I torsdags styrde vi kosan upp till Dalarnas land. Dels för att fira midsommar och dels för att fira min kusin som fyllde 30 år.

 

Direkt vid ankomst så hoppade vi in i tältbygget som de andra påbörjat. Sedan handlades maten och tillbehören. Midsommar blev en mycket lyckad dag. Solen sken, regnet höll sig undan, alla var glada och nöjda. Midsommarstången kläddes och hela dagen avslutades med dans och sång.

 
 

Underbart att umgås under somriga former och prata och skratta. Om ni tittar noga på bilderna så är det inte barnen som har mobiltelefonen i högsta hugg, ej heller ungdommarna. Utan det är min farmor som har sin iPhone i högsta beredskap!

På lördagen blev det dags för 30-årsfest i Yttermalung. Mycket folk, god mat och dryck.

 

På söndagen styrde vi färden hemåt för att börja förberede för två jobbveckor innan semester, kommande båtsemester och kommande flytt och allt därtill.

Idag blev det kontraktsskrivning på lägenheten samt flyttanmälan. Den första augusti skall vi möta upp i lägenheten och få nycklarna. Nu drar det ihop sig...

 

Snart bor vi vid vatten, båtar, bryggor och höghus.

Den gågna veckan har rullat på i ett hiskeligt tempo. Som tur är tar jag cykelvägen förbi Forshagas mest väldoftande hägg på väg till jobbet. 
Där njuter jag några extra sekunder innan jag trampar vidare. 


Jag passade på att klä om en av min äppletstolar. Från vinrött till grått. Passar mig. Bara en kvar, den kommer sen då jag väntar på en skumgummidyna till den. 
På tisdagen tog vi bussen in till Karlstad, jag och Filippa, och blev upphämtade av Henrik för att åka till Skutberget. Där var det Fun Day med engelska skolan med klassindelning och lekar och fika med nya klassen. Vi fick med oss en mycket glad och nöjd tjej hem. Hon hamnade i 4C som var en önskan, samma bokstad som brorsan. Hon hittade ett par tjejer som verkar ha liknande intressen som hon. 

Onsdagskvällen fick gå i goda gärningars tecken. Det handlar om att ge och ta, vid rätt tillfälle. Nu blev det ge och måtte jag ALDRIG behöva ta. 

På torsdagskvällen var det musikuppvisning bland treorna i kommunen. Hela trean har Filippa spelat klarinett och ska även spela detta på skolavslutningen. 

Fredagen blev lugn och under lördagen firades en 10-åring in med ridning och tårta och besök. 

Sen idag har det varit barnkalas på Leos Lekland i nästan tre timmar. En glad tjej som bjöd hela klassen, även som ett litet hejdå-kalas. 


Efter kalaset följde hon med en kompis hem och när jag hämtade henne lät hon rätt tjock i halsen. Efter duschen började hon frysa rejält och nu är febern uppe i 40.1. En orolig sömn har lagt sig runt tösabiten. Nu får vi se vart detta slutar. 



Natti gott folk!

"Vinner Måns ska jag ta dig till Globen!"

Så började det. Förra året. Henrik kaxig och frikostig med orden. Lovade dyrt och heligt och det fick han äta upp. Och hålla. 

Efter att ha passat på biljettsläpp och suttit i biljettkö i nästan två timmar så fick han tag på fyra ståplatsbiljetter till Family Final. Genrepet mitt på dagen. 

Hotell bokades och själv drog Henrik till Barcelona med sin bror och far. Så det blev jag, svärmor och barnen som drog iväg. 

Vid Globen blev vi kroppsvisiterade och fick väskor genomsökta. Sen kom vi till biljettkontrollen. Då gällde inte våra biljetter. Vi blev hänvisade ut och fick gå till ett hjälpcenter. 

Nu blev vi oroliga att vi inte fått äkta biljetter. Men det var inga problem. Det hade blivit något fel och de skrev ut nya biljetter. Nu blev det ny kroppsvisitering och väskkoll. 

Sen var vi äntligen inne...




Insläppet började 11.00 och genrepet började inte förrän 13.00 så väntan blev lång. Då funkade golvet perfekt. 

Men till slut så kom han, Frans, till öronbedövande jubel och gallskrik. Sen så var det inte mycket mer som roade barnen. Det enda land som kommer få vår röst är Ryssland, eftersom vi inte får rösta på Frans. 

Sen bar det iväg till hotellet för middag och massa mys. Nu ligger vi utspridda i sviten och tittar igenom alla bidrag en gång till. Sen ska det röstas och sova järnet. Sen ser vi fram emot hotellfrukost innan vi drar hemåt igen imorgon förmiddag. 










Heja Frans och Ryssland. 
Förra helgen var det långhelg för vår del. Klämdag på fredagen som resulterade i fyra dagars ledighet. Vi drog iväg med båten till Sättersholmarna. Jollen fick vi med oss och barnen åkte en hel del. Vi åkte ut på en ö och hade picknick i en skogsglänta i solskenet. 


Vänern i all sin prakt. Tänk att en sjö kan vara så fin. 




En morgon när alla sov utom jag gick jag ut vid bastun och satt mig, studerade änder och lyssnade till naturens ljud. Fåglars skri i fjärran, vattnet kluckande och vindens viskande. 


En annan dag bakades den första sockerkakan i båten och den packades ner i picknickkorgen och togs med på andra sidan ön för att avnjutas tillsammans med kaffe och saft. Sedan gick barnen på upptäcksfärd och fann ett fiskskelett. 



Efter promenaden blev barnen så varma och ville bada. Men bada då tyckte vi, bara sex grader i vattnet. Adam doppade sig till magen och Filippa doppade sig helt. Men jag tror inte någon njöt även om de aldrig skulle erkänna. 


På söndagens eftermiddag styrde jag skutan hem och lade till utan problem. Det tar sig med kunskapen i att manövrera detta stora as. 

Nu är hon förtöjd och i helgen blir det inget båtåkande då vi ska ut på annat skoj. 

Våren rusar på i ett fasansfullt tempo. Jag hinner inte med. Vi är några stycken som tänkt springa Vasastafetten och kämpar nu med att få ihop ett lag. Det saknas ännu tre personer. Så det var nu dags att damma av löparskorna. Har inte tagit många löpsteg sedan jag tog halvklassikern. Men nu var det dags igen. Jisses vad tungt det var och vad mycket man tappar snabbt i kondition. 

Men 5:an vid sisu klarade jag i alla fall under 40 minuter nu. Har klarat den på runt 34 förut. Har några minuter att ta in. 

Det visade sig att det var dags att släppa ut lilla Feedo på grönbete.  Gräset började växa...
...men sen kom det snö. 


Sen har det haglat en hel del. Varit kalla vindar och brist på sol. 

Ibland blev det sol och den värmde en aning i ett hörn i lä. 

Sen föll det mera snö/hagel och bäddade in lilla båten i ett vitt täcke. För min del har det inte blivit någon tur än ut på sjön.  


Nu har vi vår första lediga hel utan en enda aktivitet planerad. Ingen ridning, ingen tennis, inget båt (om inte vädret helt plötsligt blir strålande). 

Konstigt nog blir man lite rastlös när man har många timmar på dygnet. I helgen blir det massa mys med dessa två. Om dom har tid med mig...


Det blev en tur upp till Dalarna där jag hann med att umgås med den närmaste familjen. Fika, go mat och underbart umgänge. Sol och snö och sol igen fick vi se. 


Senaste tiden har vi ägnat en del med att färdigställa båten inför båtsäsongen 2016. Bytt, fixat, servat, målat och polerat. 


Till slut så var hon redo. Våran Yolo!
Sent förra fredagen så kördes hon fram till portarna med siktet inställt på Vänern. Vi åkte hem och såg till att få några timmars sömn. 





Klockan sju i lördags morse satt vi i bilen på väg för att hämta båten och köra den till sjösättningen. 



Väl framme vid grindarna till båtklubben fick vi invänta upplåsning. Under tiden fällde vi upp targabågen och satte på kapellet. 

Sen rullade vi in. 


Det gäller att hålla tungan rätt i mun och hålla i båten. 

Till slut låg hon förtöjd på sin båtplats. Nu väntar båthelgerna på oss och vi inväntar och hoppas på sol och värme. 



Påsken inleddes och skolan avslutades med påskparad genom Forshaga för Filippa. För Adam var det pyjamaday. Klädd i myskläder eller pyjamas skulle man komma till skoldagen. 


Påskhelgen har tillbringats hela fredagen, lördagen och söndagen vid båten för att göra den klar. På kvällarna har vi ätit mat tillsammans med svärföräldrarna, spelat spel och slappat. 


En av efterrätterna. Ett fågelbo med ägg. 

Idag måndag bad barnen om att jag skulle stanna hemma. Sagt och gjort. Det fick bli barnens dag. Till frukost valde de amerikanska pannkakor. Sen blev det en långpromenad ner till slottet där det tränades i utegymmet innan vi gick vidare för en geocach. 

En mycket fiffig gömma i en fågelholk. 

Sen hem för att göra den beställda lunchen som var hamburgare med bröd.  Därefter bakades cupcakes som avnjöts i solväggen tillsammans med en cappuccino. 

Sitter nu och njuter, lyssnar på studsmattans knorrande och ser på barn som äntligen möter våren. 

Hoppas ni haft en underbar påsk! 💞
Tre dagar efter att sonen fyllt 12 så insjuknar han i feber. Inget mera VAB för honom. Efter nio dagars feber som kommit och gått med tilltagande halsont och magsmärtor så tog vi oss till vårdcentralen. 


Stackar'n hade halsfluss. Penicillin i tio dagar och avvakta magontet. Som nu också lagt sig. Nu vänder det. 

Peppar, peppar har vi klarat oss från lus denna vinter. Men med jämna mellanrum kammas håren igenom. Men dotterns hårsvall skulle ruinera oss om vi blev tvugna att köpa lusshampoo. Det räcker inte med en flaska. 😜

Hon sparar och sparar för att skänka bort det till perukmakare och hjälpa cancersjuka. Men är inte riktigt redo att klippa av det än. Men vi förbrukar balsam och spraybalsam i något större mängd än genomsnittet. 


Nykammat och fritt från tovor. En liten stund...

När Adam låg i feber och missade karatelägret var Filippa dit och tränade för Rika Usami och Mie Nakayama. 

Här tillsammans med Rika Usami. 





Idag har denna bedårande kille fyllt 12 år. Han är godheten själv och jag är så stolt över denna genomsnälla pôjk!


Vi befann oss i Stockholm och han i Dalarna med sin lillasyster. Han har dock blivit firad av släkten i Malung. När jag pratade med honom på telefon fick han välja på att bli firad sent nu i kväll eller sjungas för på måndagsmorgonen. Han valde morgondagen och kröp trött och nöjd ner i sin säng. 

Båda barnen var supertrötta när de anlände med buss på Värmländsk mark 22.15 ikväll. De ville bara sova. Så nu säger vi godnatt med en nybliven 12-åring i huset. 



Onsdagskvällen ägnades, för båda barnen, åt att åka till badhuset och bada i timmar. Själv satt jag, totalt genomförkyld, med en deckare och njöt av värmen, fukten och åt glada barn. Sen när vi kom hem rena och trötta packades väskorna för att barnen skulle fira slutet på sportlovet uppe i Dalarna hemma hos morfar och mormor samt kusiner med familjer. Sen sade vi hejdå och godnatt. 

På torsdagen när jag och Henrik jobbade lagade barnen mat själva och packade det sista, satte på diskmaskinen, låste dörren och begav sig upp till bussen som skulle ta dom till Dalarna och morfar och mormor.  När de klivit på bussen så kom ett SMS att allt gått bra och en bild var bifogad. 


Bytet i Hagfors gick galant, de fick med sig alla fyra väskor och kom på nästa buss. Senare på kvällen kom ett nytt SMS från mormor och en bild. Ett bevis på att de nu var i trygga händer. 



Nu kunde man slappna av på riktigt och åka hem till ett tomt och tyst hus. Varje gång båda barnen är borta så undrar jag vad man gjorde av all tid innan man fick barn. Blir lite rastlös, min roll som mamma blir värdelös. Strosade runt lite och påbörjade packningen inför helgen. 

Imorse åt jag och Henrik vår frukost i ensamhet. Lite tomt och konstigt men mysigt. Sen packades bilen och vi hämtade upp Henriks föräldrar för att dra en helhelg till Stockholm och gå på båtmässa och bo på hotell. Kommer att bli mysigt och trevligt. 


På återseende! ⚓️🛥

Vardagen susar på i en otrolig fart. Veckan består inte av annat än fredagar och måndagar. Jag finner ingen ro att blogga och känner inte att jag har ett dugg att dela med mig av. Vem vill veta av min vardag, så känns det. Men jag vet att ni är några som vill och jag ska försöka att skärpa till mig. 

Vi letar lägenheter för fulla muggar. Vi har bestämt oss för att dra oss mot stan, när det sker vet vi inte. Det får tiden utvisa. Huset måste nu färdigställas för en eventuell försäljning. Barnen sportar och går i skolan. Därtill kommer läxor, föräldramöten och planeringar.  

Själv är jag i någon sorts vårdepression. Ständigt trött och svårt att sova. Vaknar på nätterna och ligger vaken någon timme och funderar och blir stressad för att jag inte somnar om. Behöver träningsmotivation för att komma igång. Behöver boka upp mig på några lopp för att tvinga ut mig i löparskorna. Jag måste ha lite press för att prestera. Annars hasar jag bara vidare i godan ro. 

Här rider vi, spelar tennis, åker skridskor och tränar karate. Vi fikar och umgås, lagar mat och träffar vänner. Barnen sover borta, kompisar sover över. Däremellan har vi jobb att sköta. 








Det finns ju ett ordspråk som lyder: "Livet är inte de dagar som passerar, utan dagar man minns". 

Måste nog snarare säga att livet är de dagar som passerar när man har annat för sig...

Nu låter jag bitter men det är jag inte. Jag vill inte ha det för lugnt heller. Då blir jag stressad på ett annat sätt, en mer negativ stress. Jag vill ha en balans och jag skall finna den!


Filippa gjorde sin prova-på-dag på engelska skolan under veckan. Nervös innan hon gick in. Bestämd när hon kom ut: "Här ska jag gå!"

Nu är det bara att invänta antagningsbeskedet. Som tur är har hon syskonförtur. 

Nu börjar en ny vecka!


Så kom då helgen och man är så där lagom trött. Lite lätt avtrubbad. 

Sen var det hon. Hon som går som en virvelvind genom huset, oavbrutet snattrandes och med tusen frågor på lut, sa: "Jag sover borta!" Sen packade hon väskan och försvann. Det blev konstigt tyst och stilla. 


Sen var det han. Lugnet själv. Han som slänger sig med engelska så mamman står flat och handfallen. Han som älskar skolan, familjen och att spela TV-spel. Som kräver sin egentid. 



Jag är trött och lycklig. Nu kryper vi in i hemmabion jag och gubben och ser på film innan vi tar kvällen. 
Nu blev han 40. Svårt att förstå att jag har firat både hans 30-årsdag och även nu denna. Det har blivit några år tillsammans. När jag ser på kort så kan jag bara säga att han blivit stiligare med åren. 

Barnen och jag sjöng på morgonen när vi serverade kaffe och tårta på säng. Tända ljus och presenter. 


Sen på eftermiddagen kom överraskningsgästerna. Hans bror med två döttrar kom från Uddevalla. Hans mor och morbror kom även de. Tyvärr var hans far i Turkiet på jobb. 

Grattis älskling!

JANUARI
 
Började 2015 med att bli fulltaliga på jobbet, Vi gick från två till tre. Jag fick återgå som tandhygienist fyra dagar i veckan. Jobbet har rullat på snabbt och det har redan gått ett år och vi tre fungerar riktigt bra ihop.
 
Renovering pågick för fullt av övervåningen hela vintern. En och annan tabbe hände. Men värst var nog när iPhonen for ner i toaletten, läs om detta här. Och överlevde! 
 
 
 
 
Några bilder från renoveringen. Får nog visa resultatet i ett annat inlägg.
 
FEBRUARI
 
Det städas och rensas och plockas och en riktig skatt kommer tillrätta, vilken skatt får du läsa om här. 
 
 
 
Vi fick även vara med om att minstingen i kusinskaran fick sitt namn, Ludvig. En härlig liten krabat med lockar i nacken och ett charmigt leende.
 
 
 
MARS
 
 
 
Mars börjar som alla andra "marsar" sedan snart 12 år tillbaka i tiden. Vi firar sonen på hans födelsedag. Renoveringen fortsatte, var på kurs och låg sjuk tillsammans med barnen. Och det klassiska vårtecknet plockades fram, studsmattan.
 
APRIL
 
Vi firade in påsken och var på utvecklingssamtal för Adam på Engelska skolan. Han gör stora framsteg. Vi fixar det sista på båten och jag lyckas förmodligen bryta ett par tår.
 
Båten gjordes klar och vi fick äntligen sjösätta den. Som vi hade längtat. Sen blev det premiärtur ut till Sättersholmarna där det skålades i alkoholfritt.
 

 
 
 
 
 
 
 
 Vi fick även gå en tung dag till mötes. Ett sista farväl skulle tas och mina systrar sjöng så fint för Sven på hans sista resa.
 
 
 
MAJ
 
Vi firade att Henrik bytte tjänst på sitt jobb. Sedan kom min ena syster med familj för att vi skulle gå på kosläpp.
Sen började båtsäsongen ta vid med glädje och små fel och misstag.
 
 
 
JUNI
 
Vi firade Adams första skolavslutning på Engelska skolan och Filippas näst sista på Grossbol. Midsommar firades på sjön. Men låt er inte luras av de vackra bilderna. Det var kallt och blåsigt.
 
 
 
 
 
 JULI
 
I början på juli tog jag mig en tur upp till Dalarna, alldeles ensam. Det blev en lite kusinträff med höghöjdsbana och övernattning med mina föräldrar i sommarstugan.
 
När jag återkom från Dalarna tog båtsemestern vid. Vill ni läsa om den är det bara att söka upp juli månad 2015 till höger i listan. Vi hade sol, regn, vind och dimma. Vi namngav båten och hade en fantastisk sommar.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
AUGUSTI
 
Nu var semestern slut och vardagen tog vid igen och jag började att måla trappen till övevåningen. Vilket skitgöra. Jobbigt, bökigt, tungt och helt klart värt det. Ska visa det färdiga resultatet i ett blogginlägg senare.
 
 
Efter många års längtan så tog jag och min far oss äntligen ut på vandring, upp till Gnupen. Skamligt att det skulle ta sådan tid att ta sig tid till att gå dit upp.
 
 
Samma helg som vi vandrade till Gnupen så firade vi även min fars födelsedag. Läs om det äventyret här.
 
 
SEPTEMBER
 
Vi gjorde en dagsutflykt med  båten tillsammans med kusinerna från Uddevalla.
 
Vi fick kallelse till kirurgen för att undersöka Filippas navelbråck och fick tid för operation.
Vi tog vår sista tur med båten till ett nästan öde Inre hamn och njöt för fullt i vår ensamnhet.
 
 
OKTOBER
 
I oktober togs hon upp för vinterförvaring, vår YOLO.
 
 
I oktober tog jag mig an de bästa patienterna man kan tänka sig. Mina egna barn. Båda skötte sig utmärkt och de är väldrillade på hemmaplan när det gäller tandtråd och borstning. De lämnade rummet felfria och fluorlackade.
 
 
 
Jag läste en av de bästa böker jag läst på länge. Boken heter Introvert. En fantastisk bok som gav en del insikt om mig själv. Är du lite tillbakadragen, stora folkmassor tröttar ut dig och du är lite som Ferdinand som trivs bättre hemma i lugn och ro. Läs då denna bok.
 
NOVEMBER
 
Så kom dagen då det var dags för Filippas operation. Mycket nervositet och oro innan. Men när "starkablarna" fästes på bröstkorgen och det var nattinatti så var det över på ett kick.
 
 
Jag och mona kollegor var iväg på den årliga tandvårdsmässan som i år var i Göteborg. Mycket handlat, mycket god mat och trevligt.
 
 
 
DECEMBER
 
Till sist på året, som alltid, kom december med dunder och brak. Vi njöt tillsammans, bakade, pysslade, spelade spel, drack glögg och åt pepparkakor, klädde julgran och väntade på tomten.
 
 
 
 
 
Filippa deltog i julklappshoppning och fixade ytterligare två rosetter till samlingen.
 
Barnen graderade upp sig i karaten och tog sedan julledigt.
 
 
 
Adam fick utmärkelse från skolan. Stolta avslutade vi detta skolår och återigen inser va att vi gjort det bästa val man kan göra för sina barn i skolväg. Sätta dom på engelska skolan.
 
 
Nyår firades in med vänner och deras barn. Sex vuxna och sex barn. God mat och dryck.
 
 
Nu hoppas vi på ett underbart 2016 med allt vad det innebär!
Resten av julaftonen spenderades hemma hos Conny och Anita med god mat, tv, spel och mys. 

Jag och Filippa med ännu ett litet paket. 

Jag och Adam gör oss redo för maten. 

När maten var intagen så åkte sällskapsspelet fram. Det rånades några banker, någon flydde och resten åkte fast. 


Conny och Anita fick en tavla på barnbarnen i julklapp. Nu har de alla fem skatter att hänga upp på väggen. 


Vi åkte hem men barnen ville inte sova så vi plockade fram ett lånat pussel och drog igång. Henrik gick upp direkt och sov, Filippa lämnade när ramen var byggd och Adam kastade in handduken strax efter midnatt. Alla lämnade de mig, en efter en. Men nu fick även jag ge mig. Vi tar nya tag när vi sovit ut. 


Ännu en gång, god jul!

Vi började julledigheten med att gå på avslutning på karaten där båda barnen graderade upp till bälte i orange. (Hade tänkt skriva oranget bälte med det såg så fel ut. Om färgen är blå får du ett blått bälte, om färgen är orange heter det då oranget bälte...?!?!)


Sen blev det julledigt från karaten. 

Sista dagen i skolan kom Adam hem med en utmärkelse för att han är positiv, punktlig, förberedd, aktiv och samarbetsvillig i sitt skolarbete. Stolt son, stolta föräldrar. 



Sen äntligen blev det julaftons morgon och paketen väntade under granen. 



Först blev det grötfrukost med Conny och Anita innan julklappsutdelningen. 



Nöjda barn som nu håller på med sina julklappar. Om en stund går vi ner till Conny och Anita för Kalle Anka, mat och ris a la malta. 

God jul alla därute! 🎄🎅🏽🎁

På fredag efter jobbet så fick barnen bli avlämnade hos farfar och farmor och jag tog bussen in till stan för att möta upp Henrik. Vi tog in på hotell och gick ut på restaurang. 


Vi fick tillaga vår egen mat på varm lavasten. Mysigt men osigt. Sen avslutade vi med Carolas julshow på CCC. 



Lördagen ägnades åt sovmorgon, hotellfrukost, fönstershopping och lunch på stan. Sen styrde vi kosan mot Färjestad och Löfbergs arena för julshow nummer två. Den här gången i sällskap med mina arbetskollegor. 




En julgala späckad med kända artister så som Måns Zelmerlöw, Lena PH, Hasse Andersson, Darin, Jill Jonsson, Petter med flera. 

Den natten störtade vi ner i våra egna sängar för att få några timmars sömn innan klockan ringde och jag och Filippa skulle befinna oss på Sörmons ridklubb kl 9.00 imorse för att bygga hoppbana inför hopptävlingen. 

Eftersom vi var sena med anmälan fanns det bara shettisar kvar. Det gick allt så bra det också. Hästen var vrång och det var Filippa också. Hon hoppade höjderna 20 och 30 cm. 





Filippa och Dixon. 

Två rosetter rikare åkte vi hem och slappade resten av dagen och kvällen. Avslutade kvällen med att
Filippa dängde mig i schack. 


Natti!
Sakta men säkert börjar en viss julstämning infinna sig. En ljusslinga har fått pryda framsidan av huset. Vi fick lite snö men nu är den borta. 

Vi har pysslat lite och bakat lite. En stor pepparkaksdeg gjordes och fyra små hus designades samt några plåtar pepparkakor. 


Vi har druckit glögg, ätit pepparkakor och spelat spel. 


För första året sedan jag flyttade hemifrån har jag ingen adventsljusstake.  Vi har köpt ett stort ljus med markeringar för varje dag istället. 


Igår bakades det saffransskorpor med vit choklad och tranbär. I väntan på att skorporna skulle torkas i ugnen så tittade jag på serien Blacklist. Blev riktigt mysigt på köksgolvet i skenet och värmen från ugnen i all min ensamhet när resten av familjen lagt sig. 



Ikväll ska det bakas saffranstryffel med smak av vit choklad och apelsin. Ha det gott där ute!

Klockan 05.00 ringde väckarklockan och Filippa fick hoppa in i duschen, borsta tänderna och ta några klunkar vatten. Sen bar det iväg till sjukhuset i Karlstad. 
Här byter vi om till den fina sjukhusrocken. 

Sen var det bara att vänta på att vi skulle få åka till operation. 

Till slut kom vi på operation och fick träffa kirurgen som ritade på Filippas mage och berättade att operationen tar ungefär 20-30 minuter och sen får man ligga på uppvaket. 

När informationen var över fick hon gå in till operationssalen och klättra upp på bordet. 
Här var hon så nervös så hon hackade tänder, frös och skakade i hela kroppen. 
Dom satte nål och hon fick välja leksaker.  

Våran fina prinsessa. Så duktig. 

När dom kopplade upp henne till EKG:t så frågade hon: -Är det där startkablar?! Personalen fick sig några skratt. 
100% syresättning och bra blodtryck. 

Sen kom narkospersonalen och Filippa skrattade. -Ni är så lika, ni har hatt allihopa. 
Sen var det dags att sova. 


Operationen gick fint och sen blev det någon timme på uppvaket. 
Där fick hon morfin och glass vilket gjorde livet lite bättre. När hon piggnat på sig så fick vi komma tillbaka på avdelningen sen åka hem. 


Nu kommer nästa utmaning. Att hålla denna tjej lugn i en månad. Inga tunga lyft, inte springa eller stå på händer, ingen träning eller idrott. Bara vara lugn. 

Då var båtsäsongen över för vår del. Nu ska hon ställas in för välförtjänt vintervila. Hon som tagit oss till nya magiska platser och gett oss nya bekantskaper. Hon som burit oss genom blå stilla och mörka vilda vatten. 


Vår alldeles egna Yolo. Nu återstår lite putsande och småfix under vintern för att åtgärda sådant vi upptäckt under sommaren. Tills vi ses. Men nu tar vi höst och vinter. Våren kommer längre fram.