Granen står så grön och grann i stugan
0kommentarer
Så står den äntligen där, granen. Betydligt senare än tidigare år. Känner inte den här riktiga julstämningen, känner mig lite snuvad på adventshelgerna och snön. Allt har gått för fort.
I år har jag låtit barnen klä granen helt själv. Jag har inte lagt mig i någonting. Förutom en detalj. Jag har blivit som min far: -Håll er undan ungar, mamma sätter i ljusslingan först. SJÄLV! Aldrig fick man som liten vara med och sätta i ljusen. Sådan skulle jag aldrig bli, tänkte jag. Mina barn skulle minsann få hjälpa till med ljusen.
Men äpplet faller inte långt från trädet.
Jo en sak till har jag även satt dit. Pricken över i:et, spiran!
Ett underbart lugn spred sig när granen pyntades.
Och en stor glädje.
Filippa gjorde eget pynt med meddelanden till tomten.
Tomten, som färdats ända från USA, som jag fått av en god vän hänger på sin hedersplats. År efter år!
Min gran är inte lik din gran, det är en plastgran. Jag verkligen älskar min plastgran som jag sökte med ljus och lykta.
Som kronan på verket är spiran i topp. Frågar ni mig så finns det inget annat man skall ha i toppen.
Spira is the shit!
Julgranen kläddes till tonerna av Rudolf med röda mulen, någon annan jullåt och sen Rudolf igen. Barnen hade nog helst satt Rudolf på repeat.
TaDaa!
Sen att barnen har hängt i en massa pynt som jag egentligen hade skippat gör det samma. Julen är till för dom.
Kommentera