Falu koppargruva
0kommentarer
Efter flera långa, sköna dagar i Malung och Lima så drog vi till Falun för ett besök under jord. Lite kultur måste man allt ge barnen. Långt från tv-spel, TV, mobiltelefoner och elektronik.
Sen fick vi kliva ut för att se på utsikten över det som varit myrmark för över 1300 år sedan.
De har sett fram emot detta besök med lagom svalt engagemang. Men spänningen började redan när vi fick gå ner en trappa för att ta på hjälm och regncape.
Sen fick vi kliva ut för att se på utsikten över det som varit myrmark för över 1300 år sedan.
Vi fick även se en berguv sittandes i skuggan under en liten björk, mitt på ljusan dagen.
Knack, knack, knack!
Tre gånger knackade vi på, för att inte reta gruvfrun, innan vi gick in i gruvan.
Sen bar det av in i gruvan för att huka sig genom långa, trånga och fuktiga gångar där vattendropparna hängde tunga ner från taket och höra på de fantastiska berättelserna om gruvfrun och Fet-Mats och alla andra som arbetat tungt så långt under jord. Vilket jobb de gjort, vilken tid det tagit, vilken sorg och smärta folk måste upplevt på denna plats, men säkert också en del glädje.
Mina små gruvarbetare.
Nöjda och glada barn som fått sig lite kultur och lite kunskap innanför pannbenet. Sen fick vi komma upp från underjorden och kollade in museumet och åt glass och laddade inför en lång resa hem till Värmland. Totalt 50 mil på en dag och inget gnäll.
Så snälla barn.
Så glada föräldrar.
Så glada föräldrar.
Kommentera