Helenas saliga röra

För tio år sedan kom han. Med dunder och brak skulle jag gladeligen ha skrivit. 

Men HAN hade inte bråttom. Jag kämpade mig bortom alla rimliga gränser, gav upp och kom tillbaka. Skrattade och grät. Injicerades med Ketogan och fick ryggmärgsbedövning. Överdoserade lustgas till den togs ifrån mig. Svor åt sköterskan som hela tiden skulle massera svanken. Log åt maken som kom springande med den rostfria hinken när jag ville spy. Log ytterligare när sköterskan skrek: "Nej, det är hinken till efterbörden!" Sen spydde jag ner hennes byxor. 

Jag minns det som igår när sonen aldrig ville komma ut. Jag minns promenaden runt sjukhuset de tvingade ut oss på. Jag minns värken som fick det att grumlas i mina ögon. Där, hängandes på Henrik såg jag som i dimma en reklampelare: "NYHET! Kalles randiga". Hela världen var gråsvart förutom denna knallblå pelare. Ville bara spy, kaviar och ost blandat!!!

Till slut var prövningen över. Efter 56 timmar fick jag äntligen vila och bli mamma till en fantastisk son på 3995 gram och 55 cm. Lyckan var total!

Idag är jag stolt mamma till en pojk med hjärtat på rätta stället, djup och eftertänksam. Som tror gott om de flesta men har ett jäkla humör om någon gör honom illa. En son som står upp och skyddar sin lillasyster. En son att älska och vara stolt över!

Grattis till dig min älskade son på din 10-årsdag!