade. Vi var där mellan ett och sex. Inget bra flyt om ni frågar mig. Var iväg och gjorde samma sak i Göteborg för ca ett år sedan, där var det betydligt bättre flyt och service.

Men detta reslterade i några kort ändå. Tänkte inte köpa något men så är det. Alltid vill man ha med sig något kort hem. Här kommer några av korten.







Annika och jag tog några kort gemensamt.


Det är lite konstigt att stå framför kameran och spexa när andra står och tittar på. Men det blev relativt bra ändå i slutändan. Nu blir det att fortsätta med storstädningen, för att bli klar så att jag kan börja plugga imorgon. För imorgon så börjar första dagen på det sista året i skolan. Känner mig inte speciellt redo och motiverad, men det infinner sig nog snart!

Conny och Anita tog med oss ut på svampplockning. Gött att komma ut i skogen lite och bara strosa runt. Vi fick även en hel del svamp.

Men det godaste av allt är väl ändå att fika ute i skogen i det fria. Fikat smakar så mycket godare då.


Skogens guld.


Flipps i skogen.


Jag och Adam.


Tror att något djur grävt upp ett jordgetingbo. Kanske en björn.


JIPPI! Hittade svamp.


Skogen är verkligen vacker.


Picknic på en skogsväg. Gott.


Henrik hade fullt upp att fota. Tror han plockade totalt tre svampar och knäppte trehundra kort!

På kvällen blev det varma mackor med svampstuvning.

I söndags när vi lämnade Astrid Lindgrens Värld så drog vi till High Chaparral över dagen. Det var uppskattat av barnen och betydligt trevligare än ALV. Inte lika mycket folk och mycket mer spännande. Filippa tjatade om ridning så det var det första vi gjorde.


Turridning 10 kronor per gång. Filippa red 9 gånger.

Under tiden Filippa red fick Adam syn på en ministad där man kunder leka indian och cowboy mot varandra. Massa gömställen och små hus att leta efter varandra i. Nu ville han gå och köpa en "panga" och dit och leka med barnen.

Så det blev till att dra iväg till närmaste affär för köp av pangor, hattar, hölster och "skôtt"


Så där! Nu är det laddat och bara att dra vidare....mot ministaden och pangpang. Men det tar ett tag att gå runt allt detta. Haigh Chaparral är enormt stort.


Här tar vi en liten paus. Vi valde att inte hyra någon skrinda. På ALV blev den stulen, var jobbig att hålla koll på och dra. Men Adam stal tillbaka en annan när han tröttnat på att gå. Men här på High Chaparral klagade de inte en enda gång på att de fick gå.


Adam är såååå stolt över sin nya "panga". Naturligtvis valde han en som bara tillverkats i 2000 exemplar och hade ett nummer och kunde få ett samlarvärde. Så de i affären talade om för oss att spara kartongen.
-Visst! säger Henrik. Dom skulle bara veta att imorgon ligger den på gräsmattan i regnet.

Men den hann aldrig ens hem från HC, för precis på en bro laddade Adam om och vi vet inte riktigt hur det gick till men något hårt slog mot järn sedan sa det plums......sedan hördes en gråtande Adam. Han hade tappat "pangan" som studsat ner i vattnet.


Filippa blev väldigt förtvivlad över att Adam förlorat sin "panga" så hon övervägde att ge honom 50-lappen hon skulle rida för, så att Adam kunde köpa en ny panga. Men efter att ha tänkt över ett tag konstaterade hon att om hon gav bort sina pengar, ja då skulle ju hon bli ledsen och det var ju inte bra. Så allt hon sa till slut var:
-Stackars Adam. Klappade honom på kinden och stoppade tillbaka pengarna i fickan.

Så vi bestämde oss för att köpa en ny panga åt gubben. Men först åt vi mat, gick på show, åkte ånglok och blev rånade i Mexico, åt glass och gick tillbaka till affären. Sen styrde vi kosan mot ministaden än en gång. Och den här gången kom vi fram med pangor och allt kvar.

   

   


En "kompis", Adam och Filippa. Dom har koll över ministaden från taket. 

                                                                              

Våra älskade barn "Luke och Joe"
Fredagen och lördagen spenderades i Vimmerby på Astrid Lindgrens Värld. Vi var där för två år sedan under lågsäsong och barnen älskade det. Så i år bestämde vi att vi åker under högsäsong. Stor tabbe! Barnen tyckte att det var så där. För mycket folk. Gick knappt att komma fram till skådespelarna.

Filippa tyckte att Pippi var bäst, sen Ronja, sen inget mer. Adam gillade nog bara Tengils män i Törnrosdalen och lekplatserna. Allt annat var så där. Adam gillade Karlsson på taket en del, men Filippa gillade honom inte för han gick ut i publiken och tog godis för barnen, sen gav han godis till vissa barn och hon fick inget. Så Karlsson passade inte henne.


Pippi med Kling och Klang.


Adam i Mattisborgen.


Filippa i tornet på Mattisborgen.

 
Adam kollar in Tengils män som är missnöjd på någons bordsskick!


Filippa ÄLSKAR Lilla Gubben.


Adam och Filippa i Karlssons hus.


Filippa och Adam i Törnrosdalen.


Filippa i Törnrosdalen.


Liten tuva drar stort lass......eller hur det nu var!?!?

   

   
1. Pippi lyfter Lilla Gubben.
2. Ronja och grådvärgarna.
3. Skalleper.
4. Rumpnissarna.
5. Nu får båda barnen skjuts.
6. Adam och Filippa rider trähäst.


Adam-bus.

På söndag morgon var det tänkt att vi skulle åka hem till Forshaga. Men vi bestämde oss för att ta vägen om High Chaparral. Det däremot var en stor hit. Hade vi vetat detta hade vi hellre åkt dit i två dagar. Kort kommer senare på den dagen.
Idag styrde vi kosan till Jönköping för att komma en bit på väg mot ALV. Vi bokade ett rum på Quality hotell Eurostop. Därefter drog vi till Rosenlundsbadet för lek och bus i badhuset eftersom regnet öste ner. Vi hoppas på bättre väder imorgon och på lördag när vi ska vara utomhus hela dagarna bland Pippi, Ronja, Mio och riddar Kato.

När vi lekt oss trötta i vågmaskiner, jetströmmar och rutchkanor drog vi iväg till Jensen´s Böfhus där vi bokat bord. En dansk matkedja med helt underbart goda kötträtter. Det var tur att vi bokat bord, för det var fullsatt när vi kom.

"Vi älskar barn" stod det innanför dörren till restaurangen. När vi fick vårt bord fick Adam och Filippa varsin pysselbok och kritor. Egen barnmeny fanns det i pysselboken och efterrätten för barnen var mjukglass i glas med alla tillbehör du kan tänka dig. Efterrätten var fria påfyllningar och barnen fick själva köra glassmaskinen. Hur coolt som helst!

Nu har vi tagit kvällen och laddar inför morgondagen. Passar på att kolla nätet och uppdatera bloggen.


Kan barnen bråka så gör dom det. Båda skulle sova i överslafen.


Filippa myser.


Trött Adam.

Det hela slutade med att Filippa och Henrik sover i dubbelsängen. Adam i överslafen och jag i nederslafen.
GODNATT!
Nu är man tillbaka efter 9 dagar i "Dalen". Har tillbringat dessa dagar långt ut i skogen utan rinnande vatten, utan elektricitet och utan riktig toa.  Tur att man har haft värmeljus, korsord och vin, det har man klarat sig långt på!


Dasset och stugan i Björvalldalen.


Barnens kusin Julia sov över en natt. Hon och Filippa leker.


Adam, Julia och Filippa. Spännande att sova tillsammans!


Efter en del åtsägningar, täcke av, täcke på, flytta hit och flytta dit, "Ha inte dina ben mot mina".......osv, så somnade alla barnen så sött. Tre änglar!


Barnen var badsugna så vi drog iväg till Nissången. Adam trodde att alla "nissar" bodde runt sjön!


Långgrunt och härligt. Och det bästa av allt. Nästan öde!


Filippa sitter och värmer sig efter doppet.


Sista kvällen i stugan och lördag. Godis i massor och massa mys.
Nu är bilen packad. Drar till sommarstugan i Dalarna för lite välbehövlig semester. Uppdaterar kanske om jag får tag på internet någongång. Ha det gott allesammans.

I helgen var vi upp till Malung för att gå på mitt kusinbarn Elias dop. En kanonfin dag med sol, god mat, kaffe och naturligtvis släkten.

Här är låten som sjöngs på dopet för Elias. Den är så otroligt vacker!
(Min syster och hennes sambo sjöng den för sin dotter Jill på hennes dop. Då fällde moster en tår.)




Söta Jill med programmet i högsta hugg. Sitter truggt i pappas knä.


Familjen H/N med fina barn. I väntan på att dopet skall börja. Alla barnen skötte sig perfekt. Lite myror i brallan bara!


Min kusin Maria, hennes sambo Dan och deras son Elias.


Lite vatten på huvudet.......


....sen visas upp för församlingen.


Familjen.


Fyra kusiner.


För att se de små bilderna, klicka på dom!
   

   



Vår sommarpojke.


Vår sommartjej.
I söndags dök de upp, familjen Klingstam, på sitt årliga besök. Något de kombinerat med att morbror Göran gjorde en operation på ögonen. Han bytte ut sina linser och fick nya hos Memira . En framtid fri från glasögon. Allt gick bra och redan några timmar efter operationen såg han bättre. För att läsa mer gå in på Memiras hemsida: http://www.memira.se/web/rle.aspx

Idag har vi grillat gott och umgåtts. Imorgon åker de hem. Blir nog lite tomt faktiskt. Det är en helt "galen" familj att ha innanför väggarna. Man får skratta sig trött. Underbara "Klingstammare"


Den nyopererade. Lite känslig för ljus.


Camilla och Filippa.


Maten framdukad. Nu hugger vi in!


Härliga sommar när man kan äta ute.
I denna värme så blir det inte mycket mer än lata dar i solen. Allt som behövs för att tina en frusen själ. Härligt värre. Dåligt med uppdateringar här istället.



Imorgon anländer familjen Klingstam för sitt årliga besök. Längtar.......
Alltid skoj när släkten visar sig i de värmländska skogarna, utanför 70-skyltarna i Malung. Återkommer när vädret driver mig in i huset. Antingen in till AC om det är för varmt eller tak över huvudet vid regn!
Idag fyller Ida 23 år. Den siste av oss tre systrar i skaran. När vi var yngre så var väl syskon inte så roligt alla gånger. En pina, en konkurrent och någon man hade enormt roligt med. I tonåren gled vi isär, men nu är vi starkare närmare och mer sammansvetsade än någonsin. Till mina systrar: JAG ÄLSKAR ER!
Till Ida: Grattis på din dag!

En syster

En syster är ett stöd
och en hjälpande hand.
Hon är bunden till dig
med ett kärleksfullt band.

Som lilla… eller stora…
är hon dig ganska lik.
Hon finns i många minnen
och hon gör dig levnad rik.

Det känns tryggt att hon vet
varifrån du kom,
att hon ser vad du gör
och att hon bryr sig om.

Med henne kan du dela
både sorger och skratt…
En syster är en gåva
– en ovärderlig skatt.


Anna, Ida och jag.
...så bjuder man på Mucetti-kaffe. Igår så ringde min äldsta lillasyster upp och frågade vad vi gjorde. Svaret: Inget! Hon ville ha kaffe/fika, hon och hennes familj. Vilken trevlig överraskning att få se hela familjen Haltorp/Nevanen på besök, helt oanmälda. De var på väg till Borlänge men ångrade sig i Yttermalung och åkte via Hagfors till Karlstad. Det tackar vi för. Kuligt!

Julia och Filippa fann varandra direkt. Dom såg vi knappt skymten av. Adam var inte hemma och Melvin var trött. Han ville splea Wii, sen se på TV. Inte undra på det. När vi kollade till honom så hade han 40,4 i feber. Lillplutten.


Julia fick tag på Filippas smink och gjorde sig redo för hemfärd. Fotomodellssnygg! Mosters kicka!


Lillkillen! Inte syns det att han har feber inte! Moster fick ta ett litet kort innan de drog mot skogarna i norr.


Mamma Anna/systeryster!


Familjens överhuvud, den bistre finnen! Pappa Henrik.

Tack för besöket!
När allt är som tuffast med barnen, när man ligger på bristningsgränsen, man ser mörket i tunneln, man står vid stupet, ja då är det tur att de sover ibland. Fast mina små änglar har otroligt litet sömnbehov så sover de i alla fall några timmar.  Det är dessa timmar när man kan studera deras fridfulla ansikten och känna att man är stolt över att vara mamma, man glömmer bekymren från dagen som gått. Man hämtar helt enkelt nya krafter för morgondagen, där nya bekymmer väntar. Filippas trotsperiod/utvecklingsperiod har nog snart varat i 7-8 veckor. Jag hoppas att den dalar snart. Och att inte Adam stiger in i sin utvecklingsålder på direkten. För de har väl en runt 6 år!?

Adam har egentligen aldrig varit i någon speciellt trotsig ålder. Det är den lilla argbiggan som står för dessa. De säger ju att man får en av varje när man får barn. En lugn och en vild. En mjuk och en hård. En stöning och en medgörlig. När Adam var liten var jag helt säker på att han var den vilde, hårde och stönige, men där blev jag dragen vid näsan. För nummer två som damp ner hos oss i maj 2006 hade allt det där fast flera gånger starkare. Adam är vårt mjuka, lugna och medgörliga barn.


Adam sover precis som mig, täcket upp över öronen.


Filippa sover skönt. Med sin docka som hon döpt till Astrid!

Just nu är hästarna lagda på hyllan lite, få se hur länge det håller i sig. Nu är det dockor som gäller.

"Barn är inte bara en tröst i ålderdomen. De påskyndar den också."
Igår kväll så fick Adam och Filippa varsin godisspray. Ett slags sockervatten på flaska som sprayas in i munnen. Adam kom på snilleblixten att den luktade så gott, den där sprayen, så han använde den till rumsspray! När jag klev in på rummet igår kväll vid nattningsdax så blev jag stående alldeles innanför tröskeln. Kom ingenvart. Fastklistrad i golvet, fick rycka loss strumporna från det superkladdiga golvet. Lika klibbigt överallt. Fick skälla lite på pojken och skicka dom i säng i min säng. Torkade golvet på hans rum fyra gånger innan kletet var borta.

Ny dag i dag med massa tester från Filippa. Försökte mig även på att se på det kungliga bröllopet. Fick se en del. Sen bestämde jag mig för att dammsuga av golven i huset. Då kommer Adam och ber om ursäkt för vad han gjorde med godissprayen kvällen innan. Han ville väl gottgöra genom att städa på sitt rum. Han och Filippa skulle hjälpas åt.

Vad bra säger jag. Det är klart att ni får. Blir glad för att det känns som om de fattar att jag inte tycker att detta är så roligt. Jag fortsätter med dammsugningen på övervåningen, de städar Adams rum på nedervåningen. När jag är färdig så går jag ner för att se hur det går.

Men vad i hela friden...(jag sa inte så kan jag lova. Dom orden som kom ur min mun går nästan inte att skriva här! Använd fantasin!)........Går in i rummet sliter disktrasorna ur händerna! På vägen ut (ja, jag vet att det är barnsligt) så sparkar jag ut Filippas käpphäst, måste avreagera mig på något. Aj, ont i tån gjorde det också!

Det har torkat hela Adams rum med ren Ajax, outspädd, en tunn hinna över hela golvet. Och mitt i detta står de och åker "skridskor". Blir vansinnig, arg, ledsen, uppgiven och arg på den j-vla käpphästen som ligger i vägen. Sparkar på den än en gång, känns lite bättre.

Stövlar ut ur rummet, med tungan rätt i mun. Livrädd för att halka på Ajaxen. Då hör jag Filippa utbrista till Adam:

- Mäh, jag trodde hon skulle bli glad när vi städade.

Nu ligger de och sover. De somnade utan ett ljud efter många förmaningar och lite hot.


Strax är dom till salu! ;-P