Sportlov
0kommentarer
Sportlovet invigdes med att jag körde Kortvasan.
Mål 1 var att ta mig runt! Det klarade jag
Mål 2 var att försöka under fyra timmar! Det gjorde jag
Mål 3 var att ha roligt! Det hade jag. För det mesta.
Vädret var perfekt, plusgrader och strålande sol. Spåren var usla då vi startade i sista startgrupp och ca 9000 hade nyttjat spåren innan oss. Men skönt, roligt och jobbigt på samma gång var det. nu satsar jag nog på halvklassikern nästa omgång.
Nu är det bara tjejvättern kvar, 10 mil på cykel. Det känns plättlätt ;-P
Trots att jag endast hade lyckats få ihop två mil i benen då det inte funnits någon snö så hade jag nog en rätt bra grund att luta mig på. Inte någon träningsvärk dagarna efter.
Sen på söndagen hade vi hyrt HELA badhuset i Malung i TRE timmar. Jag och mina två systrar med familjer härjade fritt. HELT UNDERBART! Inga andra där.
Filippa och Melvin vid fikastunden.
Jill och Julia hugger även de in på salladen.
Adam i lilla bassängen.
Nellie var också med men tog ett snabbt dopp och sov sen resten av tiden vi var där.
På måndagen hyrde vi slalomutrustning till barnen och drog upp till Kläppen. Ryggsäcken var packade med varm oboy, mackor, frukt och festis. Psyket var laddat med ett stort tålamod och en gnutta pedagogik.
Vi vuxna valde bort skidorna då vi antog att det skulle få springas en del och plocka upp liggande barn.
Tålamodet testades både på mig och barnen. Antalet vurpor slutade att räknas någonstans vid ett 40-tal. Att ta sig upp från liggande på ett par slalomskidor är en teknik, speciellt när även skidorna trasslat ihop sig och inte bara benen. Och gärna med någon annans ben och skidor.
Det kom många svordommar ur sonens mun. Det var fel på dom satans SKIDORNA och den jävla LIFTEN. Ajaj, vad det lät illa. Ingen självinsikt på att det kanske var pojken det var "fel" på. Men är man sju år så tror man att man kan allt och frustrationen är total när man inser sanningen.
Men efter första fikat lossnade det en hel del och de började testa de större backarna. Mammorna skrattade nervöst/hysteriskt när vi insåg att de åkte till toppen och inte gick av i halva backen. Jaja, ner kommer de väl. Antingen i skoter med brutna ben eller för egen maskin.
Alla kom ner för egen maskin!
Först börjades det i rullbandsliften och knattebacken.
Men det här var ju lätt?!?
Trevandes!
Åhej, första åket "utför"
Sen bar det av till karusellen där man fick öva på att åka knapplift. Hej vad det går.
Det tar sig.
För att få hem barnen på kvällen så fick vi muta. Vi åker hit imorgon igen och då hyr mammorna också skidor. Vi fick med dom hem under protest.
Dagen efter hade även vi skidor, det var klarblå himmel och plusgrader. Det var helt rätt dag att åka upp på. Men att försöka hänga på barnen var stört omöjligt. När jag var i liften kom en unge susandes på väg ner. Då klev jag av i halva backen för att komma ikapp, då såg jag nästa unge på väg upp. Helt plötsligt kändes det som om dom var överallt och ingenstans. Ville jag se skymten av dom fick jag parkera mig mitt i backen och vinka när de susade förbi.
Aj vad mina ben värkte, fyra timmar på längdskidor är ingenting mot fyra timmar i ett par slalompjäxor.
När dagen fortskred försvann barnen längre och längre bort för att testa andra backar. Mammorna blev kvar i första bartbacken.
När mammorna inte kan komma till barnen får barnen komma till mammorna. Det var enklast så!
Tycker den här bilden är så störtskön. Kolla barnet i bakgrunden. Vill hon ge upp slalomåkningen eller finns det ett hål att kika ner i!?!?!
Filippa på väg upp, dag 2.
Härligt väder, nöjd son.
Filippa i backen
Adam i backen.
Då man fått mersmak på höga, långa backar så ska man åka från toppen oavsett. Ramlar man ur liften då tar man av sig skidorna och går till toppen, aldrig att hon skulle åka från halva backen!
Hon är lika stönig som sin far ;-P
Med skavsårsblåsor, träningsvärk, rosiga kinder och trasiga kläder begav vi oss hem mot forshaga. Nöjda med den första delen av sportlovet.
Väl hemma blev det en tur till SISU med lek och korvgrillning med kompisar.
Våran sessa!
Storprinsen som snart blir 8 år.
Tänk vad korv smakar bra ute i det friska.
HÄRLIGA SPORTLOV!
Mål 1 var att ta mig runt! Det klarade jag
Mål 2 var att försöka under fyra timmar! Det gjorde jag
Mål 3 var att ha roligt! Det hade jag. För det mesta.
Vädret var perfekt, plusgrader och strålande sol. Spåren var usla då vi startade i sista startgrupp och ca 9000 hade nyttjat spåren innan oss. Men skönt, roligt och jobbigt på samma gång var det. nu satsar jag nog på halvklassikern nästa omgång.
Nu är det bara tjejvättern kvar, 10 mil på cykel. Det känns plättlätt ;-P
Trots att jag endast hade lyckats få ihop två mil i benen då det inte funnits någon snö så hade jag nog en rätt bra grund att luta mig på. Inte någon träningsvärk dagarna efter.
Sen på söndagen hade vi hyrt HELA badhuset i Malung i TRE timmar. Jag och mina två systrar med familjer härjade fritt. HELT UNDERBART! Inga andra där.
Filippa och Melvin vid fikastunden.
Jill och Julia hugger även de in på salladen.
Adam i lilla bassängen.
Nellie var också med men tog ett snabbt dopp och sov sen resten av tiden vi var där.
På måndagen hyrde vi slalomutrustning till barnen och drog upp till Kläppen. Ryggsäcken var packade med varm oboy, mackor, frukt och festis. Psyket var laddat med ett stort tålamod och en gnutta pedagogik.
Vi vuxna valde bort skidorna då vi antog att det skulle få springas en del och plocka upp liggande barn.
Tålamodet testades både på mig och barnen. Antalet vurpor slutade att räknas någonstans vid ett 40-tal. Att ta sig upp från liggande på ett par slalomskidor är en teknik, speciellt när även skidorna trasslat ihop sig och inte bara benen. Och gärna med någon annans ben och skidor.
Det kom många svordommar ur sonens mun. Det var fel på dom satans SKIDORNA och den jävla LIFTEN. Ajaj, vad det lät illa. Ingen självinsikt på att det kanske var pojken det var "fel" på. Men är man sju år så tror man att man kan allt och frustrationen är total när man inser sanningen.
Men efter första fikat lossnade det en hel del och de började testa de större backarna. Mammorna skrattade nervöst/hysteriskt när vi insåg att de åkte till toppen och inte gick av i halva backen. Jaja, ner kommer de väl. Antingen i skoter med brutna ben eller för egen maskin.
Alla kom ner för egen maskin!
Först börjades det i rullbandsliften och knattebacken.
Men det här var ju lätt?!?
Trevandes!
Åhej, första åket "utför"
Sen bar det av till karusellen där man fick öva på att åka knapplift. Hej vad det går.
Det tar sig.
För att få hem barnen på kvällen så fick vi muta. Vi åker hit imorgon igen och då hyr mammorna också skidor. Vi fick med dom hem under protest.
Dagen efter hade även vi skidor, det var klarblå himmel och plusgrader. Det var helt rätt dag att åka upp på. Men att försöka hänga på barnen var stört omöjligt. När jag var i liften kom en unge susandes på väg ner. Då klev jag av i halva backen för att komma ikapp, då såg jag nästa unge på väg upp. Helt plötsligt kändes det som om dom var överallt och ingenstans. Ville jag se skymten av dom fick jag parkera mig mitt i backen och vinka när de susade förbi.
Aj vad mina ben värkte, fyra timmar på längdskidor är ingenting mot fyra timmar i ett par slalompjäxor.
När dagen fortskred försvann barnen längre och längre bort för att testa andra backar. Mammorna blev kvar i första bartbacken.
När mammorna inte kan komma till barnen får barnen komma till mammorna. Det var enklast så!
Tycker den här bilden är så störtskön. Kolla barnet i bakgrunden. Vill hon ge upp slalomåkningen eller finns det ett hål att kika ner i!?!?!
Filippa på väg upp, dag 2.
Härligt väder, nöjd son.
Filippa i backen
Adam i backen.
Då man fått mersmak på höga, långa backar så ska man åka från toppen oavsett. Ramlar man ur liften då tar man av sig skidorna och går till toppen, aldrig att hon skulle åka från halva backen!
Hon är lika stönig som sin far ;-P
Med skavsårsblåsor, träningsvärk, rosiga kinder och trasiga kläder begav vi oss hem mot forshaga. Nöjda med den första delen av sportlovet.
Väl hemma blev det en tur till SISU med lek och korvgrillning med kompisar.
Våran sessa!
Storprinsen som snart blir 8 år.
Tänk vad korv smakar bra ute i det friska.
HÄRLIGA SPORTLOV!
Kommentera