Problem med nattlinnet
0kommentarer
Alla som känner mig vet att det finns ett plagg jag aldrig drar på mig frivillig, nästa i allafall. På sommaren kan det hända när jag går här hemma. Men annars? Nä, aldrig!
Jag är nog lika duktig på att "bära upp" klänning som hon också.
Jag kan liksom inte förlika mig med känslan att jag känner mig "oklädd". Som jag hasar runt i ett nattlinne. Sovstassen har aldrig lämnat kroppen...
Plagget är klänning!
Jag äger tre klänningar. Strandklänningen jag drar över huvudet när jag är solvarm en sommardag och förflyttar mig i bikini.
Min balklänning med puffärm i vinröd krossad sammet.
Och så klart min bröllopsklänning.
Nu har min kropp slagit knut på sig själv för till helgen ska vi på bröllop och klänning skall bäras. Hur i hela friden ska detta gå. Strandklänningen kan jag glömma med sololjefläckar. Bröllopsklänning går helt bort, kan inte konkurera ut bruden. Då återstår bara en. Tada, balklänning de lux med mycket ryschpysch.
Nä så klart inte. Så jag har akutbeställt en klänning (som kanske inte hinner komma och hinner den komma passar den säkert inte) samt fått låna tre av min underbara svärmor som räddar mig i nöd. Och finns det något svärmor har så är det SKOR!! Det problemet är löst.
Men ett problemet kvarstår. Jag är inte bekväm. När sminket är lagt, frisyren är satt och klänningen dras på så känner jag mig inte finare än trollmor i Trolltyg i tomteskogen.
"Nu ska jag göra mig vacker!"
"Vi ska på bröllop, ikväll!"
Jag kommer utstråla osäkerhet, för vem vill gå på bröllop i nattlinne...
BAH!
Kommentera