Snön föll, mörkret föll och temperaturen föll utomhus. 

Inomhus steg värmen och julstämningen i skenet från brinnande ljus och doftande mat. Näst intill färdigpyntat. 


Lugnet lade sig över familjen. Pappa och son spelade TV-spel ihop. Mor och dotter byggde pärlplattor tills dottern tröttnade. Sen valde dottern att slå in ett paket och göra ett grattiskort till kalaset hon ska på imorgon. Hon satt säkert i en timme och fixade, halvnynnandes på "ett litet barn av Davids hus". 


Idag har det handlats en del julklappar. Börjar känna att man snart kan slappna av och låta julkänslan komma. Men först har jag en hektisk vecka framför mig. Tisdag har jag julbord med extrajobbet, onsdag har jag julbord med tandjobbet, torsdag åker jag till Göteborg för kurs samt gå på Magnus Ugglas show på Rondo. Åker hem på fredag, packar om och drar till Malung för dop på lördag och efter dopet åker vi hem för på söndag ska jag jobba 8-21.30. 

Sen kan jag känna julfrid!



För någon dag sedan togs vinterkläderna fram. Var så överlycklig att allt fortfarande passade till barnen. 

Slipper köpa nytt i år. 

Men vänta lite. Hur hade jag tänkt? Var jag så trött på vintern att allt bara tvättades och lades in i våras. 

Utan granskning!?!?!

Filippas täckbyxor hade en reva, täckjackan trasig dragkedja samt spruckna sömmar. Adams täckjacka hade brännhål efter grillning och täckbyxan söndertrasad längst ner på benen. De duger kanske som ett ombyte men inte som första ställ till utevistelse. 

Nya täckdressar och nya skor skulle inhandlas. Vi tog bussen in till stan. - "Mäh, sa Adam. Busschauffören såg ut som han som sjunger Gangnam Style!" Så nu vet ni. 

Skiiiiittråkigt var det att handla kläder tyckte sonen. "Ååååhhh, måste jag prova dom också?? Dom blir bra ändå!!"

Väl inne i provhytten gick det undan. "Japp dom passar, kan vi åka hem nu??"

Nähädu. Syrran ska också ha kläder!

"Mänåhhhh!"

Där är inte kruxet om man ska prova eller inte, utan hur många. -"Den här jackan var inge skön!" eller "Den jackan passar inte till dom här täckbyxorna!" eller "Den här jackan var inte så fin!"

Till sist kom det!

-"Den HÄR jackan ska jag ha!"

Men då måste jag ändå uttala mig: -"Det är inte samma rosa färg i den jackan som det är i dina täckbyxor!!"

-"Nej, vad gör det!?" Ja helt plötsligt spelar vissa saker inte någon roll. 

Nu äntligen fick vi betala och åka till skoaffären. 

På första skoaffären dög inget. Sonen skiter i vilket som och dottern hittade inget par bland 100-tals!!! Nu kommer en tår på sonen som verkligen tröttnat. Han tycker att jag och dottern kan köpa skor en annan dag. 

En snabb tur på Ica Maxi för lite mat. Men först muta med lite korv. Sen vidare till en annan skoaffär. 

Vi börjar med sonen som uppenbart snart köper vilken j-vla sko som helst, bara han får åka hem. Han sitter på en stol mitt i affären, uppgiven.  -"Den blir bra!" säger han tills jag tvingar honom att upp och gå. Då var den inge skön. Nästa sko! -"Den blir bra, den tar vi!" Åter igen upp och gå. Nä inte heller bra. Tredje paret funkar både sittande och gående. Sonen klar!! Check!

Sen så hörs dotterns stämma, numer inte så ljuv. "För ful, för liten, för smal, för stor, för spänn, för hög, för låg!" Men plötsligt händet det. Lika lätt som att vinna på triss. -"Den här är PERFEKT!"

Prisa Gud, ÄNTLIGEN!!

Dottern klar! Check!

Kollar in sonen som sitter apatisk på en stol och studerar lillasyster. Nu tänds en liten gnutta hopp om att äntligen få lämna denna hemska affär! 

Dottern vill gärna ha ett par vinterskor till. Med klack. För det har ALLA andra. Men nu varken törs jag, jo jag har blicken på sonen, eller orkar leta ett par skor till!!

Vi åker hem!!

Adams vinterställ. 

Filippas vinterställ. 

Idag blev det en busstur in till Karlstad. Till barnens stora glädje. Behövde vinterskor och vinterkläder. Visar mer och berättar imorgon!



Så fort dottern kom hem från skolan idag svirade hon om till lärarinna. Eleverna dök upp i klassrummet, pekpinnen åkte fram och samlingen startade. 

En ny elev fick dra av nästa lapp på almanackan. Någon elev dök inte upp då denne var hemma och var sjuk. Idag varade lektionen bara i 1,5 timme eftersom middagen serverades och duschen skulle användas. 

Tydligen är det slitsamt att vara fem och en halv timme i skolan, fyra timmar på fritid och driva privatlektioner i en och en halv timme. Även ikväll slocknade hon när huvudet mötte kudden. Tur det är jullov snart!

Några av alla elever, skolschema för klass ett och två samt den hemgjorda almanackan. 


Idag har hon ställt upp alla gossedjur i en ring för morgonsamling, radat upp de i fina rader och hållit lektion. 

Hon klippte, klistrade och tejpade ihop vita tavlan. Skrev upp dagens schema på ena sidan. Fäste vita tavlan med magneter på vinstället. Fixade till en pekpinne av en gren. Klippte och tejpade ihop en almanacka som "eleverna" fick hålla koll på samt dra av en lapp för ny dag. 

I nästan två timmar hade hon lektionstid, löste konflikter, skällde ut "elever" och berömde för gott uppförande. Hon skickade iväg halva klassen på simlektioner, hade utepass och hann även med en fruktstund. 

När kvällen kom och lärarinnan blev förpassade i säng skickades klassen hem med löfte om att vita tavlan fick sitta kvar och lektionerna får ta vid efter 17.00 imorgon eftermiddag!

En trött fröken somnade snabbt!



Dottern följde med pappan på en biltur och Bodaborg i Karlskoga och sonen valde att stanna hemma med mig. Lite egentid med varsitt barn. 

Jag och sonen åt frukost ihop innan vi gick upp till Sisu-gården för att gå tipspromenad i det härliga vädret. "Det är härligt att vara ensam med dig, mamma!" sa sonen flera gånger. Vi gick hand i hand, pratade och skrattade. Bara på sonens villkor. Lite allmänbildning blev det också med frågorna. Förenade nytta med nöje. Jag fick ihop åtta poäng och sonen elva. 

Efter tipspromenaden stannade vi kvar på Sisugården för kaffe, saft och våfflor. Till dlut vandrade vi hemåt. Vi åt lunch ihop och har sen spelat TV-spel. Nu sitter vi och väntar på bilresenärerna som är på ingång! En mycket trevlig dag efter två dagars flängande i Stockholm. 


Det finns appar och det finns appar. 

Helt otroligt vad folk sitter och kommer på. Men roar gör det allt. 

Får jag säga det själv så blev vi rätt söta!


Man kan se att generna ärvs!
Jag har förälskat mig i Iittalas serie Essence. Så stilren och strikt. Passar mig perfekt. Rödvinsglas, vitvinsglas och champagneglas. 

Så nu min käre make vet du vad jag önskar mig. I alla möjliga former av presenter. Jul, födelsedagar, årsdagar eller bara för att. En serie från Iittala. Jag kanske kan få ett glas för varje år vi varit tillsammans (12), ett för varje år som förlovade (11), och ett för varje år jag varit din underbara fru (5)! 

Totalt 28 år! ;-P

28 glas är i alla fall tolv av varje i röd- och vitvinsglas. Och fyra champagneglas. Det räcker till nyår! Sen får du ge mig resten allt eftersom!

Och till dom nya glasen önskar jag mig ett nytt kök att ställa dom i. 

Det tyckte jag var en ganska rimlig önskan, några glas med tillbehör. 



Eller paps, pappi, fader, farsan, far, pappsing. 

Vad är då en pappa:

1. En snäll manlig förälder. 
2. En förebild för sina barn. 
3. En man med stort tålamod och förståelse. 
4. En man som älskar, vägleder, inspirerar, uppmuntrar och ställer upp för sina barn i vått och torrt. 
5. Förknippas ofta som superhjälte. 
6. Någon som är väldigt uppskattad, beundrad och älskad av sina barn. 
7. Starkaste pappan (min pappa är starkare än din pappa).

I min släkt/familj finns det fyra viktiga "pappor". Alla lika underbara på sitt sätt. 

Jag skulle inte vara den jag är idag om det inte vore för er. Älskar er!




Fin insida. 

Så blev slutresultatet på besiktningen. 

Ja karossen fick inte lika bra betyg. Den var inte gjord för det tunga släpet. Den hade några "trivselkilon" för mycket.  

Ja nu pratar vi inte om bilen. Utan om mig. 

Idag har jag gjort mitt livs första hälsoundersökning. 

Om jag gruvat mig?

Ja!


Va, jag tjock?!? Du skämtar va??? :-)

Jag vet mycket väl att jag bär på övervikt. Det är ingen överraskning direkt!!

Och det visste jag att jag skulle få höra. Men insidan då?? Hur mår den egentligen? Det har man inte en aning om. Det syns inte utanpå, det känns inte alla gånger inuti. Det har faktiskt oroat mig. Tänk om insidan är så "ful" att det måste till drastiska åtgärder, trots att man känner sig frisk. Då kan man snacka svårmotiverad till livsstilsförändringar. 

Resultatet:
*Hög vikt = högt BMI och fettprocent (visste jag redan)
*Stor muskelmassa, över medel (kul att det syns lite att man tränar)
*Normal benstomme (ingen benskörhet, än)
*Lågt farligt fett i och omkring organ (jag har valt att ha fettet på utsidan)
*Hög bra vätskebalans (trodde jag faktiskt inte, dålig på att dricka vatten)
*Lågt blodtyck (det hade jag faktiskt koll på)
*Högt blodvärde, 151 (därför är jag blodgivare)
*Lågt blodsocker
*Lågt kolesterol
*Låg puls
*Riktigt bra lungkapacitet, trots astma (Känns inte så i löpspåret)
*Perfekt hörsel (VA?! Vad sa du?)

Så resultatet blev en fin insida med ett "stort" yttre. 

Jiihoooo! För mig!








Igår åkte vi till Ruds kyrkogård för att tända ljus för Henriks farmor, farfar och morfar. Otroligt att det kan vara så stämningsfullt att vandra på en kyrkogård i mörkret med massa ljus omkring.
 
 
 
Minneslunden var nog det finaste i ljusväg jag skådat på länge. Döden blev rätt påtaglig och sonen blev nedstämd. 
 
 
Många tankar och funderingar hos barnen som för första gången besökte en kyrkogård.
 
 
 
Jag tänder ett ljus och sänder en tanke till alla som vandrat före oss. Vi kommer att komma efter....
 
På återseende!
 
 
Första november, har vi i detta hus firat Halloween. Blir rätt snurrig med det där vilken dag det skall firas. Kyrkan och handlarna tyckte förra helgen. Jag tycker att det skall firas i så nära anslutning till den 31 oktober som möjligt. Men absolut inte på alla helgons dag som infinner sig första lördagen i november.
 
Därför firar vi denna dag och det var vad som sades på radion under hela veckan. Halloween firas den 1:a november. Filippa var bjuden på Halloween-party hos en klasskompis så där skulle det "spökas ut" rejält. Hon var såå full av förväntan inför denna kväll. Adam valde att gå med två kompisar istället.
 
Jag tycker ju att det är väldigt roligt det här med att "spöka" ut sig så jag tog tillfället i akt när jag ändå höll på med dottern.
 
Jaaa, kom till mig små barn så ska ni få smaka på något sött!!!!
 
Killarna var inte det minsta intresserade av att få ansiktet sminkat. De valde täckande masker istället och var nöjda med det. Även om jag försökte få dom att ändra sig.
 
Adam, O och H!
 
Den söta prinsessan vi har i detta hem förvandlades dock snabbt till en något mörkare vackert och spökig person. Enligt storebror blev hon "Svarte Madame".
 
 
 
 
 
Nu har smink och vax tvättats bort. Håret har fått sig en rejäl omgång med balsam. Nu sover alla barnen trötta och sockerproppade. En ny dag kommer snart att åter gry.
 
På återseende!
 
 
 
 
 
Idag vid tre så tog jag äntligen helg. Slängde mig på cykeln och cyklade till biblioteket och lämnade några böcker och lånade några nya. Sen vidare till skolan för att hämta de spöklika barnen som har haft Halloweendisco på fritids idag. Sminkade och ute i regnet och lekte. Ni kan ju bara gissa hur de såg ut.
 
Tyvärr blev det inga kort eftersom sminket åkte av direkt vi kom hem och löparskorna åkte på. Vi drog upp till Sisu för en träningsrunda. Jag har tyvärr hållit uppe alldeles för länge med löpträningen men hoppas nu på att komma igång igen. 
 
Barnen fick springa 1,1 kilometer och jag tog 2,5. De var riktigt duktiga. Ingen klagan var det. Så detta får vi göra fler gånger tillsammans.
 
 
 
Sen hem och lagade mat, skrev handlingslista och städade hela nedervåningen. Imorgon blir det lite handling sen blir det en lugn helg i nystädat hem med massa mys och pyssel. 
 
 
 
Nu kom maken hem med något nytt till mig! Något jag önskat mig lääänge. Under helgen ska ni få veta/se!
 
På återseende!
 
 
 
 
I helgen när jag var upp till Dalarna blev det en sväng till min underbart duktiga kusin. 

Hon syr, och hon syr, driver ett eget företag på "fritiden". Hon syr mössor och pannband och annat. 

Själv har jag en längre tid suktat efter ett pannband med dalahästar. Och nu är jag stolt ägare till ett. 

Samtidig fick barnen varsin mössa och jag sponsrade företaget en aning. Blir nog en mössa till vintern också!

Besök hennes blogg och kolla in tyger och kläder!

http://syspillevink.blogspot.se/p/om-spillevink.html?m=1


Spillevink på er alla!
I Dalarna tillbringas helgen tillsammans med alla underbara barn. Ikväll har vi tillsammans ätit en underbar middag. 

Åtta vuxna, sju barn och en hund. Jag kan lova att ljudnivån var inom skadliga gränser. Alla ville prata, alla ville höras. Men trevligt var det. 

Sju underbara kusiner under samma tak!


Det blev några skor i hallen. Men det roade barnen ett tag. 


Igår åkte vi hit i två bilar. Imorgon åker vi hem i en. En bil är såld. 



Sista färden med Passaten gjordes igår. Kommer att sakna en aning. Har gillat den. 

Nu har lugnet lagt sig i huset. Endast ett barn vaket. De vuxna är proppmätta och tysta och roar sig med tekniska under. Snart dax för sängen!


Natti!

Om exakt två månader är det julafton. Jag börjar redan längta. Jag älskar julen som ett litet barn och hoppas att jag alltid kommer att göra det.
 
Men vad ska man önska sig då?
 
Ja, jag vill ha 60 klubbor, 72 paket kola och 103 chokladcigaretter. Känner mig som Pippi Långstrump i godisaffären. Finns så mycket att önska sig, ändå saknar jag egentligen ingenting.
 
Men det är dags att luska ut vad barnen önskar sig. Båda barnen önskar sig "nya" rum. Nya tapeter och omgjorda rum. Det kan man väl ordna, men inte i julklapp.
 
Adam önskar sig mest pengar och Filippa önskar sig mest allt i hela världen. Får se om man får några bra tips när leksakskatalogerna kommer. Men de är väl snart för stora för dessa. I alla fall Adam börjar lämna leksaksträsket.
 
Planeringen fram till jul är halva nöjet!
 
Se så vackert!
 
 
Igår jobbade jag extra som personlig assistent mellan 8.00-21.30. Kallt, skrapa rutor, fullmåne och helt underbart. 




Idag var det invigning för Filippa på scouterna. Nu är även vår lilla tjej "Alltid redo". 


Eftermiddagen ägnades åt att städa undan det allra sista för vintern. Gräsklippare, torkvinda, studsmatta och röken skulle in eller under tak. Under tiden vi städade började stora snöflingor dala ner från himlen. Fick lust att gå in och sätta på julmusik. Men inte än...

Båda bilarna städades och tvättades. De fick vintertassar på och plastmattor i. Motorvärmarna monterades och kablarna plockades fram. Snön avtog. 

Städade, dammsög och sorterade förådet. 

En liten vända till tippen är vad som kvarstår

Nu är vi redo för vintern. 


har gått i 120-blås...

...nästan!

Upp med tuppen, skicka barnen till skolan och inta frukost. Sen tänkte jag för mig själv:

"Idag ska du bara slappa!"

Yes, det ska jag banne mig göra! Kröp ner i sängen med bok och telefon. Läste lite, surfade lite, spelade lite!

Gött en stund!

Sen kom den! Den negativa stressen. Kan inte ligga här och slappa, måste göra något vettigt. 

Sagt och gjort. All tvätt är tvättad, huset nästintill städat, handlat både på Ica och systemet, middag med tända ljus och vin är fixad.  

Nu väntar vi hem barnen från discot sen blir det fredagsmys och film med barnen. 

Underbart!



Idag är det två år sedan jag klev in på mitt jobb och började som tandhygienist. Trivs fortfarande enormt bra. Kan vara lite tomt med endast två arbetskollegor men jag strir desto mer med patienterna. De får stå ut med mitt prat och alla frågor jag ställer som dom ändå inte kan svara på när munnen är full med instrument. 



Jag hoppas på några år till innan det blir någon förändring. Skönt att jobba på hemmaplan när barnen är små. Sen spelar det ingen roll om jag behöver jobba i stan. 

Glöm inte mellanrummen när ni gör rent munnen!

Puss till er!



I fredags så var det föreläsning hela dagen med privattandläkarna i Värmland. De inbjudna föreläsarna var Mikael Andersson och Tina Thörner. Herre gud vilka underbara människor som sprider glädje och livsanda runt sig. Man får lite distans till livet. Det är inte så allvarligt samtidigt som det är så viktigt att göra det bästa av det.  


När föreläsningarna var över styrde jag kosan hemöver för att varva ner (trodde jag) och byta om. Men i Forshaga fanns mamma på besök vilket jag visste om att hon skulle komma men inte så tidigt. Sonen drog ner till skateparken, jag och mor tog ett glas vin och började prata. Då ringer telefonen. 

En hysterisk son som säger att han ingenting ser för att han fått någonting i ögat. Sen tar kompisarna över och säger att vi måste hämta fort. Det visar sig att han snott med sig världens starkaste chili och lyckats kleta den i båda ögonen. Det var nog inte skönt. Det blir dusch och sen ligger han med slutna ögon i sängen och lyssnar på TV. 

Jag åker på middag med jobbet och är tillbaka halv elva. Då är allt lungt!

På lördag blev det shopping i Karlstad. Bara jag och mamma. Mysig fika, skratt och prat. Tack för den dagen mamma! Synd var bara att morfar och mormor som var tänkt att komma på besök inte dök upp. Men det får bli en annan gång. Puss på er!


På söndag började jag ett nytt jobb (som personlig assistent) som jag ska ha som extraknäck. Pengar kan man aldrig få för mycket av. Jobbade mellan 8.00-21.30. Kom hem, duschade, stöp i säng och idag började en ny arbetsvecka som tandhygienist. Underbart när livet rusar på i en raksträcka utan kurvor och stopp. 

Nu en till kväll när sägen lockar!

Natti!