En kompis!

1kommentarer

Idag stod jag i köket och lagade mat till mig och barnen. Dom var ute och lekte hos kompisar. Sen öppnas dörren...
- Hej, mamma! Jag har med mig en ny katt hem, säger Filippa.
-Jaha! Vad roligt. Vad heter den? (Jag spelar med. Filippa pratar bara om vilka djur hon vill ha just nu.)
-Jag vet inte, svara hon, men det är en kompis till Harry och katten står här i hallen.

Vänta lite nu, det låter inte som om hon leker eller hittar på! Nä det stämmer inte riktigt....

Jag frågar:
-Menar du att du har en riktig katt med dig hem?
-Ja-a svara hon.

Jag släpper matlagningen och börjar gå mot hallen. Men det räcker med att komma ut från köket för att ana att mina misstankar stämmer. För där ligger Harry, platt som en pannkaka med öronen strukna längs huvudet och "morrar".

JO! Mycket riktigt. Där ute i hallen står Filippa stolt som en tupp med en ny katt vid sin sida. En katt som bara går förbi Harry och in i huset som om den bodde här.

-Men Filippa. Var har du hittat den här katten? (jag ser att det inte är någon av grannarnas katt)
-På cykelvägen. Han var alldeles ensam och hade ingenstans att bo!

Men HJÄLP! Vilken unge. Pratar och förmanar. Försöker få tag på katten, försöker lugna Harry (vilken tur att Harry inte är en slagskämpe). Orolig att de ska ryka ihop inne. Får till sist tag på katten, skönt det finns ett halsband där det står. Jag tillhör: och ett telefonnummer. Datorn, eniro och där, DÄR har vi ägarna. En gata ner, Lindåsgatan. Iväg med katten en bit mot hemmet, släpper den och hem för att prata med båda barnen. Så här får man INTE göra!!

Båda barnen är rörande överens. Men katter får inte vara lösa ute. Den hade smitit och vi kunde ta hand om den!

 Fickan som alla gånger kommer att bedriva ett djurpensionat när hon blir stor.

1 kommentarer

Malin Fornander

29 Apr 2010 07:58

Hej

Hon är ju bara för underbar den flickan, det kommer att bli ngt stort av henne.

Mvh Malin

Kommentera

Publiceras ej