Helenas saliga röra

Själv började jag måndagen med att ha jour för stackarna i Värmland med tandvärk. 

Först på med kläder som gjorde att man fick vistas inne i kokeriet. Sen fick man tillträde. Där inne fick vi först en introduktion av vad som skulle göras, sedan lite historia om företaget. Allt medan klubbsmeten kokade upp till rätt temperatur. 

Den hälldes ut på bakbord och två mindre högar färgades. Sen vände man runt dom för att de skulle svalna jämnt. När den stora klumpen var lagon varm så "drog" dom den i en maskin för att få den vit. Förr gjordes detta i en krok på väggen. Därefter skulle de färgade ränderna på så att klubban fick fint mönster. 

Vi fick tydliga instruktioner om hur allt skulle göras och sedan var det bara att dra igång. En snurrad och en platt var var vad man skulle få göra. Den snurrade var inte så lätt att göra som det såg ut. Men vi fick till det. 

Vi åkte hem med ett gäng på fem lyckliga klubbägare. Ja, vi mammor var allt lyckliga vi med. Så totalt sju lyckliga då. 

På lördagen så åt vi frukost och laddade telefonerna för att ge oss ut på pokémonjakt. I två och en halv timma var vi ute. Vi såg bland annat stadsträdgården och museiparken och alla fina träd och växter som börjar slå ut. 

På söndags morgon fick jag även med mig barnen på en joggingtur på 4,5 kilometer. Så duktiga var dom. Sen blev det frukost i solen på balkongen. 

På söndagseftermiddagen var det dags för hockeyavslutning på golfbanan i Dömle. Barnen hade lekar och stationer med golftema och vi föräldrar fick försöka oss på att slå. Mina försök kändes mer som ettförsök till att kröka klubborna när man drmde ner dom i marken. Idag har jag träningsvärk i ena underarmen. Jisses så svårt detta var. 

Så tackar vi för detta lovet och lägger i en högre växel i 7,5 veckor till innan vi går på sommarlov. Hej vardag!