Helenas saliga röra

Efter vistelsen i sommarstugan så åkte vi upp till Lima till min syster och bodde där en natt. En bit längre norrut och en bit närmare nästa mål.

Väl däruppe blev det full fart på barnen. De lekte och härjade. Sedan blev det bubbelbad för alla då man bott ute i skogen lääänge.


Nellie äter mat.


Jill tokar sig gärna. Och moster fick ta några kort.


Ingen ville le fint...


...bara spexa sig!

När de större barnen badat klart och lugnat ner sig lite var det även Nellies tur att hoppa i. 


Hon fick ha betydligt mindre vatten...


...och gjorde inga konstiga miner. Nellie-skruttan!

Morgonen därpå styrdes kosan ännu längre norrut. Mot Särna och Fulufjället för att vandra till Njupeskär för att se på Sveriges högsta vattenfall. Det tillhör väl ändå lite allmänbildning att veta att vi har ett och gärna sett det.


Glada i hågen i början på vandringen. Bara 2 kilometer att gå. Enkel väg.


Mina fina tre!


Fin natur, riktig trollskog.


Filippa och Adam.




Vätskepaus och fin utsikt över...


...fallet som närmar sig.


Nu börjar klättringen nedför, mot fallet.


Så vackert!




Ljudet av mäktigt vatten som forsar är underbart!


Snart framme!


Visst är det fint!?


Det nya fina familjefotot!


Sen vände vi om och vandrade tillbaka till bilen och styrde bilfärden hem mot Värmland. Trötta och nöjda barn som längtade hem till sina sängar, sina rum och till sina leksaker.