Hemlig bok
0kommentarer
Jag var på biblioteket idag för att låna en bok till sonen. På ett bord alldeles innanför dörren låg en hög med paket i olika färger. Paket fångar alltid mitt intresse! Röda, vita och blå med en liten etikett på. Rött för spänning, vitt för biografier och blått för kärlek.
Nu ska jag avslöja en liten "hemlis".
På varje etikett var det textat några rader om boken inuti paketet. Perfekt för mig som just nu inte har någon idé på ny deckarförfattare att läsa. Kanske kan jag hitta någon ny och okänd att bekanta mig med.
Etiketten som fångade mitt intresse löd: Snö, is, mörker - ren och skär skräck!
Den tar vi!
Jag har en enorm förkärlek till mord och blod. Helst ska någon dö på de första tio sidorna för att mitt intresse inte ska svalna. Det är väl inte själva döden som fångar mig, utan utredningen efter och att få klura ut vem den skyldige är.
Nu blev det ingen deckare i paketet utan en arktisk spökroman. Boken handlar om en arktisk expedition där det till slut bara är en person kvar. Men han är inte ensam - någon vandrar i mörkret där ute.
Huvva vad spännande. Blir perfekt, när vintermörkret lägger sig, att krypa upp i soffan med spöken och en massa levande ljus.
Alltid när jag får en ny bok i min hand finns det en sak jag gör innan jag börjar läsa. Har gjort det så länge jag kan minnas. Kanske något jag börjat med för att stilla en nyfikenhet. Men det går inte att börja läsa innan jag gjort detta.
Tvångstankar tänker ni!
Jo, men så är det nog. Jag läser ALLTID sista meningen i boken först.
Sista meningen i denna bok lyder:
"Inte ens när jag minns hur det var i början: sillgrisslorna på klipporna och sälarna som gled fram i det gröna vattnet och isen som pratade för sig själv i viken. "
Nu ska jag börja läsa från början.
Natti gôtt fôlk!
Kommentera