Helenas saliga röra

Har nu hostat sedan mitten av april, täppt i näsan och nyser lite då och då. Utslag i ansiktet och det kliar till och från i ögonen. Lämnade ett blodprov som visade att jag är allergiskt mot något luftburet. Skickades iväg nya tester som skulle säkerställa mer exakt vad det var. Idag kom provsvaren på mina allergitester. Jag är allergisk mot .......KATT!

Inte mögel, dammkvalster, hund eller pollen....utan katt!

Så nu börjar tankegången av vad som händer med Harry!?!?! Många frågor.

Vår goa lilla blåögda ängel.

Vem skall ha honom nu?
Vad ska barnen säga?
Hur ska det gå?
Kommer det att gå lätt?
Kommer han att få det bra?


Harry högst upp på databordet.


Harry som julfin.


Katten med världens vackraste ögon........


..........och världens skönaste sovställning.

Idag fyller Ida 23 år. Den siste av oss tre systrar i skaran. När vi var yngre så var väl syskon inte så roligt alla gånger. En pina, en konkurrent och någon man hade enormt roligt med. I tonåren gled vi isär, men nu är vi starkare närmare och mer sammansvetsade än någonsin. Till mina systrar: JAG ÄLSKAR ER!
Till Ida: Grattis på din dag!

En syster

En syster är ett stöd
och en hjälpande hand.
Hon är bunden till dig
med ett kärleksfullt band.

Som lilla… eller stora…
är hon dig ganska lik.
Hon finns i många minnen
och hon gör dig levnad rik.

Det känns tryggt att hon vet
varifrån du kom,
att hon ser vad du gör
och att hon bryr sig om.

Med henne kan du dela
både sorger och skratt…
En syster är en gåva
– en ovärderlig skatt.


Anna, Ida och jag.

...så bjuder man på Mucetti-kaffe. Igår så ringde min äldsta lillasyster upp och frågade vad vi gjorde. Svaret: Inget! Hon ville ha kaffe/fika, hon och hennes familj. Vilken trevlig överraskning att få se hela familjen Haltorp/Nevanen på besök, helt oanmälda. De var på väg till Borlänge men ångrade sig i Yttermalung och åkte via Hagfors till Karlstad. Det tackar vi för. Kuligt!

Julia och Filippa fann varandra direkt. Dom såg vi knappt skymten av. Adam var inte hemma och Melvin var trött. Han ville splea Wii, sen se på TV. Inte undra på det. När vi kollade till honom så hade han 40,4 i feber. Lillplutten.


Julia fick tag på Filippas smink och gjorde sig redo för hemfärd. Fotomodellssnygg! Mosters kicka!


Lillkillen! Inte syns det att han har feber inte! Moster fick ta ett litet kort innan de drog mot skogarna i norr.


Mamma Anna/systeryster!


Familjens överhuvud, den bistre finnen! Pappa Henrik.

Tack för besöket!

När allt är som tuffast med barnen, när man ligger på bristningsgränsen, man ser mörket i tunneln, man står vid stupet, ja då är det tur att de sover ibland. Fast mina små änglar har otroligt litet sömnbehov så sover de i alla fall några timmar.  Det är dessa timmar när man kan studera deras fridfulla ansikten och känna att man är stolt över att vara mamma, man glömmer bekymren från dagen som gått. Man hämtar helt enkelt nya krafter för morgondagen, där nya bekymmer väntar. Filippas trotsperiod/utvecklingsperiod har nog snart varat i 7-8 veckor. Jag hoppas att den dalar snart. Och att inte Adam stiger in i sin utvecklingsålder på direkten. För de har väl en runt 6 år!?

Adam har egentligen aldrig varit i någon speciellt trotsig ålder. Det är den lilla argbiggan som står för dessa. De säger ju att man får en av varje när man får barn. En lugn och en vild. En mjuk och en hård. En stöning och en medgörlig. När Adam var liten var jag helt säker på att han var den vilde, hårde och stönige, men där blev jag dragen vid näsan. För nummer två som damp ner hos oss i maj 2006 hade allt det där fast flera gånger starkare. Adam är vårt mjuka, lugna och medgörliga barn.


Adam sover precis som mig, täcket upp över öronen.


Filippa sover skönt. Med sin docka som hon döpt till Astrid!

Just nu är hästarna lagda på hyllan lite, få se hur länge det håller i sig. Nu är det dockor som gäller.

"Barn är inte bara en tröst i ålderdomen. De påskyndar den också."

Filippa var bjuden på barnkalas på Lekstunden på Våxnäs igår. Det var kompisen Tilda som fyllde fyra år. Perfekt att betala lite extra och ha kalas på lekland. Man köper sig "fri". Behöver inte städa efter sig, barnen får härja fritt. Med andra ord, perfekt. Perfekt även när det finns syskon. Jag tog även med mig Adam som fick vara med och leka. När de andra gick in i prinsessrummet för pannkaka, saft och glass så fikade jag och Adam i kafeterian.


Filippa har själv gjort sig iordning för kalkas.


Födelsedagsbarnet, söta Tilda. Sitter stolt i sin prinsesstron!


Filippa högt upp i en klätterställning.


Världens busigaste och charmigaste 2-åring, Alva. Tildas lillasyster.


Adam bygger torn med stora "kuddar".

Igår kväll så fick Adam och Filippa varsin godisspray. Ett slags sockervatten på flaska som sprayas in i munnen. Adam kom på snilleblixten att den luktade så gott, den där sprayen, så han använde den till rumsspray! När jag klev in på rummet igår kväll vid nattningsdax så blev jag stående alldeles innanför tröskeln. Kom ingenvart. Fastklistrad i golvet, fick rycka loss strumporna från det superkladdiga golvet. Lika klibbigt överallt. Fick skälla lite på pojken och skicka dom i säng i min säng. Torkade golvet på hans rum fyra gånger innan kletet var borta.

Ny dag i dag med massa tester från Filippa. Försökte mig även på att se på det kungliga bröllopet. Fick se en del. Sen bestämde jag mig för att dammsuga av golven i huset. Då kommer Adam och ber om ursäkt för vad han gjorde med godissprayen kvällen innan. Han ville väl gottgöra genom att städa på sitt rum. Han och Filippa skulle hjälpas åt.

Vad bra säger jag. Det är klart att ni får. Blir glad för att det känns som om de fattar att jag inte tycker att detta är så roligt. Jag fortsätter med dammsugningen på övervåningen, de städar Adams rum på nedervåningen. När jag är färdig så går jag ner för att se hur det går.

Men vad i hela friden...(jag sa inte så kan jag lova. Dom orden som kom ur min mun går nästan inte att skriva här! Använd fantasin!)........Går in i rummet sliter disktrasorna ur händerna! På vägen ut (ja, jag vet att det är barnsligt) så sparkar jag ut Filippas käpphäst, måste avreagera mig på något. Aj, ont i tån gjorde det också!

Det har torkat hela Adams rum med ren Ajax, outspädd, en tunn hinna över hela golvet. Och mitt i detta står de och åker "skridskor". Blir vansinnig, arg, ledsen, uppgiven och arg på den j-vla käpphästen som ligger i vägen. Sparkar på den än en gång, känns lite bättre.

Stövlar ut ur rummet, med tungan rätt i mun. Livrädd för att halka på Ajaxen. Då hör jag Filippa utbrista till Adam:

- Mäh, jag trodde hon skulle bli glad när vi städade.

Nu ligger de och sover. De somnade utan ett ljud efter många förmaningar och lite hot.


Strax är dom till salu! ;-P

Tycker att alla skall gå in och ta en titt på grannens hemsida. Kanonfina saker att ge bort i present eller bara att unna sig själv något annorlunda. Vem vill inte ha ett eget glas med sitt namn på eller när man har idétorka på vad man ska ge bort. Här har du den rätta sidan. Superfina, coola och prisvärda glaskonstverk.

http://www.blastratglas.se/


Filippas dörrskylt. Hon är supernöjd med hästen. Det är bara fantasin som sätter stopp på vad du kan beställa.


Adams dricksglas. Star Wars är väl häftigt för en kille i hans ålder.

Filippa och Adam sitter vid bordet.
- Vad gör du? säger Adam till Filippa.
- Vad gör du! svarar Filippa.

- Ge dig att härmas! (Adam)
- Ge dig att härmas! (Filippa)

- Mamma Filippa härmas! (Adam)
- Mamma Filippa härmas! (Filippa)

- Ge er nu. Ni behöver inte hålla på att fjanta så! (Helena)
- Ge er nu. Ni behöver inte hålla på att fjanta så! (Filippa)

- Sluta, Filippa. Du är faktiskt inge rolig! (Helena)
- Sluta, Filippa. Du är faktiskt inge rolig. (Filippa)

- Ge dig nu Filippa annars tar jag bort leran för dig! (Helena)
- Ge dig nu Filippa annars tar jag bort leran för dig. (Filippa)

NU ÄR LERAN BORTA!


Härmapa och skitunge!

Sovit som en kratta inatt. Jag och barnen tillsammans i dubbelsängen i ett stekhett sovrum. Var säkert 26, 27 grader inatt. Kvällssolen värmer upp bra! Även barnen har snurrat runt av värmen. Detta resulterade i att vi var dödströtta imorse. Hela dagen har varit seg.

När jag väl hämtade barnen på dagis så åkte vi och beställde pizza. Därefter introducerade jag Forshagas godisaffär för dom. Mega Gott. Gissa om de var exalterade att få se så mycket godis på ett och samma ställe i Forshaga. Vi handlar sällan godis på annat ställe än Ica. Mega gott har "roligt" godis.

Så nu har vi ätit pizza, barnen äter godis just nu och sen ska vi krypa upp i sängen och mysa till film och sagor. En riktigt slapp fredag blir det.


Adam njuter av godis.


Filippa smaskar sockervadd.

Det häftigaste var att välja varsin hink med sockervadd. Sen valde de varsin klubba att doppa i pulver, tuggummi och godisspray.

Tandhygienistens barn har inga tänder........ett nytt ordspråk att tillämpa........

Men vem säger att det bara är lördagar det är godisdag. Men det viktigaste av allt. De får äta allt godis på en gång sedan borstar vi tänderna ikväll. Inget småätande över hela dagen. Det är däremot farligt.

Stängningsdag på dagis under måndagen resulterade i att jag och barnen drog iväg till Malung. 7.15 satt vi i bilen på väg norrut. Vi var hemma i Forshaga 22.30 på kvällen.

Dagen var intensiv. Vi hann träffa farmor och mormor och morfar. Jag hann träffa tre av mina tio kusiner, Camilla, Jessica samt Maria och hennes son Elias. Båda mina syskon med familjer (förutom en svåger). Pappa och mamma, naturligtvis. En superdag trots det kalla vädret. Inget bad trots att poolen stod där så inbjudande.

Bilder från dagen:


Lilla söta Elias.


Lilla Jill är med och fikar.




Charmtrollet och linslusen!


Flippan


Adam kollar på djurklipp på youtube.

Imorgon bär det av mot Malung. Mot de täta skogarna i Dalarna. Tyvärr bara över dagen, men det ska bli sååå roligt att komma upp en sväng. Sist vi var upp var när mamma fyllde år i februari. Så det känns som om det är dags att ta en sväng upp. Bilder från dagen kommer om några dagar.

Bilen är tankad, den lilla packningen är packad och barnen i säng. Nu är det även dags för mamma att ladda batterierna för att vara klar i knoppen när bilen skall hållas på vägen imorgon.

Jag är såååå himla trött på en liten dam vid namn Filippa!

Hon är inne i en riktig trotsålder, eller som det numer så fint heter, utvecklingsålder. Vilken dret! Vilka sitter och bestämmer alla dessa ord som skall ändras!? Städerska får det inte heta, för det är nervärderande. Nä, man skall säga hygientekninker. Man skall utrota ordet "fluortant" för idag är dom tandhygienister med legitimation. Vad är det för fel med att vara fluortant, jag kan gärna vara det. Det är ju lättare att stava till. Och rullstolsbunden är man inte, utan buren. Samma skit, olika ord.

Ja där kom jag av mig. Jag är måttligt trött på vår 4-åring här hemma. I snart 6 veckor, fatta, 6 VECKOR!!!! har hon trotsat mig i allt jag säger, gör och ber om. Detta genom att enbart hånskratta åt mig och göra tvärtemot. Två gånger under dessa sex veckor har jag låst in mig på toaletten och gråtit, jag orkar inte! Det som stör mig ännu mer är när Henrik säger åt henne så svarar hon: Ja, visst pappa! J-vla skitunge.

Inte nog med det. Hon beter sig inte bra mot sina vänner heller. Håller på att fjanta om en massa hemliga klubbar och fryser ut en tjej på gatan. Hotar med att inte dom får komma på hennes kalas. Blir så arg!!!! SKITUNGSFASONER! Snart får hon lekförbud! Hon ska ju inte ha kalas förän i maj nästa år!

Jag kan förstå de som flippar ur och slår eller skakar sina barn. FÖRSTÅ sa jag inte försvara. För det är allt tur att man har den där "spärren". Man blir så frustrerad, maktlös och ledsen när man har det så här. Den enda trösten är väl att det snart borde vända. Undrar just hur länge sådana här trotsål.........förlåt, utvecklingsåldrar håller i sig. För snart orkar jag inte mer.

Samtidigt älskar jag henne över allt annat. Det finns små ljusglimtar mellan all skit. Hon är rolig, dråplig och har en massa komentarer till det mesta. Idag när vi var på dop så satt Henrik bredvid en väldigt kraftig man. Filippa som sitter i Henriks knä lutar sig fram och frågar mannen: -Ska du ha en bäbis? Som tur är finner sig mannen bra och säger: -Nej, men det kommer nog snart en elefant!


Dretungen!

Sitter här färdig och väntar att få åka till jobbet. Henrik har tagit semester denna vecka och barnen får vara lediga från dagis. Det resulterar i att jag bara har mig själv att göra iordning på morgonen. Väldigt vad kort tid det tog att bara göra sig själv klar.

Skolan är över och jag jobbar endast halvtid fram till midsommarveckan. Det känns helt underbart. Tog lite härliga sommarbilder förra helgen när allt stod i blom.









Nähä! Nu blir det till att dra sig iväg till jobbet. Måste kolla upp lite journaler innan patienterna börjar droppa in!
LIVET ÄR HÄRLIGT!

Efter fyra dagars seminarium, opponering och respondering så tar jag SOMMARLOV!! Jippi! Vi har endast fått lite rättningar som skall genomföras innan den 15/6. Sen är det lugnt ända fram till höststarten. Härligt det ska bli, bara att invänta betygen! 

Jag ska bara jobba, fatta vad mycket tid det kommer att kännas som om jag har över. Kommer att vara ledig alla kvällar, helger och nätter. För det har jag inte varit innan. Har haft skolan i huvudet dygnet runt.
 

Nyduschad och fräsch. Sminkad och håret iordning. Så får Filippa syn på mig och ställer sig och tittar på mig uppifrån och ner och tillbaka igen. Sen utbrister hon:
-Du är vacker som en drottning!
Det är min underbara prinsessa det. Klart att en prinsessas mamma är drottning, vad annars!?!?


Vacker som en dag!


Glad som en sol!


Trött som en gnu!

Hittade det här gamla videoklippet på Adam nära han försöker att säga fluga. Han är bara för söt.

Den obligatoriska, trevliga och mysiga sommarfesten på dagis avverkades ikväll. Blev superhärlig trots en regnskur en timme innan den började. Dagis avtackade alla 6-åringar, som skall sluta och gå vidare till skolan, med en ros. Plutten ska verkligen lämna den trygga miljön innanför staketet på dagis. Ut i skolans värld och lite mer frihet, inga staket, fler barn, större barn, mer faror och tuffare. Ett steg som mamma bävar lite, bara lite, för. Kommer han att klara av motgångarna, kommer han bli mobbad eller retad. Kommer han att lära sig det som krävs. Frågorna är många och jag kommer att få svar på dom.

Mammas älskling.


En ros för de fem år han varit på dagis.


Alla fröknar fick varsin kram.


Adam med fröken Cicci och den blivande klasskompisen Albin.


Lillan var också med men ville inte vara med på kort. Ett kort där jag lyckades fånga henne utan hennes vetskap.


Jättesur när mamma tar fram kameran.


Men när fikat och vattenmelonen kom fram och kompisarna kom då kunde man vara med på ett, ETT! kort.