Helenas saliga röra

Efter två intensiva dagar i skolan är hjärnan tömd på allt. Igår efter samtal med lärare och en massa missförstånd valde jag att välja bort Tanzania-projektet. Hade ingen att åka med, fattade inte riktigt alla regler och upplägget, hade redan börjat spåna på ett projekt med en klasskompis. Lite nedstämd igår men insåg ganska snabbt (intalade mig) att det vore bättre att stanna hemma.

Idag ställdels allt på ända. Läraren ifrågasatte vad jag gjorde på denna lektionen eftersom jag ville till Tanzania. Talade om att jag dragit mig ur och att det fick bli några andra som åkte. Kände att jag ville vara lojal mot min kurskamrat och så hade jag intalat mig att detta var det bästa. Då går hon ut och ringer ett samtal och sedan kommer hon tillbaka in. De ändrade reglerna för hur det ska gå till.

-Vi bestämmer här och nu att du är en av de som får åka till Tanzania, men du måste bestämma dig nu!

Så nu har jag faktiskt lite ångest över att lämnat en underbar klasskamrat till sitt "öde". Lite panik över att sammanställa detta projekt som skall in för att godkännas. Lite allmänt svårt att fatta att det verkligen är jag som får åka. Men överlycklig över att verkligen få en sådan chans i livet att träffa människor med andra förutsättningar och se en annorlunda värld.

Så i mars bär det av mot Tanzania, i 4-5 veckor om inget oförutsett inträffar!