Shoppingstress och mammamys

0kommentarer

Först var det ridning på schemat. Sen har vi handlat alla nya vinterskor och höstskor till barnen idag. Skönt att ha det gjort. Tänkte även få en del kläder handlat. Men alla hade ju fått lön insåg jag och jag blir så irriterad på människor i trängsel. Jag är absolut ingen stadsmänniska. Allt tar tid, folk är som galningar, knuffas, roffar och för att få betala måste man stå i kö i 15 minuter. Nej jag blir bara så arg när det är folkträngsel att jag skulle kunna utveckla magsår bara av att stå på ett köpcenter och kolla på alla andra. Älskar lilla Forshaga!

I varenda affär finns en person MED kundvagn som tvärstannar för att titta på en tröja högst upp vid taket, funderar 15 sekunder, lämnar vagnen och går iväg för att KÄNNA på tröjan = stopp.

Detta scenario x 15.

Sen när man ska ut ur köpcentret, detta har jag sagt till en del rökare att lägga av med, blir det också stopp. För då ska den där satans nikotinberoende människan stanna alldeles innan den nått ut ur entrén för att tända den där äckelpinnen. För när man är rökare bryr man sig inte om att man täpper till hela utgången eller att man faktiskt tänder cigaretten precis i luftutblåset så att alla som tvingats stanna bakom blir passiva rökare. För en rökare är väldigt rädd för att gå ut i regnet och röka, man kan bli blöt. Det är väl inte direkt lättare att tända cigaretten i luftblåset så det gäller ju att fippla med tändaren extra länge.

Sen när man är lagom uppretad, bestämmer sig för att skita i allt och bara åka hem. Då är den där gubben i hatt och tanten i basker ute och söndagsåker.....PÅ EN LÖRDAG!!! Eller den där 18-åringen som nyss fått körkort och samtidigt, med sin nya iPhone chattar med vännen eller surfar på nätet, som han kör. Alla dessa tre går som på räls längs mittlinjen, inga du törs köra om! Och åker 30 kilometer under tillåten hastighetsgräns. Det borde vara böter åt det hållet med!




Nu har mamma kommit hem, tagit sina nitroglycerintabletter, sin valium och smuttar på ett stort glas rött och äter en bit brieost. Livet håller sakta men säkert på att återvända. Färgen i ansiktet håller på att blekna en aning. Och till stan kommer jag inte åka till på länge, för att handla.

Mina stresshormoner har slagit i bôtt!

 

Kommentera

Publiceras ej