Det nya året firades in hemma hos oss tillsammans med Elin, Michael, Olle, Bea och Jerry.
Vi började med välkomstdrink Dom Pérignon. Det första vi gjorde innan vi förstörde smaklökarna med annat. Men jag tror vi alla fem ställde oss frågan.
Var ligger pengarna någonstans?!?!
För inte är det i smaken. Visst mycket bättre än billiga sorter men inte värt alla pengar. 
Barnen fick ett eget bord.
Lugnast för oss föräldrar.
Söta som socker.
De vuxna huserade i köket.
Nervöst när kameran kommer fram.
Tjejerna blev superhjältar under kvällen.
Pojkarna slappade i soffan till film.
Mat, mat, mat och åter mat.
Vid tolvslaget gick vi ut för att kolla in fyrverkerierna.
Lyckades fånga några bra bilder.
Vi släppte upp fyra värmeballonger.
Tände lite tomtebloss.
GOD FORTSÄTTNING!
Kvällen kommer att firas med Elin och Michael med familj samt Jerry. Vi skall grilla oxfilé, potatisgratäng och hasselbackare, såser, efterrätter och en massa annat gott. Sen vid 12 skall vi släppa upp stora ljuslyktor i skyn. Vi har även kostat på oss en äkta Dom Pérignon. Efter en massa tjat från Henrik i flera år om att han vill smaka en äkta champagne. Så nu får han göra det. Hoppas att det är riktigt äckligt så att man inte får sådana dyra vanor.
Så nu bjuder jag på en tillbakablick på det gågna året 2010.
År 2010 började med mycket snö och mycket kyla.
Barnen fick testa på frisöryrket en sväng.
Adam fyllde 6 år. Blev stora pojken.
Våren kom och de fick nya cyklar. Vilken lycka att kunna vara ute mer.
Filippa lärde sig att cykla på den nya cykeln.
Filippa lärde sig att åka rollerblades.
Filippa fyller fyra!
Adam tappar sin första tand. Överlycklig!
När man fyller sex får man sluta på dagis. Adam blir avtackad med en ros för alla sina år på Stacken. Här med fröken Inger.
Vi bygger en platta där poolen skall stå. Tomten lutar extremt mycket åt alla håll.
Sent på sommaren blev den färdig och även vi fick upp poolen. Några dopp hann vi med. Nästa år skall den upp tidigt.
Sommaren gav bad och sol.
Semester firades på ALV (Astrid Lindgrens Värld).
Senare drog vi vidare till High Chaparall. Trots lite dåligt väder blev det en lyckad semester.
Varsin "Panga" inhandlade barnen. Även hatt och scarf.
I augusti så blev vi tvugna att sälja den finaste katten i världen. Harry fick flytta till Mullsjö då det visade sig att jag hade kattallergi! Sorgen är tung. Tänker på honom än idag!
Köket fick en ansiktsupplyftning.
Gick från rostorange till vitt och svart.
Även matdelen fick samma färger.
Hösten kom och det innebar många skogspromenader i jakt på skogens gula guld. Här jagas det kantareller med pinnar i högsta hugg.
När hösten kommer drar även tipspromenaderna vid SISU igång. Här på tur med familjen Ankarsund/Carlsson.
Adam börjar spela innebandy. Verkar som det var roligare än fotboll.
Julen 2010 i Malung.
Det var det gågna året. Nu inväntas bara kvällens firande och mot nya mål. Kommer 2011 bli ett av de bättre åren. Jag skulle kunna tro det. År 2011 är det år som jag blir fri från studierna. Det ser jag fram emot.
Nu skall det börjas fixas inför kvällen.
I år firade vi lite annorlunda eftersom vi hade lilla Jill med oss. Så vi åt kl 12, tittade på Trolltyg i tomteskogen kl . 13 och kl. 14 kom tomten. Det var riktigt bra att ändra om. Barnen orkade mycket mer.
Att vänta på tomten är jättetråkigt och långsamt. Som tur var gick Trolltyg i tomteskogen mitt på dagen som barnen lade sig i sängen för att titta på. Mätta och belåtna.
Titta i varenda fönster. Vart kommer Tomten? När kommer Tomten?
Alla fem barnen tillsammans med tomten
Adam var inte riktigt säker på om tomten var rikitg. Blev tvungen att känna på bältet med bjällror. Tomten hade ingen "mask" men Adam var misstänksam. Han hade något konstigt vid mustaschen. (Den var fastklistrad)
Julklappsutdelning.
ADAM JULIA MELVIN
FILIPPA JILL
Julen snurrar på i ett enda halvordnat kaos så tyvärr glömdes det bort. Vaknade i natt och kom på att jag glömde henne på hennes dag. Just nu befinner hon sig på resande fot i Thailand, så det är inte så synd om henne. Men jag vill i alla fall hylla henne en dag för sent.
Eftersom jag befinner mig i Malung har jag inga kort på henne. De ligger i tryggt förvar hemma i vår dator. Men jag antar att hon är lika glad för det, då hon inte gillar att vara med på kort.
Sänder i stället denna ros över nätet till henne!
GRATTIS kära Anita på födelsedagen önska vi alla i MALUNG!
Frågade Adam om han ville skippa att åka till mormor och morfar eftersom han är lite trött idag. Då frågade han om man inte fick åka buss om man har ont i örat. Klart man får sa jag. Ja då ville han åka. Han kunde vila hos morfar och mormor. Söta gubben!
Nu skall barnen göras iordning för bussfärd mot Malung. Bussen går 8.30. Om de startar, minus 23 grader är det hos oss här i Forshaga och 30,8 i Malung. Men vi klar på oss full mundering och sätter oss i bussen och chansar. Nästa uppdatering sker i Malung
TJING!
Jag har städat hela nedervåningen och bäddat rent i alla sängar och håller nu på att tvätta upp all tvätt som uppstod från ingenstans idag. Till middag idag lagade jag rotmos och köttkorv vilket inte var så genomtänkt eftersom mitt hus nu är rent och städat men luktar skit!
Idag är det 4:e advet och sista ljuset är tänt. Fem dagar kvar till julafton. Längtar så mycket. Båda barnen är nu nyduschade och sitter uppflugna i soffan och myser med Wii-spel. Eventuellt kommer jag och barnen åka upp till Malung dagen innan Henrik då han jobbar. Vi har tänkt ta bussen då. Vi får se hur det blir. Barnen verkar väldigt sugna på det i alla fall. De tjatar om att få åka buss varje gång de ser en buss inne i stan.
Iförrgår tappade äntligen Adam den framtanden som hängt så lös och stört honom. Överlycklig är han för att tandfen kom även denna gången. Hon är inte så dum den där tandfen.
Om jag ska ångra något är det att jag inte gjorde mer, att jag och Annika aldrig kom iväg på den där tågluffen vi pratade om. Jag skulle ha rest mer och vågat mer om jag fick leva om som ung igen. Jag var ganska lugn och försiktig när jag var ung och gjorde inte så stort väsen av mig.
Till en början var det skönt, gött, slappt, underbart. Men vid två började nerverna att spela mig spratt, kan vara alla koppar kaffe. Vankade runt här hemma och kollade ut genom varenda fönster. Lovar att man kan se näsavtryck på varenda ruta här hemma. Och i mitt stills sinne, nä i mitt illa sinne så tänkte jag. "Hur i hela friden ska jag klara av att inte plugga?" Vad gör man med alla timmar man får över. Paralycerad av mitt "icke-vetande-om-vad-man-gör-med-tiden-man-får-över" kom jag mig inte för att göra något vettigt. Till slut slog jag och Henrik våra kloka huvuden ihop och formaterade om datorn istället.
Nu har man duschat, barnen ligger i sina sängar, smuttar på ett glas rött och laddar för att krypa upp i soffan och se en skräckfilm. Haha, det är inte barnen som smuttar på ett glas rött utan Mammi och Pappi!
Filmen vi skall se heter Orphan
Efter att Kate och John Coleman förlorat sitt lilla barn bestämmer de sig för att adoptera en 9-årig flicka som inte är i närheten av att vara så oskyldig som hon först verkar.
TJING!
Att fylla 18 år var väldigt speciellt. Man blir myndig, tycker man är stor, kan straffas, gå på krogen och handla i baren, man är fri att ta körkort. Men den födelsedag jag minns allra bäst är när jag fyllde 20 år.
Jag och min bästa killkompis som fyller år tre dagar före mig slog ihop våra kalas till ett "40-årskalas". Vi hyrde "toppstugan" i vår lokala skidbacke, Byråsen. Vi hade tillgång till bastu, upplyst skidbacke, vi fick även igång liftsystemet. Sen bjöd vi alla på mat och dryck, nattamat och mer dryck. Jisses vilken rolig fest. Tror att vi bjöd ca 20 var på mat men sedan senare på kvällen så var det fritt för alla att komma. Plats fanns det ju gott om. Så av alla mina födelsedagar så var det nog roligast att fylla 20 år.
Som 20-åring fick man gå på systemet och jag vet att jag var så sur första gången jag var och handlade för jag behövde inte visa min legitimation. Hahaha!
Tyvärr har jag inga foton att lägga ut då dessa är preskriberade och nedpackade i någon kartong på vinden.
Har nog haft så fullt upp i skolan att jag inte tillåtit mig att känna efter. Igår blev vi klara med vårt arbete och skickade in i grupprummet. Idag gick Adam kort dag i skolan och Filippa fick ta jullov redan idag. Var till dagis och hämtade hem allt som låg kvar.
Sen hem och plockade ihop lite i datarummet. Lämnade böcker på biblioteket och hämtade en del nya. Ska ägna helgen till att plocka undan och få julefriden att infinna sig. Har nu satt på lite julmusik, dämpat belysningen, tänt massa ljus och ser snöflingorna dala ner utanför mitt fönster.
Hoppas, vill och tror att den rätta känslan snart infinner sig. Ska sen dra på mig mössa, jacka och vantar och bege mig ut för att skotta. Mysigt och härligt. Än så länge. Svär väl över snön innan vintern är över.
Älskar vinter och snö när det är så här!
Men som vuxen och tillsammans med Henrik så är det nog vår bröllopsdag jag väljer då vi åkte till Kina för att gifta oss.
Efter mycket pappersjobb och kontakt med svenska ambasaden i Kina och den kinesiska ambasaden i Sveriga så kom vi vi äntligen iväg. Först till Shanghai sen vidare med nattåg till Beijing (Peking) där vigseln skulle äga rum. Hotellet vi bodde på hade en salong som genomförde håruppsättningar och sminkning, bokade tid. På bröllopsdagens morgon så klev vi upp och gick ner. Jag fick följa med först. I Kina funkar det inte riktigt som i Sverige. Jag fick blunda hela tiden och inte se mig i spegeln förän mannen var klar. Snurrade runt mig och jag fick se mig i spegeln. Men herregud. I Kina är det fint att vara vit, det borde jag förstått. Såg ut som om jag snart skulle läggas ned i en kista. Jag var likblek och sminkad som en geisha. Svarta sneda ögon med mycket kajal, vitt ansikte och knallrött läppstift.
Oj, vad han fick göra om. Och jag fick sminka om mig ännu mer när jag kom upp på hotellrummet. Sen drog vi på oss kläderna och drog i väg i taxi till sommarpalatset där vi tänkte ta fina bröllopsbilder. Vi snålade on på bröllopsfotograf då detta var superdyrt, vi betalade vår taxichaufför en heldag istället. Alla kort som är tagna har jag stått modell för, Henrik har ställt in kameran sen har chauffören tagit över och knäppt kortet när Henrik ställt sig på plats.
Jag vid bron vid sommarpalatset.
Snart äkta makar.
Synd att det var så disigt denna dag. Men det blev ganska bra kort ändå. Med tanke på en oerfaren fotograf....
Att vara svensk och gifta sig och vara finklädd och befinna sig på sommarpalatset.....
.....innebar att man blev en "turistattraktion".
Alla ville ta kort på oss. På de flesta kort ser jag mest besvärad ut. Men det beror till stor del på att det inte bara var Henrik och chauffören som tog kort på oss. Det smattrade i kameror överallt runt oss.
Till sist bar det av till Svenska ambassaden för själva vigselakten och papperskrivningar.
Här är vi tillsammans med Ambassadör Mikael Lindström
Våra vittnen Xiaoli Li & Ping Höjding.
Den är ett miljövänligt och billigt alternativ. De pengar man spar kan man alltid skänka till något välgörande istället. Då har man gjort tre goda gärningar på en gång. Sparat pengar, varit miljövänlig och bidragit till något gott. Alla goda ting är tre sägs det.
Så varsågoda. Här är en jul hälsning från familjen Haltorp:
Tryck här!
Till att börja med så var det mina röda mysbyxor, en vit t-shirt, strumor och en röd munkjacka. Mina pluggdagar hemma består bara av myspys kläder som är bekväma då man sitter uppflugen i datastolen mest hela tiden.
Men nu ikväll så är det Adams luciafirande vilket innebar att jag blev tvungen ;-P att duscha och sätta på mig svarta leggings, en skjorttunika och scarf. Nu ska familjen bara äta mat, sedan bär det av ner till folkets hus. Återkommer med bilder under kvällen.
Måste bara visa en bild på Adams "fina" tandrad!
Tanden är inte riktigt lös än och den nya tanden trycker iväg den gamla åt sidan. Han ser inte riktigt klok ut när han ler, min plutt!
Robban
Anita, Sara, jag och Conny gör julgodis.
Farmor Anita hjälper Alva med hennes hus.
Gammelmormor Ingrid hjälper Filippa och Adam med att pynta pepparkakshuset.
Under tiden har farfar fullt upp med "Lill-bus" Astrid.
Henrik tog det mest lugnt, smuttandes på glögg!
Ingrid, Andrej och Filippa pysslar vidare.
De fyra kusinerna tog en paus i soffan tittandes på TV. Astrid, Adam, Alva och Filippa.
Den yngsta och den äldsta av kusin-skaran. Samma stuk på munnen. Måsta vara något spännande på TV.
Senare på kvällen severades det mat för hela gänget.
Rökt vitlökslax, potatis och chilisås. Och naturligtvis ett gott vitt vin. Härlig kväll!
Det färdiga pepparkakshuset pryder nu skänken i köket. Få se hur länge "klåfingriga" barn kan hålla händerna borta!?!?
Marsipanfigurerna som tillverkades under lördagen.
Vi avslutade helgen hos farfar och farmor med bad för barnen i bubbelbadkaret. Nu sover de skönt och jag och gubben skall krypa upp i soffan och se på film.
Tack för en underbar helg alla inblandade!
Då har dagen kommit till resten av grundfamiljen eller vad vi ska kalla oss. Jag är presenterad och mina föräldrar och nu till mina syskon. Vi var ursprungsfamiljen, men nu har vi också skaffat oss "familjer" på olika/andra håll. Byggt på familjerna lite till.
Anna:
Det är min äldsta lillasyster, även kallad "systeryster" av mig. Hon är född den 11 april 1981, alltså är hon tre år yngre än mig. Hennes namn är Anna Elisabet Haltorp, även hon född Klingstam.
Som liten var Anna vild, pojkaktig, busig och om ni frågar mig, helt otämjbar. Hon var väldigt lik Emil i Lönneberga. Mamma och pappa sa alltid att hon inte hade något "filter" mellan hjärnan och munnen. Hon sa det hon tänkte och tyckte. Punkt slut. Vår uppväxt är fylld av bråk, bus, hyss, oväsen, duster och en del kärlek. När vi växte upp var vi osams en hel del. Jag gjorde allt för att bli av med Anna i de lekar jag och Malin lekte som små. Men vi hade mycket skoj också. Jag tror nog att vi allmänt var så som syskon kan vara. Vi var väldigt olika varandra och valde olika vänner och vägar även i tonåren. Men idag har vi hittat varandra och jag älskar henne mer än jag någonsin gjort i min uppväxt. Idag är hon förlovad med sin Henrik och har två barn som heter Julia och Melvin. Hon och Henrik driver möbelaffären i Malung. Där ska ni handla era möbler!!
Som person kan hon få en att skratta hejdlöst och är hon på rätt humör är hon en person som gärna står i centrum med spex och sång till gitarrspel. Hon kan spela och sjunga helt underbart (både på det ena och det andra) ;-D. Hon är familjens sångfågel och teaterapa.
Ida:
Hon är min yngsta lillasyster, även kallad "lillstrumpa" av mig. Hon är född 28 juni 1987. Det innebär att hon är hela nio år yngre än mig. Hennes fullständiga namn är Ida Kristina Haltorp. Aldrig född till Klingstam. Hon är familjens enda äkta barn. Hon är född inom äktenskapet.
Ida var en blandning mellan mig och Anna. Lite lugnare än Anna i sättet men betydligt mer envis. Hon har vetat ända sen hon var liten vad hon vill. Hon har mest skinn på näsan av hela familjen och skulle aldrig låta någon sätta sig på henne. Ida är väldigt rättvis och gillar inte att folk särbehandlas. Hon skiter i vem hon fräser ifrån. Tiggare som kungen skulle kunna få sig en tillrättavisning av henne om de betedde sig illa. Ibland kan hennes rättframhet såra, men man behöver aldrig fundera mer än en gång vart hon står i sina åsikter. Hon vänder INTE kappan efter vinden. Då åldersskillnaden var ganska stor mellan oss var vi aldrig osams. Jag tog med mig Ida på mycket istället. Vi har alltid haft en bra kontakt, så även än idag. Nu är hon tillsammans med Kenneth och tillsammans har de en dotter som heter Jill. Just nu är Ida mammaledig.
Som jag skrev tidigare är Ida som person väldigt rättvis och har skinn på näsan, så tjockt att det nästan syns...... Hennes Kenneth är trubadur så även Ida kan sjunga och gör det ofta. Hon är väldigt duktig på att komma ihåg texter. Även hon är en teaterapa när den sidan slår till. Och hon har en otrolig skicklighet att härma, ingen mindre än Eddie Meduza. Men det räknas väl inte som någon merit.
Att ha systrar är oskattbart. Det är och har varit en otrolig resa med både mot och medgångar. Men en sak är säker. JAG ÄLSKAR DOM!
Den härliga TRION!
Ida, Anna och jag!
Det påstås att Anna och Ida är likt vår mamma, medan jag är likt vår pappa.
Vad säger ni?!?!?!
Han sitter nästan aldrig ner när han spelar. Det sprätter och rycker i alla kroppsdelar när han får spela. Men ibland spelar även Filippa. Hon rör sig hon också men inte lika mycket som Adam. Inte ens när andra spelar kan Adam vara still.
Men här kommer resultatet:
Frukost: Ett flertal koppar kaffe och en knäckebrödmacka. Blev inget mer. Fick dra iväg till ridning.
Lunch: Kyckling och ädelostsoppa samt 2 tekakor med skinka och ost.
Middag: Ungsbakad lax, pressad potatis, kall och varm sås och ångkokt sparris.
Och sen är det lördag. Det innebär att det även slunkit ner juleskum, pepparkakor med mögelost, glögg, vitt vin, rött vin, irish coffee, kaffe, russin, hemkokt kola och en whisky.
Då har dagen kommit till en presentation av mina föräldrar. Kan se svettpärlorna tränga fram i deras pannor. Vad tänker hon avslöja......Men jag ska vara snäll. Skulle jag berätta allt mina tokiga föräldrar har gjort skulle jag få skriva en bok. Lite måste få stanna inom familjen.
Vi börjar med pappa som heter Tage Bertil Haltorp, han är född 25 augusti 1954. Han är äldst i en syskonskara av fyra pojkar, och är i ren bemärkelse en mångsysslare. Genom åren har han jobbat på Korsnäs, kört väghyvel, snickrat i Stockolm, kört väghyvel, snickrat i Norge, kört väghyvel, rörmokeri och kört lite väghyvel. Jobbat med betong och anläggning och det sista han nu jobbar med.........ja, just det, kör väghyvel. Måste vara något speciellt den där väghyveln. Makten att kunna meja ner vad/vem som helst.
Min mamma som heter Mona Kristina Klingstam Haltorp, hon är född 10 februari 1959 och har en storebror. Också hon kan man anse som mångsysslare. När vi var små var hon dagmamma, vilket var helt underbart att aldrig behöva gå på dagis eller fritids. Hon har jobbat på mack och gatukök, varit personlig assistent, jobbat på restaurang, bingoutropare och i möbelaffär. Nu om någon vecka är hon färdig undersköterska. Bra jobbat!
Mina föräldrar träffades som unga och fick barn väldigt tidigt, MIG! Mamma var 18 och pappa var 23. Men åldern har inget att göra med hur dom är som förälder och i min mening är de absolut de allra bästa man kan ha. Hemma hos oss var det alltid barn när jag växte upp. Mina föräldrar var nog de enda föräldrar som var med och lekte, de var nästan barn själva.
När de träffades var mamma högenergisk, rastlös och kvällspigg. Under dagen när pappa var på jobb flyttade mamma mellan olika lägenheter. När pappa kom hem stod hon på balkongen och ropade: - Vi bor här nu! Stackars pappa. Vi kunde gå och lägga oss på kvällarna och komma upp till ett totalstädat hus och nybakta bullar. Allt stort gjorde mamma när vi andra sov. Det var säkert lugnast så. Mamma var pedant och städade ofta. På kvällen la hon fram klädhögen till morgondagen. När man kom ner stod varm oboy på bordet med två perfekt delade mackor bredvid. När julen kom åkte varenda tomte fram. Mamma la ner all energi på att vi skulle få fina jular. Hon är tryggheten, hon har fört traditioner vidare, hon är varm och storhjärtad. Hon finns alltid där med öppna armar.
Pappa jobbade och kämpade på för att hålla ekonomin och familjen flytande. Helt olik mamma, var han kvällstrött och la sig tidigt, tror att mamma tyckte han var lite tråkig då. Pappa är lite stönig och förlorar gärna inte i varken diskussioner eller spel. När han spelade kort (tror jag) med mamma förlorade han, blev sur och gömde sig i torkskåpet. Han och mamma diskuterade i frågan om hår brinner eller inte. Pappa ansåg att hår inte brann, tog fram tändaren, drog upp tröjan och tände på. POFF! Inget hår på magen, inga ögonbryn, inga fransar. Han fick rätt! Hår brinner inte, det exploderar! Pappa kan nog verka lite stel inför dom han inte känner. Men inom de fyra väggarna i hemmet har han fått oss att vika oss dubbla av skratt med tårarna rinnande nedför kinderna. Pappa är en klippa, finns alltid där och kan alltid få en på bra humör.
Idag har de bytt plats med varandra angående dygnsrytm. Man vara glad om mamma orkar vara uppe till tio på kvällarna, pappa sitter uppe länge, länge. Långt efter 12-slaget om han är ledig.
Det här är vad de har skapat under sina år tillsammans.
En hel flock med Haltorpare!
Det här med den första kärleken är lite svår faktiskt. Första kärleken som barn är nog mamma och pappa, men det räknas väl inte här. Och kanske inte heller en liten, pigg, hårig sak som hette Mon Ami. Det var en liten Shih-Tzu-tjej. Väldigt söt var hon. Räknas gör väl heller inte katter som heter Sissi eller Sotis, kossor som heter Gula eller Stjärna. Katter, kaniner, ökenråttor, hästar eller marsvin.
Ska det vara en person så vet jag precis vem det var som hade mitt hjärta i ett järngrepp. Jag kunde sitta i timmar och kolla på denna man/kille. Jag kunde få tårar i ögonen och jag visste nog inte riktigt vilket ben jag skulle stå på. Hjärtat slog dubbelslag, ibland kändes det som om det skulle stanna eller trilla ur kroppen på mig.
Han var vacker, stilig, skitsnygg i håret, snygga kläder, men framför allt hade han skitsnygga skor. Alla flickors dröm, snygga skor! Det fanns bara HAN i hela världen. Den känslan satt nog i ett par år i alla fall. Och jag tror att han bara hade ögonen för mig. Det fanns bara vi, han och jag, i hela världen. Jag var cirka 8 år skulle jag tro. Jag var kär, kär i en kille som hette Per (Richard).
Vår kärlek var platonisk, vi (snarare jag) befann oss i ett lyckorus när vi befann oss på varsin sida av en glasruta. Jag sittande framför tv:n med vidöppen mun. Han inne i tv:n.....
Per Herrey var hans namn och han sjöng om skor!
Ibland var det Richard Herrey som fick mitt hjärta att klappa.
Kolla in den fina röda skjortan, det matchande skärpet OCH de vackra skorna. Dansstegen och blicken.....Kan nästan känna hur jag kände då!
IIIIIIHHHHHHHHHHH!!!!!
